Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.

Det ena syftet med uppsatsen är att rent deskriptivt söka åskådliggöra hur samerna med avseende på sin renskötsel kommit att få sitt brukande av mark alltmer begränsat till följd av fortgående och nya ingrepp från andra markanvändare. Med det torde samtidigt möjligen kunna synliggöras vilken dignitet som rätteligen kan tillskrivas den konstitutionellt skyddade bruksrätt till marken som samerna tillerkänts. Sammanhängande med dessa frågor finns också en underliggande tanke att det empiriska underlaget skall kunna avspegla inte bara tendenser vad gäller tillämpningen av samerätten inom domstolar och myndigheter utan även ge utrymme för vissa förutsägelser. Det andra syftet är att mot den så angivna bakgrunden söka utröna om och i så fall i vad mån den samiska brukrätten skulle kunna stärkas genom internationella påtryckningar. - I uppsatsen görs ett försök att nå de mekanismer som legat till grund för rättstillämpningen och detta görs genom att denna testas mot dels ett rättsekonomiskt, dels ett diskursivt betraktelsesätt.

De senaste decennierna har sjukvården förändrats. Förändringsarbetet är inspirerat av New Public Management genom införandet av reformer. Teorier och organisatoriska modeller som fungerat bra inom det privata näringslivet har applicerats på organisationer inom den offentliga sektorn, vilket medfört en ökad admininistrativ arbetsbörda. Verksamhetsreformen gjorde det möjligt för andra yrkesgrupper än läkare att ta plats inom högre ledande positioner inom offentlig svensk sjukvård. Förändringarna inom sjukvården har krockat med den medicinska professionen.

Arbetets syfte är att introducera den subjektiva uppskattningen av en bra nivå vid konserter. Detta då tidigare arbete endast belyst den medicinska aspekten. Målet är att göra fler konsertbesökare nöjda med ljudupplevelsen och arbetet vänder sig framförallt till aktiva PA-tekniker som jobbar med höga ljudnivåer. Genom ett lyssningstest där försökspersonerna får bedöma nivån på sjumätbart lika starka klipp med olika frekvensinnehåll insamlas den data som behövs. Det visas att vid nivåer som är lägre än det maxvärde som Socialstyrelsen tagit fram, tycker folk att det är för starkt.

För att förebygga komplikationer vid kirurgiska ingrepp är den preoperativa fasen viktig. Sjuksköterskans roll innebär bland annat att försöka skapa trygghet samt ge adekvat information till patienten. Syftet med studien var att undersöka följsamheten gällande preoperativa riktlinjer och allmänna omvårdnadsåtgärder. Vid datainsamlingen utfördes totalt nio observationer på sju sjuksköterskor i deras arbetsmiljö. Studien utgör en kvalitets¬säkring och sammanställdes med stöd av innehållsanalys.

Oro drabbar många patienter inför en operation. Förutom den subjektiva känslan av obehag som patienten upplever pekar flera studier åt att preoperativ oro ger negativt inflytanden på återhämtning, läkning, ökad postoperativ smärta, illamående och förlängd sjukhusvistelse. Den preoperativa oron kan ha olika orsak och påverkas av en mängd olika faktorer. Att beskriva patienters upplevelse av vad som påverkar preoperativ oro. Metod: Kvalitativ intervjustudie där sex personer som opererat ortopediska ingrepp deltog.

Södersjukhuset i Stockholm är ett sjukhus som har påbörjat förändringsarbete för att kunna möta framtidens krav på högkvalitativ vård från patienter och samtidigt uppfylla ekonomiska krav från ägaren Stockholms Läns Landsting. Denna rapport är resultatet av en grundlig genomgång av dagens centrala provanalyssystem på Södersjukhuset med syfte att effektivisera systemet för att möta framtida krav.I arbetet kartläggs flödet av patienter och prover som behandlas antingen på de provtagningsintensiva medicinska mottagningarna eller på avdelning 27. Eftersom omkring 85 % av volymen av analyser som beställs på dessa enheter är klinisk kemiska har det analyserande arbetet inriktats på just dessa flöden. För vissa klinisk kemiska analyser finns det ett alternativ till central laboratorieanalys, patientnära analys, som innebär att tiden från provtagning till provsvar finns tillgängligt förkortas markant. I rapporten tas för- och nackdelar med patientnära analys upp och dess applicerbarhet på Södersjukhuset diskuteras.

Patienter som står inför ett operativt ingrepp upplever ofta oro och stress i den perioperativa miljön. Oro förbrukar stora mängder energi som kan ge sig uttryck i huvudvärk, irritabilitet, olust och vanmaktskänsla. Tidigare studier har dock visat att anestesisjuksköterskan har genom det goda mötet möjlighet att lindra patientens lidande i dessa situationer. Syftet med denna studie var att beskriva anestesisjuksköterskans lugnande förhållningssätt i mötet med vaken patient som visar tecken på oro. Åtta kvalitativa intervjuer genomfördes med anestesisjuksköterskor som har minst fem års erfarenhet av perioperativt vårdande.

