I denna studie ställs frågan om den psykiatriska diagnosens sociala praktik för människor som inte har den psykiatriskt diagnostiserande specialvetenskapens utbildning genom att utforska ett perspektiv som inte uppmärksammats av forskningsfältet: vårdpersonalsperspektivet. Frågeställningen är hur människor som lekmän använder psykiatriska diagnoser och vilka faktorer som påverkar hur psykiatriska diagnoser upplevs som meningsfulla. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är hämtad från Ian Hackings analys av psykiatrisk diagnostik som en interaktiv kategori tillsammans med en analys av Martin Heideggers syn på det mänskliga ?varat? som ett socio-ontologiskt koncept. Härigenom framträder en bild av hur psykiatriska diagnoser är problemformuleringar sprungna ur självreflektion.

Bakgrund: Sverige har antagit EU´s direktiv angående vibrationsexponering. Därför har Arbetsmiljöverket utformat författningssamlingar; föreskrifter om vibrationer och medicinska kontroller i arbetslivet. Från företagshälsovårdens håll befarades ökad efterfrågan av medicinska kontroller angående vibrationsexponering, men detta tycks ha uteblivit. Syfte: Känner arbetsledare till Arbetsmiljöverkets föreskrifter angående vibrationsexponering? Mäts den dagliga exponeringen? Är föreskrifterna svåra att uppfatta?Metod och undersökt grupp: Enkät med fasta svarsalternativ skickades till 54 arbetsledare, varav 42 svarade.

Bakgrund: Cirka 55 000 cancerdiagnoser ställs varje år i Sverige. Ungefär 7000 av dessa är kvinnor som drabbas av någon form av bröstcancer. Detta innebär att bröstcancer anses vara den vanligaste form av cancer bland kvinnor. Dagligen diagnostiseras mellan 15 till 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer. Syfte: Syftet är att belysa kvinnors livskvalitet efter diagnostiserad bröstcancer.Metod: För att besvara studiens syfte användes systematisk litteraturstudie som metod.

Patientens upplevelse av intensivvård (IVA) är starkt präglad av kaotiska och fragmentariska minnen. Dessa minnen har stor betydelse senare i livet och kan då yttra sig som sömnstörningar, mardrömmar, delirium och posttraumatisk stress syndrom. Detta kan bidra till att en försämrad livskvalitet upplevs. Kunskapen om patienternas upplevelse av intensivvård har ökat och påvisar att det finns ett stort behov att hjälpa patienterna genom denna process.Syftet med denna studie är att belysa dagbokens betydelse för patientens bearbetning av minnen från intensivvården. Metoden som är vald är en kvalitativ litteraturstudie.

Bakgrund: Upplevelserna av mötet på en akutmottagning kan påverkas av olika saker. Patienter har ofta smärta, en del patienter är allvarligt skadade och vissa är i chocktillstånd. Och för vårdpersonalen handlar det inte bara om bemötande och vård utan de måste även tänka på att prioritera, prioritera mellan den allvarligt skadade patienten och den mindre allvarligt skadade. Samtidigt skall de kommunicera med patienterna på bästa sätt, i en ofta stressig arbetsmiljö. Syftet var att undersöka patienters upplevelser i mötet med vårdpersonalen på en akutmottagning.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Kompetensen i ambulanssjukvården höjdes år 2005 i samband med att läkemedelshantering inte längre var tillåten för icke legitimerad personal. Den primära bedömningen är en undersökning av de vitala funktionerna andning, cirkulation, medvetande och allmäntillstånd. Den primära undersökningen avgör vilken vård som patienten fortsättningsvis ska erbjudas. Tidigare forskning påvisar problemet med att patienter inte direkt kommer till den mest optimala vårdnivån. Syftet med Vård-på-plats-projektet var att så tidigt som möjligt i vårdkedjan vägleda patienter till rätt vårdnivå.

Bakgrund: Ventrikeldränage används inom neurokirurgisk vård för medicinsk behandling, dränering av likvor samt mätning av intrakraniellt tryck. En infektion relaterat till ett ventrikeldränage kan vara livshotande och ge permanenta skador hos patienten. Syfte: Att analysera dokumenterade skillnader i ventrikeldränagerelaterade infektioner, vårdtid och mortalitet, före och efter införande av nya hygienrutiner - ett åtgärdspaket. Metod: Ett åtgärdspaket med medicinska- och omvårdnadsåtgärder har med hjälp av genombrottsmetoden tagits fram för att minska de ventrikeldränagerelaterade infektionerna. Studien är kvantitativ med empirisk ansats.

Även om många beteendeproblem är resultat av psykologiska orsaker, är det alltid viktigt att förstå att det kan finnas en fysisk sjukdom som ligger bakom och orsakar störningen. Det finns klara samband mellan sjukdom tidigt i hundens liv och beteendeproblem i vuxen ålder. Det är flera störda beteenden som uppvisas, främst felriktad rädsla och aggression. Hunden kan även visa på onormalt sexuellt beteende och överdrivet skällande. Beteende påverkar i stark grad relationen till sin ägare.

