Sök:

Sökresultat:

1162 Uppsatser om Medias pćverkan - Sida 39 av 78

HistorieÀmnet i skolan : Hur man motiverar man eleverna i historia?

Det finns vÀldigt lite tidigare studier som behandlar hur man motiverar elever i historieÀmnet. Min undersökning baserar sig pÄ intervjuer av lÀrare pÄ mellanstadiet. LÀrarna Àr eller har varit klasslÀrare pÄ mellanstadiet. Med intervjuerna har jag försökt att fÄ fram vad lÀrarna gör för att motivera eleverna och vilka aspekter som ligger bakom deras uppfattningar. LÀrarna anvÀnde framförallt olika metoder i sitt arbete för att motivera eleverna i historieÀmnet.

Elevers skrivande och interaktion i skrivprocess

VÄrt syfte med denna studie Àr att utifrÄn skrivprocessen undersöka hur elevers skrivarbete tar sig uttryck i skolans Är tre. Vi fokuserar studien kring fyra av skrivprocessens faser, stoffsamling, strukturering, respons och bearbetning, samt interaktionens verkan för elevers skrivande. Genom vÄrt deltagande i ett gemensamt skrivprojekt mellan lÀrarutbildningen i UmeÄ och en skola i norra Sverige har vi tillgÄng till ett undersökningsfÀlt för att genomföra vÄr empiriska del. VÄr studie har en etnografisk ansats. Vi anvÀnder oss av deltagande observationer, elevtexter, ljudbandsupptagningar och elevintervjuer.

TRANSPARENS OCH BLOCKKEDJETEKNIK INOM MODEINDUSTRIN. En kvalitativ studie om incitament f?r implementering av blockkedjeteknik i modef?retags v?rdekedja och hur det ?kar transparensen

Modeindustrin st?r f?r n?rvarande inf?r betydande h?llbarhetsutmaningar p? grund av dess skadliga milj?p?verkan. Den h?r studien unders?ker hur blockkedjetekniken kan anv?ndas f?r att ?ka transparensen i modef?retagens v?rdekedja. Genom att utforska blockkedjans potential f?r att fr?mja h?llbarhet och ansvarsskyldighet inom branschen syftar forskningen till att belysa innovativa l?sningar f?r att hantera milj?h?nsyn och etiska metoder. Viktiga aspekter som tas upp i studien ?r bland annat motiven bakom inf?randet av blockkedjeteknik i v?rdekedjor inom mode, hur dynamiken i leveranskedjan och principerna f?r cirkul?r ekonomi p?verkar behovet av ?kad transparens samt vilka konsekvenser inf?randet av blockkedjor f?r f?r h?llbarheten i modesektorn.

Koncernnytta under förhandling - PrissÀttningsmetoder för hyresnivÄer mellan statliga enheter

Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillÀmpning av kostnadsmetoden, jÀmfört med dagens marknadsmetod, för bestÀmning av hyresnivÄer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgÀster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras pÄ empirin. SÄledes har en deduktiv ansats anvÀnts. Undersökningsmetoden bygger pÄ bÄde kvantitativ data frÄn intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som anvÀnds har tvÄ distinkta delar.

AktiemarknadsnÀmnden som myndighetsutövare : En studie av nÀmndens sammansÀttning och vÀrdet av dess uttalanden avseende tolkning av lag

Den 1 juli 2006 trÀdde lagen om offentliga uppköpserbjudanden pÄ aktiemarknaden[1] (LUA) ikraft. Lagen Àr ett resultat av Sveriges genomförande av direktiv 2004/25/EG om uppköpserbjudanden[2] (takeover-direktivet) som inför en harmoniserad reglering av offentliga uppköp av noterade aktier. Regleringens syfte Àr att garantera mÄlbolagets aktieÀgare en rÀttvis och rimlig behandling samtidigt som önskade omstruktureringar möjliggörs. Genom principen att det Àr aktieÀgarna som sjÀlva skall ta stÀllning till budet och godkÀnna försvarsÄtgÀrder skyddas de frÄn ledningen. Genom principen om likabehandling av aktieÀgare, vad gÀller t.ex.

Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn

Förstörande motmedel för egenskyddet av stridsvagn. Utred vilken verkan förstörande motmedel (hard kill) kan ha pÄ fientliga projektiler som hotar den egna stridsvagnen. VÀrdera de förstörande motmedlen och lÀmna förslag pÄ vilket/vilka förstörande motmedel som bör ingÄ i ett VMS (varnare- och motverkanssystem). Beskriv hur förstörande motmedel principiellt bör implementeras i system stridsvagn för att uppnÄ bÀsta effekt. Metoden som anvÀnts Àr deskriptiv och till viss del komparativ.

Införande av IT Service Management med hjÀlp av IT Infrastructure Library

I en allt mer krympande vÀrld, mÄste organisationer lÀra sig att snabbt reagera pÄ marknadsförÀndringar. Medan organisationer blir bÀttre pÄ att införa nya affÀrsprocesser, kvarstÄr problemet med en tungrodd och svÄrförÀnderlig IT?miljö. Det hela görs inte bÀttre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.

?En förÄldrad brokig tafla? : Spatio-temporala representationer av samernas första politiska rörelse 1903-1907

Samernas första politiska rörelse runt sekelskiftet i Sverige var startskottet, inte bara för samernas egen politiska organisation, utan ocksÄ för en debatt kring samernas rasifierade identitet. Debatten kretsade kring rÀtten till land, och huruvida den skulle förbehÄllas endast nomadiserande renskötande samer, eller om rÀtten skulle inkludera alla samer oavsett levnadsuppehÀlle. Samtidens argumentativa klassificeringssystem satte samernas yrkesutövning frÀmst, men med rasifierade premisser kring samernas temporala och spatiala tillhörighet. En av premisserna för argumentationen, samernas temporala tillhörighet, prÀglades ur svensk medias synvinkel av en stark tro pÄ att samerna riskerade att försvinna. Jag argumenterar för att detta hade en rasbaserad logik i form av en anakronistisk tillhörighet utanför en (svensk) evolutionistisk tidslinje.

