Vi presenterar i denna uppsats en undersökning av ersättningsformer till VD:ar i svenska publika bolag under perioden 2001-2010. Detta sker då det funnits en debatt som kretsat kring VD:ars ersättningar vilket dock inte lett till mer förståelse för hur ersättningarna sätts. Av denna anledning har vi insett att mer forskning kring hur ersättningar sätts för VD:ar är nödvändig för att öka förståelsen. Mot bakgrund av tidigare internationell forskning har vi studerat om samband föreligger mellan VD-ålder, bolagens ekonomiska ställning och typ av ersättning. Detta görs då vi inte kunnat finna någon liknande forskning gjord på företag i Sverige.

Syftet med denna studie är att undersöka den påstådda universala naturen av mänskliga rättigheter genom att använda mig av debatten kring asiatiska värderingar, som en kulturrelativistisk teori. De grundläggande argumenten som poängteras av försvarare av asiatiska värderingar är att de asiatiska och västerländska stater tillhör olika kulturer som även skiljer i deras uppfattning av etik och moral, vilket påverkar deras olika uppfattning av mänskliga rättigheter. I argumentationsanalysen kring asiatiska värderingar har jag använt mig utav texter från Xiaorong Li, Amartya Sen, Lee Kuan Yew och Mahathir bin Mohamad, då dessa forskare och politiker representerar åsikterna av de två teorierna jag använder mig utav i argumentationsanalysen, universalism och relativism/kulturelativism. Kopplat till denna debatt diskuterar jag även hur ett större konsensus kring internationella mänskliga rättigheter skulle ske, eller ifall det finns en möjlighet för en nedgång av ett internationellt konsensus. Jag har kommit fram till att argumenten från båda sidor i diskussionen presenterade i denna studie har fört fram viktiga åsikter som är av stor betydelse för framtida samarbete mellan stater.

Planeraren har ett yrke som kan vara svårt att beskriva och flera olika benämningar används för samma profession. Rollen har förändrats och planeraren har gått från att vara autonom expert till att i större omfattning agera samordnare styrd av politiska viljor. Jag anser att det finns en viss otydlighet kring planerarens uppgifter och hamnar ofta i diskussioner om stadsplaneringens mindre åtråvärda konsekvenser och önskar därmed kunna ge en så rättvis bild av min blivande yrkesroll som möjligt.Denna uppsats syftar till att ta del av debatten kring planerarens profession och utveckling i media, och uppsatsen berör huvudsakligen begreppen profession, roll och kompetens. Tidskriften PLAN utgör källa för de artiklar som används för att representera debatten. PLAN ges ut av Föreningen för Samhällsplanering och kan ses som planerarkårens interna organ.Resultat kan sammanfattas till att det råder enighet kring att planerarrollen förändrats i takt med att antalet aktörer i planeringen ökat och därmed också komplexiteten i processen.

Studiens huvudsyfte är att göra en jämförelse mellan åldersintegrerade och åldershomogena klasser. Vi lyfter fram ett lärarperspektiv på eventuella likheter och skillnader mellan lärarnas syn på sin roll som ledare i klassrummet och samverkan med kollegor. I den teoretiska referensramen ger vi en historisk överblick över klassformernas utveckling från folkskolans införande fram till idag. Vi presenterar även en sammanfattning av den tidigare forskningen som bedrivits inom ämnet samt beskriver hur vanligt det är med åldersintegrerade klasser och hur de kan utformas. Ämnet är föremål för en ständig debatt huruvida åldersintegrerade klasser är en fördel eller nackdel för såväl lärare som elever.

The aim of this master's thesis is to study what attitude public libraries in Sweden show towards video games. By using critical discourse analysis as both theory and method we analyse several texts emerging from a debate mainly discussed in blogs. Main topics in the debate are video games in the library, the purpose of the public library and Library 2.0. Our analysis focus on views expressed concerning the work and purpose of the public library, the librarian and the library user - and to identify the main visible discourses in the discussion.Our findings consist of two discourses representing two different views in the debate. We call these two discourses the general educational discourse and the interactive discourse.

Titel: Basel II, redovisnings - och rapporteringseffekter för banker. Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 591. Magisteruppsats i redovisning. 10 p (15 ECTS). Författare: Lourdes Bendeck Berrios och Sofie Elving Handledare: Ek.