Introduktion: Stroke tillsammans med andra hjärt- och kärlsjukdomar står för en stor del av den samlade sjukdomsbördan både i Sverige och globalt. För många medför det ett stort behov av medicinsk behandling, omvårdnad och rehabilitering för resten av livet. Stroke orsakas ofta av livsstilsfaktorer, varför ett insjuknande många gånger skulle kunna förebyggas. De största beteendemässiga orsakerna till stroke är tobaksanvändning, för mycket alkohol, för lite fysisk aktivitet samt ohälsosamma matvanor. Syfte: Att beskriva omvårdnadsmetoder inom vården för att främja livsstilsförändring hos patienter efter stroke.

Syftet med denna studie var att beskriva patientens upplevelse av information, möjlighet till delaktighet och personalens bemötande under vårdtiden. Syftet var vidare att beskriva hur viktiga patienten ansåg dessa faktorer vara. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Populationen bestod av patienter över 18 år som vårdats på en utvald medicinavdelning i mellansverige under en period år 2004. Urvalet bestod av 100 utvalda patienter (n=100).

AbstractTitel: En Källa till Nyheter. Om hur medicinjournalister upplever relationen tillkällor inom läkemedelsbranschen, med fokus på nyhetsbevakning som berörbranschorganisationen Läkemedelshandlarna.Författare: Anna NilssonKurs: Examensarbete inom medie- och kommunikationsvetenskap 15 hpUniversitet: Göteborgs universitetTermin: Vårterminen 2008Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 67 sidor exkl. bilagaSyfte: Studiens syfte är att försöka beskriva hur medicinjournalister uppleverrelationen till källor inom läkemedelsbranschen.Uppdragsgivare: Examensarbetets uppdragsgivare är branschorganisationen för parallelldistributörerinom läkemedelsbranschen, Läkemedelshandlarna.Materialoch metod: Sex personliga intervjuer med strategiskt utvalda medicinjournalister fråndagspress och medicinsk branschpress i Sverige. Samtalet pågick i c:a 1- 1,5timme och utgick från en intervjuguide med semistrukturerade frågor.Ljudinspelningen har därefter transkriberats och analyserats kvalitativt.Huvudresultat: Undersökningen beskriver hur sex medicinjournalister upplever relationentill källor inom läkemedelsbranschen, med fokus på nyhetsbevakning somberör branschorganisationen Läkemedelshandlarna. Studien gör inte anspråkpå generaliserbarhet för hela den medicinska journalistkåren men resultatetanses ändå beröra en betydande del av den medicinska mediebilden iSverige.Huvudresultaten i korthet:? De medicinska specialreportrarna kan vara på väg att försvinna? Medicinjournalisterna är pedagoger och hantverkare? Information från läkemedelsindustrin åker ofta direkt i papperskorgen? Generika och parallellimport blir ?samma sak?? Läkemedelshandlarna tycks vara en förhållandevis okänd organisation? LIF upplevs servicemedvetna och tycks ha myndighetsstatus.

Bakgrund och problemformuleringDå frågor kring informationsteknikens (IT) användning inom vården ofta handlar om ekonomisk effektivitet och medicinsk nytta finns ett behov av att sätta ett vårdvetenskapligt perspektiv på frågan om nyttan eller effekterna av IT. Utifrån en teoretisk definition av IT respektive omvårdnad är det möjligt att se att IT kan ha betydelse för sjuksköterskans omvårdnad på åtminstone tre sätt; som informationsbärare av vårdvetenskaplig information, som medium för interaktion med patienten och som påverkan på arbetsinnehåll och sjuksköterskans yrkesroll. Studien avser därför belysa hur sjuksköterskor uppfattar IT:s betydelse för omvårdnaden av patienten.SyfteStudien syftar till att belysa IT:s betydelse för sjuksköterskans omvårdnad av patienten. Kunskap om denna betydelse är en förutsättning för att omvårdnad som en viktig del i patientens vård, främjas av den IT-användning som införs och används inom hälso- och sjukvården.MetodSex intervjuer inom två forskningsfält gjordes och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys.Resultat och diskussionResultatet visar att IT i praktiken har liten betydelse ifråga om att stödja sjuksköterskans teoretiska omvårdnadskunskap. Genom att vården erbjuder kommunikation via e-post är det möjligt att patienters olika behov av kontakt med vården tillgodoses.

Syftet med denna studie är att rapportera prospektivt om handfunktion och aktivitetsutförande efter PIP- leds pyrocarbonprotes med efterföljande rehabiliteringsprogram. I studien används objektiva och subjektiva utvärderingsinstrument. Studien inkluderar 21 patienter i ett program som följer patienterna minst ett år (12-36 mån.). För objektiv utvärdering användes rörelseomfång (ROM) och greppstyrka och för subjektiv utvärdering användes validitetsreliabla instrumenten COPM och DASH. Smärta mättes med visual analogue scale (VAS).I studien har fyra av 21 patienter blivit reopererade pga smärta, infektion och inskränkt rörlighet.

Attityder kan vara ett stort problem när sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenter ska vårda patienter med HIV och AIDS. Bakgrunden delas upp i en medicinsk del och en del som handlar om vårdandet. Den medicinska delen handlar om hur smittan uppkommer, hur den sprider sig samt hur de första symtomen visar sig. I den del som handlar om att vårda tas det upp hur sjuksköterskan kan påverka vårdrelationen. Det tas upp vad en vårdrelation innebär.