I den svenska sjukförsäkringen har längden på sjukfallen ständigt ökat sedan 1980-talet. Denna trend har politiker försökt vända för att istället få fler människor tillbaka till arbete. Syftet med uppsatsen har varit att se på vilket sätt en attitydförändring skett hos lagstiftaren över tid i sjukförsäkringen. För att uppnå detta har flera mindre frågeställningar besvarats för att ge konkreta exempel som stöd. Utvecklingen har gått från att sjukförsäkringen främst handlat om trygghet vid inkomstbortfall på grund av sjukdom, till att handla om arbetslinjen.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman.Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet.

Cannabis har länge använts som medicinalväxt. Genom att läkemedlet Sativex 2011 godkändes av läkemedelsverket för förskrivning gavs ett allmänt erkännande av att Cannabis kan användas för sina terapeutiska egenskaper. Då det saknas en sammanställning av området på svenska är syftet med det här arbetet att belysa inverkan av förädlingsarbete, odlingstekniska åtgärder och andra metoder som rör framställningen av det botaniska råmaterial (BRM) som kan vidareförädlas till cannabisbaserade mediciner (CBM). Växten och dess bioaktiva substanser beskrivs också översiktligt. Slutsatsen efter att ha undersökt material som publicerats i ämnet är att både förädlingsarbete och odlingsteknik till stor del avgör både kvantitet av och kvalitet på de bioaktiva substanserna hos Cannabis..

Vi har sedan länge varit medvetna om att det finns stamceller i vår kropp och att de kan användas i medicinska behandlingar för att ersätta sjuka celler. De adulta stamcellerna har redan sedan årtionden tillbaka använts vid behandlingen av blodcancer. Under senare år har dock stamcellsforskningen utvecklats oerhört och möjligheterna tycks nu oändliga. Att man numera kan isolera totipotenta och pluripotenta stamceller och få dem att dela sig utan att ändra karaktär har öppnat upp för möjligheten att odla stamcellslinjer med oerhörd potential. Eftersom forskningsresultat har visat att stamcellerna under vissa omständigheter kan specialisera sig och förvandlas till mer specifika celler, som till exempel hjärnceller eller muskelceller, hoppas man genom denna kunskap kunna hjälpa patienter som lider av bland annat Parkinsons sjukdom och diabetes.

Bakgrund: Sexualitet innefattar än i dag en viss tabu i nästan alla samhällen, vilket kan ha bidragit till att ämnet är relativt outforskat, trots att det finns vetskap vad det gäller sexualitetens betydelse för hälsa och livsglädje. Det är konstaterat att sjukdomar och medicinska tillstånd kan ha en negativ inverkan på sexualiteten. I litteratur finns beskrivet hur patienter upplever brist på samtal och information kring sexualitet i samband med sjukdom och medicinska tillstånd. Trots den kända betydelsen av sexualitet för livskvalitet undviker eller utelämnar sjuksköterskor ofta en sexuell anamnes.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som kan främja respektive hämma kommunikation med patienter kring sexualitet utifrån sjuksköterskans perspektiv.Metod: En litteraturöversikt som baserats på tio vetenskapliga studier, både kvalitativa och kvantitativa, sökta via databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Dataanalysen har gjorts i enighet med Friberg samt inspirerats av Graneheim och Lundman.Resultat: Det framkom att en bra vårdrelation och god kommunikationsförmåga främjar samtal om sexualitet.

SammanfattningBakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) innebär en kronisk förträngning av luftrören, vilket medför att andnöd är det mest uttalade symtomet. Det är en progressiv och dödlig folksjukdom i Sverige, som ökar globalt och beräknas vara den tredje största dödsorsaken i världen år 2030. Sjukdomen orsakas främst av rökning och den medicinska behandlingen är begränsad främst till symtomlindrande och profylaktiska åtgärder. Sjukdomen påverkar en persons fysiska, psykiska och sociala dimensioner av livet. Panik och rädsla är vanliga känslor som förknippas med andnöden.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en naturlig och oundviklig företeelse efter ett kirurgiskt ingrepp. Smärtan är en subjektiv och individuell upplevelse som kan vara svår att förmedla till andra. Sjuksköterskan har en avgörande roll genom att identifiera faktorer som kan vara av betydelse vid bedömning av patientens smärta. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva faktorer som är av betydelse vid sjuksköterskans bedömning av patienter med postoperativ smärta. Metod: Det genomfördes en litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod.