I spåren av de globala klimatförändringarna förväntas värmeböljor öka i både frekvens och intensitet, inte bara på sydliga breddgrader utan även på de norra vilket kommer att leda till en ökad incidens av sjukliga tillstånd relaterade till överhettning. Omedelbar och snabb nedkylning av överhettade personer är av största vikt för att minimera morbiditet och mortalitet. Inom svensk sjukvård finns inga riktlinjer för det initiala omhändertagandet av personer drabbade av överhettning. Syftet med studien var att erhålla fördjupad inblick i människans termoreglering med fokus på: hudens cirkulatoriska respons vid nedkylning, effekter av olika metoder för kylning och identifiera när det föreligger ökad risk för överhettning. Metoder som användes var litteraturstudie, värmebalansberäkning och enkät.

Hamrebäcken rinner genom östra delen av Västerås och har Mälaren som recipient. Under bäckens flödesväg tillkommer dagvatten och föroreningar i form av näringsämnen och tungmetaller från dess avrinningsområde. Bäcken utgör ett av de mest prioriterade vattendragen i Västerås gällande utsläpp av dagvatten. Detta examensarbete har utförts med syftet att utreda föroreningssituationen för Hamrebäcken och hur dess recipient Mälaren påverkas. Examensarbetet syftade även till att undersöka reningseffekten för en befintlig dagvattendamm samt att utifrån ett kostnads- och reningsperspektiv beskriva ett antal åtgärdsförslag för att uppnå en förbättring av bäckens ekologiska och kemiska status.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Balkongen i staden ? Vad vet vi egentligen om den? Att vi vet för lite om balkongen i staden visar sig bland annat genom att den svenska balkongen inte används i den utsträckning den har potential att göra. Många stadsbor känner sig osäkra och främmande inför balkongen och dess förmåga att formas utefter deras olika intressen, aktiviteter, behov, önskemål, stilar och utsikter. För att kunna vända stadsbornas osäkerhet till glädje och engagemang inför hur balkongen i staden kan utformas och användas behöver stadsborna få tillgång till såväl information som inspiration rörandebalkongens historiska utveckling, olika värden och kvaliteter samt framtida möjligheter. Balkongen kan ha stor betydelse för stadsbons hälsa och välmående genom att vara en grönskande aktivitet, upplevelse och utsikt.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Sverige och övriga nordiska länder väljer en planerad hemförlossning. Organisationen för en planerad hemförlossning varierar mellan de nordiska länderna. Det är inte känt hur nöjda dessa kvinnor är med sin hemförlossning, det är därför av intresse att öka kunskapen om hur nöjda kvinnor i Sverige och Norden är med sin planerade hemförlossning.Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva förekomsten av nöjdhet hos kvinnor som genomgått en planerad hemförlossning samt att jämföra förekomsten av nöjdhet hos kvinnor i Sverige med Danmark, Norge och Island.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat 2010-2013 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via en enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com.

SammanfattningSyfteSyftet med denna studie var att kartlägga skadebilden inom innebandy på elitnivå under en säsong samt att jämföra eventuella skillnader mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, fördelning mellan traumatiska skador och överbelastningsskador samt allvarlighetsgrad av skada.MetodSvenska Innebandyförbundet samt tränare och spelare informerades om studien våren 2009. Innebandyspelare från herrarnas superliga (n=122) och damernas elitserie (n=116) följdes prospektivt under säsongen 2010-2011. Samtliga skador som innebar frånvaro från träning eller match rapporterades av respektive lags medicinska team. Data bearbetades med deskriptiv statistik beträffande exponeringstid, skadeincidens, skadelokalisation, typ av skada samt skadans allvarlighetsgrad. Statistisk analys genomfördes avseende eventuell skillnad mellan manliga och kvinnliga innebandyspelare.ResultatDet förelåg en statistisk signifikant könsskillnad avseende skadeincidens under försäsongen (p=0.01), huvudsäsongen (p=0.002) och totalt under hela studieperioden (p=0.02), oavsett typ av skada (traumatisk respektive överbelastningsskada), med en skadeincidens som var högre hos kvinnor än män.

Bakgrund: Allt fler svårt sjuka patienter får vård i hemmet. Områdesansvarig distriktssköterska i kommunal hemsjukvård ansvarar ensam för både omvårdnad och medicinska insatser kring patienten. En hög arbetsbelastning ökar risken för att göra fel när distriktssköterskan har ansvar för många patienter. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskornas upplevelser av arbete inom kommunal hemsjukvård med omvårdnadsansvar för patienter i ordinärt boende. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats användes i studien.

