Bakgrund: användandet av och intresset för komplementär- och alternativmedicin har under de senaste decennierna ökat i världen och i Sverige vilket innebär en utmaning för framtidens hälso- och sjukvård. Komplementär- och alternativmedicin (KAM) består av en mängd olika metoder/terapier. En huvudkategori av KAM är de kroppsliga- själsliga terapierna som fokuserar på interaktionen mellan hjärnan, själen och kroppen. Till denna kategori hör dans- och rörelseterapi. Sjuksköterskor har en positiv inställning till och en öppenhet inför användandet av KAM, dock anser de att de inte har tillräcklig kunskap inom området.

Andersson, J & Nilsson, L Vuxna individers behov vid återinsjuknande i cancer. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Fakulteten för Hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2012. Diagnosen återinsjuknande i cancer kan ibland upplevas som mer hotfullt än första cancerdiagnosen.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8).

Syftet med studien var att utvärdera den multidisciplinära rehabiliteringen inom Garnis Rehabcenter i Boden. Frågeställningarna var: 1)Förändras self- efficacy avseende smärta, funktion och andra symptom efter 2,5 veckor respektive 6 månader? 2)Förändras nivå av skattad smärtintensitet, skattad funktionsförmåga och sjukfrånvaro efter 6 månader? 3)Förändras synen på vilka faktorer som är viktiga för att återgå respektive inte återgå till arbete efter 6 månader? Data vid baseline jämfördes med data efter avslutad behandling 2,5 veckor samt efter 6 månader. Undersökningsgruppen bestod av 23 personer, 19 kvinnor och 4 män, medianålder var 49 år. Samtliga personer i undersökningsgruppen hade diagnosen långvarig smärtproblematik av icke- malign karaktär och var remitterade till Garnis Rehabcenter för smärtrehabilitering.

Bakgrund: Hand-fot syndrom är en form av perifer sensorisk neuropati orsakad av cytostatikabehandling. Syndromet kan ge biverkningar såsom smärta, obehag, domningar, svullnad och nedsatt balans. Utvärderade behandlingsmetoder saknas.Syfte: Undersöka hur tolv veckors sjukgymnastisk behandling med långvågsdiametri, interferens och balansträning påverkar biverkningar i fot/underben orsakad av cytostatikabehandling hos sju patienter med hand-fot syndrom.Metod: Gruppstudie, kvasiexperimentell resultatstudie. Sju patienter deltog. Variabler som mättes var, smärta, obehag, domningar och balans.

Antalet sjukskrivningar i Sverige har sedan slutet av 1990-talet ökat. För att få ner antalet sjukskrivna i arbetslivet, har en ny sjukskrivningsprocess utvecklats. Förändringarna med socialstyrelsens ökade krav på tidig bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning och förbättrade rehabiliteringsinsatser kan fungera som bas för utvecklingen av arbetsterapin och arbetsterapeuternas kompetens. En enkätundersökning genomfördes med sex arbetsterapeuter inom primärvården i Region Skåne. Syftet med undersökningen var att undersöka hur arbetsterapeuterna ställde sig till att göra tidiga bedömningar i sjukskrivningsprocessen och hur detta kommer att påverka deras framtida arbetssituation.

Co-terapi, vilket skulle kunna definieras som en särskild arbetsform där två terapeuter samarbetar i terapirummet, är ett förvånansvärt outforskat koncept, särskilt med tanke på hur ofta co-terapi används i kliniska sammanhang. Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka åsikter och upplevelser legitimerade psykoterapeuter och familjer har kring co-terapi. Tonvikten har legat vid co-terapiteamets samverkan och samspel i och utanför terapirummet. Huvudfrågeställningarna har bl.a. varit vilken inställning terapeuter och familjer har till co-terapi, vad som kännetecknar ett välfungerande samarbete mellan två terapeuter och vad som är viktigt att tänka på när en terapeut skall välja ut en kollega att samarbeta med.

Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av följsamhet till råd, behandling och psykosociala stöd vid ansträngningsinkontinens. Studien har en deskriptiv design med kvalitativ ansats. Åtta kvinnor med diagnosen ansträngningsinkontinens deltog i studien. Material samlades in utifrån intervjuer med semi-strukturerade frågor och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisades utifrån tre kategorier: Att träna trots tveksamheter och att få känna ökad säkerhet mot läckage, Att sakna information och uppföljningsbesök och Att känna sorg och misslyckande men stöd från närstående.

