Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Varje år behandlas ungefär 8000 personer i slutenvård för malign tumör i bröstkörteln. Bröstcancer är idag en av de vanligaste dödsorsakerna hos medelålders kvinnor i Sverige. När kvinnor drabbas av bröstcancer är det viktigt att de får den information de behöver. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av information i samband med undersökning och behandling hos kvinnor som drabbats av bröstcancer. Elva vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Cancersjukdom är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Patienter med cancersjukdom i livets slutskede har ofta plågor och lider i flera avseenden. Detta beskrivs i flera studier från olika delar av världen. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur patienter med cancersjukdom i palliativ vård upplevde sitt lidande och hur sjuksköterskor kunde underlätta patienternas situation och lindra deras lidande. Uppsatsen är en beskrivande litteraturstudie grundad på fjorton vetenskapliga artiklar. Databearbetningen skedde med hjälp av induktiv analys där upplevt lidande sattes i fokus. Det framkom att patienterna led och plågades av fysiska, psykosociala och andliga/existentiella problem. Sjuksköterskors lindrande åtgärder hade stor betydelse för dessa patienter och deras anhöriga. När sjuksköterskorna var uppmärksamma på patienternas behov och såg den unika individen bakom sjukdomen kunde deras lidande lindras optimalt. Det var svårt att generalisera resultatet, då varje individ upplevde lidandet på sitt eget sätt. Sjuksköterskors personliga egenskaper och professionalism var av stor vikt vid mötet med dessa patienter. Medicinska åtgärder i kombination med sjuksköterskans kunskaper kan ge en bredare lindring av patienters lidande.

Studien syftar till att undersöka om den internationella harmoniseringen av redovisningsregler och dotterföretagens praktiska utövande av redovisning skapar möjligheter till en harmoniseringsprocess på dotterföretagsnivå. Studien avser att göra en mer djupgående undersökning av dotterföretag i två svenska koncerner verksamma inom två olika branscher för att förklara varför eller varför inte möjligheter finns. Uppsatsens empiridel bygger på en intervjustudie med redovisningsekonomer för två koncerner samt ekonomiansvariga på utvalda dotterföretag. Även en intervju med en utomstående revisor har utförts för att få en ytterligare infallsvinkel. Frågor har ställts kring upprättandet av koncernredovisningen och dotterföretagens legala redovisning.

Syfte: Vårt huvudsyfte med uppsatsen är att kartlägga och jämföra börsnoterade företags klassificering av omstruktureringsposter som jämförelsestörande. Vi analyserar och utvärderar företagens redovisningsmetoder, vilket ska ge underlag till en rekommendation hur redovisning kring dessa poster kan utvecklas. Vårt delsyfte är att öka förståelsen kring jämförelsestörande poster så att den som läser företagens årsredovisningar förstår bakgrunden med dessa.Metod: Vi använder oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna har genomförts med börsnoterade Large Cap företag på Stockholmsbörsen.Teori: I teorin utformar vi en föreställningsram utifrån IASB regelverk. Övrig teori berör engångsposter och omstruktureringskostnader samt deras påverkan på redovisningen.Empiri: I empirin sammanställer vi material som erhållits genom intervjuer med företag i studien.

Det regelverk som kringgärdar vattenverksamheter i Sverige är omfattande. Det ställs höga krav på verksamhetsutövarna för att miljöbalkens syfte om att främja en hållbar utveckling skall kunna följas. Frågeställningarna som utformats handlar dels om vad en vattenverksam-het är och dels vilka allmänna och specifika krav som ställs för att få upprätta eller ändra en vattenverksamhet. Utöver detta finns specifika frågeställningar vad gäller regler för upprät-tande av en kraftverksdamm för Skellefteå kraft. Genom att granska lagtext, förarbeten samt doktrin har de rättsliga förutsättningarna som finns för den obligatoriska miljöprövningen redogjorts för.

Mål: Att undersöka effekten och behovet av en helande trädgård/ odlingterapi för barn med cancer och deras välbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsätts både för psykisk och fysisk påfrestning. Deras behandling är många gånger tuff och det förändrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras på det medicinska/fysiska hälsan, barnens psykiska välmående kan ibland bli åsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.

Sedan år 2006 har den syntetiskt framställda drogen spice existerat i Sverige, men först år 2008 blev drogen populär och tidningar började rikta uppmärksamhet mot den. Genom att drogen kan byta skepnad i uppbyggnaden kan den förbli laglig, därför kan egentligen namnet ?spice? inte betraktas som ett enhetligt begrepp.Vårt syfte med denna studie blev att granska hur drogen spice beskrivs i tidningar och forskning. Även hur drogen betraktas gällande psykosociala och medicinska avseenden. Detta i förhållande till socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som står i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring är ett kommersiellt samarbete mellan likvärda och aktiva parter som frivilligt väljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller läroplaner som reglerar sponsring i skolan.

Tidigare forskning visar att vi behöver naturkontakt varje dag och effekterna, såväl fysiska som psykiska och medicinska är stora och väl belagda (Norling, 1991). Begreppet KASAM (känsla av sammanhang) skapades av Aaron Antonovsky för att undersöka de hälsobringande faktorernas ursprung.Syftet med studien var att undersöka om naturens inverkan kan ha samband med känsla av sammanhang (KASAM). Undersökningsdeltagare var kvinnor i åldern 40-65 år, bosatta i tätort. Resultat från Boverkets studie (2007), Landskapets upplevelse värden - vilka är de och var finns de, som influerat min studie, visar att det finns ett behov av ostörda naturpräglade områden, där man har möjlighet att återhämta sig.Studien genomfördes på kvinnor (N=28) i avsedd ålder och boende i tätort.Datan samlades in med en enkät, bestående av totalt 35 frågor. 13 frågor för att mäta KASAM, 8 demografiska frågor, och 14 frågor om kontakt med naturen.Resultatet påvisar inga signifikanta samband mellan KASAM och kvinnorna, oberoende av hur ofta de använde sig av naturen.

Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskan upplever sin roll, orsaker till och hantering av konflikter som kan uppstå, i kontakten med anhöriga till patienter på äldreboende. Designen är deskriptiv och bygger på individuellt genomförda intervjuer.Som urvalsmetod användes ett bekvämlighetsurval. Urvalsgruppen bestod av nio sjuksköterskor, varav två togs bort i efterhand då de intervjuades samtidigt. Kvar blev sju sjuksköterskor (sex kvinnor, en man), verksamma på var sitt äldreboende i en kommun i södra Norrland.För att förebygga och hantera konflikter med anhöriga är det viktigaste i sjuksköterskans roll att ha täta kontakter, stor förståelse, god information och en bra dialog. Genom att skapa trygghet, bl a via en bra första kontakt och att låta anhöriga bidra med sina kunskaper och känna sig delaktiga får sjuksköterskan anhöriga med sig.

Övervikt och fetma håller på att utvecklas till ett globalt folkhälsoproblem. År 2010 fanns det fler än 43 miljoner överviktiga barn (under fem års ålder) i världen. Syftet med denna litteraturstudie var att ta reda på om den orala hälsan påverkas hos barn med övervikt. Författarna valde begränsningen barn i åldrarna 2-19 år, och studien utfördes i form av en allmän litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökning i de medicinska databaserna PubMed och Science Direct.