Syfte: Syftet med den h?r systematiska ?versikten var att unders?ka om det finns ett samband mellan en strikt vegansk kosth?llning och ?kad risk f?r fraktur hos vuxna Metod: F?r litteraturs?kningen anv?ndes databaserna Scopus och PubMed. Populationen var m?n och kvinnor fr?n 18 ?r. Exponeringen var strikt vegansk kosth?llning. J?mf?relsegruppen var all?tare och utfallsm?ttet var fraktur. Endast kohortstudier inkluderades i ?versikten och s?kningen begr?nsades till studier skrivna p? engelska och svenska.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn del av företagssköterskans arbetsuppgifter är att arbeta förebyggande och se olika typer av problematik som finns hos arbetstagare och arbetsgivare. Omvårdnad av människan ska stå i fokus och rikta sig mot arbetslivet där en säker och god omvårdnad ges (SOU 2011:63). Vibrationsexponering av händer och åtföljande effekter utgör ett betydande arbetsmedicinskt problem där kyrkvaktmästare utgör en exponerad yrkesgrupp.SyfteSyftet med studien var att kartlägga besvär i händer och armar hos kyrkvaktmästare och deras kunskaper kring riskerna med vibrationsexponering.Metod 50 kyrkvaktmästare besvarande två enkäter, en om symtom och en om arbetsmiljö vid vibrationsexponering av handhållna verktyg och dess risker och skador. Resultatet presenterades som deskriptiva data.Resultat Köldkänsla 40 %, vita fingrar 38 % och kramp 38 % var de vanligaste symtomen. Symtom var vanligare bland dem som arbetat minst 10 år i vibrations exponerade arbete.De hade lite kunskap om riskerna med arbetet.

Antalet programvaror ökar för varje dag och människor använder dagligen en mängd olika sorters programvara både på datorer och på andra enheter. Det finns idag programvara som kallas för fri och öppen programvara som tar upp kampen med gamla klassiska proprietära programvaror. Öppna och fria programvaror släpper sin källkod helt fri så användaren själv har möjlighet att göra ändringar i den programvara som används medan proprietär programvaras källkod är skyddad och hemlig. Dessa tre olika sorters programvaror jämförs och diskuteras utifrån tekniska likheter och skillnader i denna kandidatuppsats. Syftet med denna kandidatuppsats inom informatik är att undersöka vad privatpersoner som är tekniskt intresserade har för tankar och attityder kring proprietär, öppen och fri programvara och visa vilka tekniska aspekter som prioriteras vid val mellan dem. I undersökningen har ett kvantitativt angreppssätt bestående av en webbenkät som besvarats av privatpersoner tillämpats. Resultatet från denna enkät har tillsammans med den teori som insamlats visat vilka tekniska funktioner och skillnader som påverkar en privatperson då val av olika sorters programvara ska ske. Undersökningen har visat att det som användaren prioriterar högst i en programvara är användbarheten som handlar om hur användarvänligt användargränssnittet är och hur lättanvänd en programvara är.

Att få support eller att tolka information via telefon kan ibland vara problematiskt. Eftersom individer uppfattar och tolkar saker på olika sätt kan det vara svårt att förklara något. Genom att förklara något man ser framför sig, för någon annan, som i sin tur ska tolka och förstå vad det är som sägs, kan ibland vara problematiskt för båda parter. Syftet med denna uppsats i informatik är att testa hur en experimentuppsättning kan se ut. Experimentet går ut på att undersöka hur kommunikation kan uppstå verbalt när en person ska förklara ett skärminnehåll.

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen.

Efter de organisatoriska förändringarna i vård och omhändertagande av äldre där kommunen har tagit på sig ansvar för vård och omsorg av äldre har personalens arbete på äldreboenden blivit allt mer medicinskt inriktad. Vårdbiträden och undersköterskor har i praktiken fått ett stort ansvar för läkemedelhantering inom äldreboenden. De har även blivit kontaktförmedlare mellan patienten och den medicinsk kompetenta sjuksköterskan som numera har en konsultativ roll. Alla undersköterskor och vårdbiträden, som har deltagit i undersökningen hanterar läkemedel i sitt arbete, något som de inte har formell kompetens för. Arbetsuppgift kan dock delegeras när den reella kompetensen finns.

Inom Västerbottens läns landsting (Vll.) erbjuds medarbetare, som arbetar med vibrerande verktyg, periodisk medicinsk undersökning enligt Arbetsmiljöverkets författningssamlingar, dels AFS:2005:15 (vibrationer) och AFS 2005:6 (medicinska kontroller i arbetslivet). Medarbetare som är aktuella är tandtekniker, tandtekniker-biträden och tandläkare.Traditionell klinisk neurologisk undersökning är den metod som regelmässigt används vid läkarundersökning för att upptäcka eventuella vibrationsskador. Jämte rutinmässig anamnes innefattas även ett frågeformulär med fokus på att hitta tecken på tidiga vibrationsskador.Tio personer genomgick undersökning i det ordinarie periodiska programmet vid Vll för ett år sedan. Vid denna undersökning framkom inga tecken på vibrationsskada hos de undersökta.Syftet med detta arbete var att se om den relativt nya metoden med vibrametri, där man mäter vibrationströskelnivåer i sju olika frekvenser med VibroSense Meter?, kan vara ett komplement till den undersökning som traditionellt genomförs vid FHV för att upptäcka tidiga tecken på vibrationsskada vid periodiska kontroller av de personer som arbetar med handhållna vibrerande verktygI denna studie undersöktes tolv personer vid ett tandtekniskt laboratorium avseende tecken på vibrationsskada i händerna.