Vargens återetablering har gett upphov till en tidvis ganska intensiv debatt. Tidigare forskning visade att svenskarna var positiva till att det fanns varg i landet, men att en eventuell risk för människor eller tamdjur hade negativ inverkan på människors attityder. Människorna är också påverkade av sin uppväxtmiljö och det samhälle de lever i. Genom en kvantitativ innehållsanalys av de tre tidningstyperna landsortspress (Falu Kuriren), storstadspress (Dagens Nyheter) och fackpress (ATL) har rapporteringen om vargen under fyra månader åren 2001-2005 analyserats. Det förekom två övergripande argumentationslinjer.

Den 15 februari 2011 kom den arabiska våren till Libyen. Det började likt de andra upproren i Tunisien och Egypten, men tog en helt annan vändning när våldet från regimsidan eskalerade och konflikten benämndes snart inbördeskrig. Det ledde till en internationell militär intervention där Sverige deltog med flygstridskrafter.Konflikten fick mycket uppmärksamhet och stort utrymme i svensk massmedia under de inledande två månaderna. Antagligen var frågan om läget i Libyen och svensk insats något som många upplevde som viktig och intressant, och hade en åsikt om. Massmedia är en viktig faktor till vad allmänheten har åsikter om, och en grund till opinionsbildning.Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur tre svenska dagstidningar beskriver och diskuterar konflikten och insatsen i Libyen, samt den politiska debatten som fördes om dem.En del av slutsatserna är: Dagspressens beskrivningar bedöms ha haft stor potential att påverka allmänheten till att se Libyen som en prioriterad fråga, med en tydlig bild av konflikten som en kamp mellan gott och ont.

I oktober 2006 lade Cecilia Wikström fram en motion om införandet av en nationell litteraturkanon i svenska skolor, och i oktober 2007 lades motionen på nytt fram av Wikström. Införandet av en kanon i skolan innebär en lista böcker som alla elever ska läsa. Jag har i detta arbete ställt upp ett antal frågeställningar rörande en litteraturkanon i svenskämnet, hur deras medvetenhet om begreppet ser ut, vad ett införande av en kanon kan innebära, vilken problematik som är knuten till begreppet, samt om det inte egentligen inte redan finns ett slags outtalad kanon bland lärare i svenskämnet. Jag har intervjuat sex stycken lärare på gymnasiet med olika lång erfarenhet av undervisning i Svenska om begreppet litteraturkanon generellt, samt vad de anser att införandet av en officiell kanon skulle innebära, för deras undervisning samt för ämnet i allmänhet. Jag har genom mina undersökningar kommit fram till att det redan verkar finnas ett slags konventionskanon i svenskämnet, och de olika lärarna verkade ha en ganska likriktad syn på vilka de viktiga författarna i svensk och utländsk litteratur är.

BakgrundForskare (Olsson 2010a; Hansen 1999; Torestensson-Ed & Johansson 2000) hävdar att forskning om såväl yrkesrollen som fritidshemmet är bristfällig, vilket delvis kan förklaras av fritidshemmets begränsade geografiska utbredning. Hansen (2010) menar dessutom att den fritidspedagogiska yrkesrollen är otydlig. Den svenska fritidshemsverksamheten och skolan styrs av samma läroplan. Styrdokumentet kompletteras av Kvalitet i fritidshem: allmänna råd och kommentarer (2007), där fritidshemmets uppdrag förtydligas. I samband med den nya läroplanen väcktes en debatt kring legitimation, något som Lärarförbundet relaterar till yrkets status (Larsson 2013).SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur väl den fritidspedagogiska yrkesrollens uppdrag1 stämmer överens med hur utbildade, verksamma fritidspedagoger ser på sin yrkesroll.

Hur vi än lever våra liv så påverkar det alltid naturen runt omkring oss på något sätt. Bland annat bygger vi hus och infrastruktur, odlar, konsumerar och reser, vilket i olika utsträckningar inverkar på naturen. Idag pågår en aktiv global debatt om de negativa konsekvenserna som människors fotavtryck har satt på Jorden i form av miljöförstöring. Miljöförstöringen handlar till stor del om effekterna av Jordens ökande medeltemperatur, vilket i sin tur i stor utsträckning beror på våra levnadsvanor i form av produktions- och konsumtionsmönster. Ett internationellt arbete har påbörjats sedan en tid tillbaka för att skapa hållbara samhällen.I det här arbetet jämförs två aktörers texter angående deras relation till naturen.