I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvångsåtgärder inom demensvården på särskilda boenden. Fokus har legat på att undersöka huruvida vård- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvångsåtgärder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sådana fall vilken grund denna befogenhet vilar på. Det har även undersökts i fall vårdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvångsåtgärder om detta då innebär att rättssäkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillåten tvångsåtgärd vidtagits.Metoden som använts är den rättsdogmatiska metoden för att söka fastställa gällande rätt på området. Fokus har legat på svenska rättsregler och att försöka tolka och systematisera gällande rätt.

Bakgrund Med en incidens på knappt en procent är medfödda hjärtfel en av de vanligaste missbildningarna hos levande födda barn och diagnoserna varierar från små avvikelser till komplexa defekter med dödlig utgång. När föräldrar ställs inför situationen med ett svårt sjukt barn behöver de stöd för att kunna hantera den. Här har sjuksköterskan en central roll då de interagerar med föräldrarna mer än någon annan vårdpersonal. Tidigare forskning visar bland annat att föräldrar till sjuka barn önskar mer stöd, vägledning och delaktighet genom de olika faserna i vårdprocessen. SyfteAtt beskriva föräldrars erfarenhet av stöd från sjuksköterskan då deras barn behandlades för ett medfött hjärtfel. MetodSom metod användes kvalitativ intervjustudie. Totalt genomfördes sex intervjuer med föräldrar till barn som behandlats för ett medfött hjärtfel då de var i åldrarna noll till tio år.

Då de tre fastigheterna 1940 kom i Skogsvårdsstyrelsens ägo fanns här inte annat än ung- och restskog. Det konsortium som tidigare stått för ägandet hade tagit ut allt värdefullt timmer. 47 % av skogsmarken omfattades av kalmark och virkesförrådet uppgick till endast 26,7 m3/ha. Restskogen rensningshöggs och i mitten på 50-talet var samtliga av de gamla hyggena återbeskogade. Idag, dryga 50 år senare, står här 147 m3/ha och det totala virkesförrådet uppgår till 96 800 m3sk. 1909 bodde bara på Mångbyn 25 personer, men under första världskriget avfolkades området snabbt.

BakgrundI takt med att allt fler människor överlever eller lever med en cancerdiagnos i Sverige ställs högre krav på vården att tillgodose deras behov av stöd. Det kan uppkomma psykologiska, sociala, existentiella och andliga frågor. Det uppskattas att en tredjedel av alla patienter som har eller har haft en cancersjukdom får problem som till exempel oro, nedstämdhet eller depression. Det ställs höga krav på sjuksköterskor inom cancervården för att tillgodose patientens olika behov. Stöd har en central roll bland kontaktsjuksköterskans arbetsuppgifter.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

Studiens syfte har varit att undersöka några verksamma trä- och metallslöjdslärares erfarenheter, tankar och upplevelser kring sin undervisning för elever som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, hur denna elevgrupp kan bemötas samt vilka arbetssätt som gynnar denna elevgrupp. Bakgrunden ger en översikt av begreppet en skola för alla. Vidare behandlas de olika diagnoserna med utgångspunkt i medicinska och psykiatriska kriterier. Fokus ligger på hur problembilden ser ut samt på vilka sätt man kan bemöta denna elevgrupp ur ett pedagogiskt perspektiv. Vidare beskrivs synen på diagnoser samt olika förhållningssätt och strategier som kan vara användbart för verksamma trä- och metallslöjdslärare som arbetar med denna elevgrupp.

Bakgrund: I dag har 220 miljoner människor diabetes världen över och 90 % av dessa har typ 2 diabetes. Sjukdomen föregås alltid av en insulinresistens och eftersom den har en koppling till oxidativ stress är en teori att spårämnet selen kan spela en viktig roll. Det är känt att selen har antioxidativa effekter i kroppen och tidigare djurstudier har visat att selen skulle kunna härma insulinets effekter samt öka insulinkänsligheten.Syfte: Att ta reda på om selen kan skydda mot utvecklingen av typ 2 diabetes. De frågeställningar som användes var om selensupplementering, selenintag via kosten eller selenstatus i blod kan påverka risken att utveckla typ 2 diabetes hos friska individer.Sökväg: Datainsamlingen genomfördes i den medicinska databasen PubMed med sökorden ?selenium AND diabetes mellitus type 2?.

 En hälsocoach kan arbeta på flera arenor i samhället. Exempel kan vara i företag, skolor, träningsinstitut. Dessa kan arbeta på olika sätt men oftast handlar deras arbete om att hjälpa människor med deras hälsoarbete. "Hälsovågen - Bölja och balans i vardagen" är ett projekt som syftar till att stärka friskvårdsinslaget på Karlstads universitet. Projektet startade våren 2005 och målet var att förbättra den fysiska och psykosociala hälsan hos de anställda och därigenom få ner sjuktalen.