Studiens övergripande syfte har varit att belysa hur individens hela livssituation och möjligheter samt fysiska, medicinska, psykiska, sociala och existentiella behov beaktas i utredningar gällande rätt till bistånd enligt Socialtjänstlagen (2001:453), samt hur biståndshandläggare resonerar kring denna helhetssyn i hela handläggningsprocessen. Studien har genomförts på en myndighetsenhet för social och medicinsk omsorg i Malmö stad. Vår granskning av 16 utredningar inom äldreomsorgen syftade till att ta reda på hur helhetssynen beaktas i dessa utredningar. Våra resultat visar att uppgifter om till exempel fysisk hälsa, ADL-status, boendesituation och socialt nätverk förekom i samtliga utredningar, medan uppgifter om exempelvis intressen och närmiljö förekom mer sällan. Hur omfat-tande beskrivningarna av uppgifterna är varierar.

Bakgrund: Patienter på en intensivvårdsavdelning är ofta i behov av avancerad medicinsk behandling på grund av sitt livshotande sjukdomstillstånd. Återkommande störningar av sömnen är ett av de vanligaste återkommande klagomålen från patienter vilket bidrar till att perioden upplevs som särskilt svår. Syfte: Att belysa vad vuxna patienter upplever stör sömnen på en intensivvårdsavdelning. Metod: Allmän litteraturstudie där 12 vetenskapliga artiklar ligger till grund för resultatet. Resultat: I analysen av artiklarna framträdde fyra kategorier som alla tillsammans påverkade patientens sömn negativt.

Bakgrund: Behandlingen av Mediala collateral ligament (MCL) skador är debatterad. En skada på MCL kan leda till sämre medial stabilitet och nedsatt aktivitetsförmåga. Målet med den konservativa behandlingsformen är att minska svullnad och smärta för att på så vis få tillbaka full rörlighet och stabilitet. Behandlingen innebär ofta någon form av öppen eller låst ortos tillsammans med ett rehabiliteringsprogram. Syftet: Syftet med studien är att utifrån litteraturen analysera studiernas bevisvärde och beskriva konservativa behandlingsmetoder för MCL, med öppna och låsta ortoser tillsammans med träning.

Vårdrelaterade infektioner [VRI] skapar onödigt lidande för patienter, förlänger vårdtider och kostar samhället enorma summor varje år. Det är därför viktigt att öka personalens kunskaper och följsamhet till gällande föreskrifter angående basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa vårdpersonalens följsamhet, synliggöra mindre uppmärksammade smittkällor och redogöra för de åtgärder med vilka man kan minska spridningen av VRI. Artiklar samt litteratur till denna systematiska litteraturstudie söktes främst via sökmotorn ELIN, tillgänglig vid Högskolan Dalarnas bibliotek samt Mora Lasaretts bibliotek och Orsa- och Moras kommunbibliotek. Artiklar som inkluderades var publicerade 2000-2009, tillgängliga i fulltext, ej avgiftsbelagda eller skrivna på andra språk än engelska och svenska.

Ett av de största folkhälsoproblemen för både män och kvinnor är hjärt- kärlsjukdom. Varje år drabbas 26 000 personer och behöver vårdas på sjukhus. Idag är vårdtiden kort, ca 2-3 dagar och patienterna befinner sig ofta i chock efter sin hjärtinfarkt. Detta kan resultera i att de har svårt att ta till sig den information som ges. Patienterna behöver få insikt i att hjärt- kärlsjukdom är en kronisk sjukdom och vilka livsstilsförändringar som bör göras för att minska risken för att drabbas av ny hjärtinfarkt.

Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt ?r att unders?ka om supplementering av vassleprotein har n?gon p?verkan p? bent?thet (BMD) hos vuxna ?35 ?r. Metod: Litteraturs?kningen gjordes i tv? databaser, Pubmed och Scopus. S?kord f?r blocken var vassleprotein, BMD och randomiserade kontrollerade studier (RCT). Deltagarna i de inkluderade studierna var m?n och kvinnor ?35 ?r d?r interventionsgruppen fick supplementering av vassleprotein medan kontrollgruppen fick supplementering med likv?rdigt energiinneh?ll som ej inneh?ll vassleprotein.

Bakgrunden visar att en hjärtinfarkt kan påverkar hela människans syn på livet. Hjärtsjukdomar påverkas både av människans genetiska arvsmassa samt av varje individs livsstil. En hjärtinfarkt kan innebära en akut livskris både för patienterna och för deras närstående. De drabbas ofta av oro, ångest och osäkerhet, som ofta är ett resultat av patienternas livsstil, och deras tankar om att insjukna igen senare i framtiden. Dagens korta vårdtid kan innebära att patienterna har svårt att ta emot all information som ges.

Samtidigt som informationsteknologins användning ökar i samhället riktas idag dessvärre för mycket fokus på själva tekniken och användarna tenderar att hamna i teknikens skugga. Det medför en risk för brist av acceptans om användarna själva inte varit med i processen att ta fram ett lämpligt system i verksamheten. Därför är användarinvolveringen en viktig aspekt när det kommer till systemutveckling.Internets utveckling har bidragit till en ökad tillgång av information Vilket ställer krav på att informationen behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. En möjliggörare av effektivare hantering och insamling av information är att införa ett informationssystem i verksamheter. Ett nyttigt sätt för verksamheter att kunna fatta goda beslut utifrån information är att använda sig av ett beslutsstödsystem som genererar beslutsunderlag för att stödja verksamheten till beslutsfattande.