Sedan slutet av 1920-talet har Sverige haft ett starkt samband mellan företags redovisning och deras beskattning. Sambandet innebär att beskattningen bygger på det som framkommer i företagets räkenskaper. På 1980- talet uppstod en debatt huruvida denna koppling skulle finnas kvar i det svenska systemet eller om det vore bättre att frikoppla beskattningsreglerna från reglerna för redovisningen. Sambandet berörde ursprungligen många olika redovisningsområden men debatten har medfört att enskilda områden successivt har getts åtskilda regleringar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den pågående harmoniseringsprocessen internationellt påverkar den Svenska redovisningen och dess koppling till beskattningen samt att undersöka vilka för- respektive nackdelar som finns med en frikoppling mellan områdena Vår studie är utformad som en attitydstudie där tre stycken intervjuer genomförts för att erhålla information om hur sambandet uppfattas i praktiken.

Bakgrund Diabetes typ II är ett globalt och nationellt växande hälsoproblem. Lågkolhydratkost har väckt debatt i samhället, men har enligt studier resulterat i gynnsamma effekter för patientgruppen. Socialstyrelsen rekommenderar måttlig lågkolhydratkost som en av flera primära alternativ till kosthållning för patienter med diabetes typ II.Syfte Att undersöka diabetessjuksköterskors attityd och kunskap gällande lågkolhydratkost vid diabetes typ II.Metod Kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med sju diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.Resultat Diabetessjuksköterskorna hade observerat positiva effekter i sitt kliniska arbete av kolhydratreduktion, men ingen sjuksköterska gav måttlig lågkolhydratkost som rekommendation i första hand till patienterna. Farhågor för att lågkolhydratkost, främst orsakat av ett ökat fettintag, skulle kunna resultera i en ökning av risken för hjärt-kärlsjukdom eller andra negativa hälsoeffekter skildrades. Medvetenheten gällande kostrekommendationer och uppdateringen kring aktuell forskning varierade.Slutsats Medvetenhet och kunskap gällande lågkolhydratkost som kosthållning vid diabetes typ II varierade hos diabetessjuksköterskor inom Uppsalas primärvård.

Manöverkrigföring är idag ett centralt begrepp inom den konceptuella delen av krigföringsförmåganför många västländer. Luftmaktens betydelse i väpnade konflikter är också aktuell i dagensmilitärteoretiska debatt. Men vad innebär då manöverkrig för luftmakt? Ett land som ibland lyftsfram som skickliga på manöverkrigföring, och som dessutom traditionellt sett använt luftmaktflitigt, är Israel. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken omfattning Israel använt sig avmanöverkrigföring vid nyttjandet av luftmakt.

Bakgrund: Det finns en debatt i media och samhället kring ersättningen som          verkställande direktörer erhåller och rimligheten i den utveckling som inneburit en ökad löneklyfta mellan arbetare och företagsledning. Gör verkställande direktörer sig förtjänt av dessa ökade kompensationsnivåer ur ett aktieägarperspektiv? Finns det ett samband mellan ersättningen som tilldelas verkställande direktören och den avkastning som kommer aktieägarna till gagn? Och vilken modererande påverkan kan de, traditionellt sett starka svenska kontrollägarna, tänkas ha på detta eventuella samband?Problemformulering: Hur påverkar den verkställande direktörens rörliga ersättning ett företags avkastning? Och vilken, om någon, påverkan har ägarskapsstrukturen i   företagen på sambandet?Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara om och i så fall hur den rörliga   ersättningen till den verkställande direktören påverkar aktieägarnas avkastning samt vilken effekt ägarskapsstrukturen i företag har på sambandet.Metod: I studien används en kvantitativ metod där det empiriska materialet har    insamlats genom årsredovisningar och databaser. Samtliga 78 bolag som ingår i studien är noterade på antingen Nasdaq OMX Large Cap- eller Mid Cap-lista. Hypoteser skapades för att testa och därigenom uppfylla syftet.Resultat och slutsats:  Inget positivt signifikant samband mellan den rörliga ersättningen till verkställande direktören och studiens fyra avkastningsmått ROA, ROE, aktiekursförändring och BHR har påvisats.