Examensarbete för avläggande av filosofie masterexamen i Kulturvård, 30 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2013:31.

Schimpanser hålls i fångenskap av många anledningar. I många fall är deras miljö för undermålig för att tillfredsställa ens deras mest basala behov. Som respons på detta utvecklar de ofta ett stört beteende som yttrar sig i stereotypier och annat psykologiskt onormalt beteende. Schimpanserna påverkas främst av brister i den sociala kontakten och allra mest av en störd relation till modern. Andra viktiga faktorer är brist på mental och fysisk stimulans.

Värdegrunden i praktiken Arbetet ger en översikt om forskning och teori kring värdegrunden.Med hjälp av personliga intervjuer vill vi kartlägga om lärare och elever upplever att man utifrån värdegrunden kan få en lugn och trygg skola..

Människor med allvarligare missbruksproblem lider ofta av samsjuklighet. Syftet med studien var att undersöka kvantitativ förekomst av PTSD bland klienter med diagnosen missbruk/beroende på ett behandlingshem i Sverige samt skillnader i förekomst av PTSD mellan män och kvinnor. Även ett kvalitativt syfte fanns avseende missbrukande människors livsvärld och deras syn på sambandet mellan trauma och missbruk samt behandling.Urvalet bestod av 41 individer med diagnosen missbruk/beroende som testats med mätinstrumentet PCL-C vilket mäter problem och besvär som människor kan få som en reaktion på stressande upplevelser. Två av individerna från urvalet valdes för djupintervjuer.Studiens kvantitativa resultat visade att urvalsgruppen i förhållande till en normalpopulation, har betydande större del individer med indikationer på PTSD (65% mot 5,6%). Mer än dubbelt så många kvinnor som män indikerade förekomst av PTSD vilket överensstämmer med normalpopulationen.

Att ha ett sår är en belastning och påverkar människors vardag, oavsett om såret är akut efter ett olycksfall eller efter en operation, alternativt svårläkande som vid bensår, diabetesfotsår, trycksår eller maligna tumörsår. Syftet med studien var att undersöka kunskaper hos sjuksköterskor och undersköterskor om sårbehandling inom kirurgisk verksamhet. Metoden utgjordes av en enkätundersökning hos sjuksköterskor (n=56) och undersköterskor (n=38). Resultatet visar att sjuksköterskorna kände sig mer osäkra i sitt val av behandling av svårläkande sår jämfört med undersköterskorna. Kunskaperna om sårbehandling visar att skattade kunskaper inte motsvarar svaren på kunskapsfrågorna.

Denna retrospektiva studie har som syfte att utvärdera effekten av en lösning bestående av salpetersyra, kopparnitrat, zinknitrat och bindemedel (Oxalic®), vid behandling av aurala plaque hos häst. Studien ämnar också jämföra och diskutera detta nya behandlingsalternativ i relation till den i litteraturen enda tidigare beskrivna behandlingen mot sjukdomen, 5 % imiquimodkräm (Aldara®). Journaler för åtta hästar som blivit kliniskt diagnosticerade och behandlade mot aurala plaque på UDS Hästkliniken i Uppsala samt på Hästkliniken Täby mellan 2011 och 2013 låg till grund för insamling av data. Djurägarna till alla de åtta hästarna hade sökt sig till specialistdermatologmottagningen på grund av att deras häst uppvisade tecken på smärta/irritation till följd av sina aurala plaque, vilket visade sig som öron- och huvudskygghet och gav svårigheter i den vardagliga hanteringen av hästen. Behandlingarna följdes upp på nytt genom telefonsamtal med djurägarna 12 till 28 månader efter sista behandling.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete på akutmottagning präglas av hög medicinsk kompetens och effektivitet. Tiden patienten får med vårdpersonalen är ofta kort och intensiv och patientens behov av psykosocial omvårdnad, som i regel är stort, kan inte alltid tillgodoses. Vårdlidande är det lidande som skapas av vårdgivaren på grund av felbehandlingar, långa väntetider men främst i vårdrelationen mellan patient och vårdpersonal. Syfte: Belysa patienters vårdlidande i mötet med vårdpersonal på akutmottagning. Metod: En litteraturstudie med granskning av åtta stycken kvalitativa forskningsartiklar.