Fight Club - Iprenmannen vs Svartepetter

MÀns fÄtalighet i förskolevÀrlden formuleras som ett problem utifrÄn olika diskurser. Manliga förskolepedagoger framstÀlls pÄ olika sÀtt att inneha sÀrskilda betydelser, betydelser som skapar vissa förhÄllningssÀtt. I detta arbete betraktas massmedia som en viktig aktör i att sprida generella framstÀllningar och förhÄllningssÀtt. Syftet med studien Àr att med en diskursanalytisk metod, förstÄ hur media förmedlar betydelser av manliga förskolepedagoger. Det finns forskning om mÀn i förskolan och diskursanalytisk forskning pÄ media ur genusperspektiv, men det saknas forskning pÄ medias framstÀllningar av manliga förskollÀrare i Sverige.

StötdÀmpning i skyddsskor: verkan och behov

Arbetet har utförts pÄ Ejendals AB i Leksand. Syftet var att ta reda pÄ vilken inverkan stötdÀmpning i skor har pÄ anvÀndaren och hur man ska anpassa stötdÀmpningen efter anvÀndaren. Genom intervjuer, enkÀter och litteratur har kunskap om Àmnet samlats in. I nÀsta steg genomfördes ett test pÄ Clas Ohlsons centrallager i Insjön. 21 personer fick testa ett antal olika skor frÄn Ejendals sortiment.

Massmedias makt i bolagsstyrningen : Om och hur massmedial publicitet pÄverkar bolagsstyrningen

Background and problem: Corporate Governance is a well-known phenomenon which has been the focus of plenty of research where the board of directors and the CEO have been regarded as important actors. What's affecting decisions regarding these actors has been debated whereas media has been pointed out of having an impact. To decide whether or not media can affect Corporate Governance have shown to be problematic whereas it exists divergent views regarding this. At the same time this relationship is more explored in other contexts than the swedish one, although this one is considered suitable for this. Consequently there is a motive for examining medias impact on Corporate Governance in Sweden. Purpose: The purpose of the thesis is to explain if media has an impact on Corporate Governance at an overall level.

Ett förvaltningsmotiv i förÀndring -fallstudie av Simrishamn-

Den kommunala förvaltningen har sedan 80-talet undergÄtt flera stora förÀndringar, flera för att anpassa den kommunala verksamheten till konkurrenskraftiga enheter som arbetar efter samma premisser som den privata sektorn. Ekonomismen eller new public management har slagit igenom i de flesta förvaltningsgrenar, det Àr bara en frÄga om grad. Implementeringen visar sig oftast genom omvandlingen till resultatenheter med arbetsdelsfinansiering. Moroten för en god finansiering blir att locka nya brukare som för med sig sin arbetsdelsfinansiering, exempelvis skolpengen. Detta bidrar till att förvaltningar prioriterar fördelningen av resurser inom sitt verksamhetsomrÄde sÄ att de inom systemet för finansiering fÄr bÀst verkan.

MÄngbesökare - En utsatt patientgrupp

MÄngbesökare Àr ett begrepp som anvÀnds för att beskriva patienter som söker vÄrd ofta inom bÄde primÀrvÄrd och akutsjukvÄrd. Begreppet mÄngbesökare Àr ofta negativt laddat pÄ grund av sjukvÄrdspersonalens och medias förutfattade meningar dÀr mÄngbesökarna beskrivs som patienter som söker vÄrden i onödan, det vill sÀga utan medicinskt fog. Ofta redovisas höga kostnader för mÄngbesökarna och problemet med att gruppen söker mÄnga olika vÄrdgivare. Syftet med studien Àr att beskriva vad som kÀnnetecknar patienter vilka betraktas som mÄngbesökare och hur de kan uppleva sin situation. Studien Àr en litteraturstudie av tre artiklar med kvantitativ ansats, en avhandling med kvantitativ ansats, samt fyra artiklar med kvalitativ ansats.

Sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd : En litteratur?versikt

Bakgrund Psykisk oh?lsa ?r ett v?xande folkh?lsoproblem som p?verkar patienter i alla ?ldrar. Inom somatisk akutsjukv?rd upplever sjuksk?terskor ofta utmaningar i m?tet med patientgruppen och patienterna sj?lva k?nner av stigmatisering och en oj?mlik v?rd. Syfte Syftet med litteratur?versikten ?r att sammanst?lla kunskap om sjuksk?terskors upplevelser av att m?ta patienter med psykisk oh?lsa i somatisk akutsjukv?rd.

Nya preskriptionstider för vissa allvarliga brott

Den 1 juli 2010 togs preskriptionstiden bort för mord och drÄp samt försök till dessa brott. LagÀndringen skedde genom införandet av en ny paragraf under 35 kap 2 § BrB och innebar ett avskaffande av sÄvÀl Ätalspreskription som absolut preskription och pÄföljdspreskription för de brott som finns upptagna i paragrafen. Den nya regleringen gavs Àven retroaktiv verkan vilket innebar att alla de fall av dödligt vÄld som omfattas av Àndringen och som Ànnu inte hade preskriberats vid lagens ikrafttrÀdande inte heller kommer att preskriberas. Huvudsyftet med denna uppsats Àr att besvara frÄgan om syftet bakom de Àndrade preskriptionstiderna kommer att uppfyllas. I uppsatsens inledande delar ges en kortare introduktion till Àmnet.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->