En rad kostråd med skilda budskap presenteras kontinuerligt i media. Dieter med varierande grad av kolhydratreducering har fått ökad popularitet men effekterna av lågkolhydratkost, i synnerhet de långsiktiga, är ej klarlagda. Idag förekommer en motstridig debatt om gällande kostrekommendationer. Den rådande oenigheten i samhället kring ämnet kolhydrater har skapat en förvirring hos allmänheten. Syftet med det här arbetet var att undersöka vanor kring och inställningar till lågkolhydratkost hos en grupp vuxna kvinnor i Göteborg.

Alltsedan den målstyrda läroplanen (lpo 94) och kursplanerna introducerades i mitten av nittiotalet har det pågått en debatt om svårigheten med att tolka styrdokumenten och omsätta dem i praktiken. Både Skolverket och skolforskare är ense om att lärare behöver tydligare riktlinjer för hur man bör arbeta med dokumenten. Med utgångspunkt i detta har jag valt att undersöka hur en grupp lärare i grundskolans senare del arbetar med läroplanen och kursplanerna i planeringen av sin undervisning. Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer där jag undersöker likheter och skillnader mellan hur dessa lärare använder styrdokumenten i planeringsprocessen, och därefter analyserar jag intervjuresultaten utifrån ett kritiskt perspektiv för att på detta sätt försöka belysa fördelar och nackdelar med den målstyrda skolan. Resultatet från intervjuundersökningen visar att lärare tolkar styrdokumenten mycket olika.

The Swedish dairy production today consists of big farms and different housing systems are in use. These systems put demands on the cows? ability to cope with the environment and one challenge is the claw health in the herds. Some claw lesions that are frequently observed are foot rot, hemorrhages, digital dermatitis and sole ulcers, which can be caused by, for example, the claws? environment and the flooring type used.

Det är en ständigt pågående debatt om huruvida belöningssystem fungerar som motivationsinstrument eller inte. Många, främst inom den psykologiska skolan, är kritiska till belöningssystem, trots detta finns de i alla organisationer. Kan denna förekomst förklaras av att det finns en annan skola, den ekonomiska, som är det dominerande synsättet hos företag? Syftet med denna uppsats är att ställa den psykologiska skolans motivationsuppfattning emot den ekonomiska i en analys, och utifrån denna se om det går att dra slutsatsen att det ekonomiska tankesättet är det som dominerar och därmed ge en förklaring till varför belöningssystem förekommer som motivationsverktyg i ett företag. För att kunna utreda detta har vi valt att göra en fallstudie på företaget Tempur och dess säljare, samt tagit hjälp av teorier ur såväl den psykologiska motivationsuppfattningen, Maslow och Herzberg, som den ekonomiska, economic man.

Den här kandidatuppsatsen handlar om hur landskapsarkitektur uppfattas i svensk media. Utgångspunkten är frågeställningen Hur förhåller sig samtida debatt om landskapsarkitektur till begreppen ekologi, sociologi, estetik samt genius loci? Med ett urval från både fackpress och dagspress sovrades de aktuella artiklarna ut. De handlar om det prisade området Hammarby Sjöstad i sydvästra Stockholm och skrevs år 2000?2010.

This study explores the notion of class and social inequality as expressed in the Swedish election campaign of 2006 and in the reception of the Swedish conservative party as a "worker's party". Inspired by Fairclough's critical discourse analysis I have carried through an investigation of the debate. My sources consists in a collection of articles, mainly leader columns and contributions to the debate, from a selected number of Swedish newspapers.I found that an explicit discussion about class, or use of the concept as such, was largely absent. In cases where the concept occurred it was often used in a purely descriptive sense or dismissed as outdated. Furthermore, I have drawn the conclusion that the traditional understanding of class is being challenged by a discourse which aims at establishing a new understanding of social inequality as lack of paid work.I take my point of departure in the belief that class continues to be one of the most important bases of social inequality.

Syftet med uppsatsen är att undersöka den diskurs som följde i svensk media efter migrationsverkets beslut att ge syriska flyktingar permanent uppehållstillstånd.Metoden som vi har utgått ifrån är kritisk diskursanalys och innehållsanalys. Som data har vi valt ut tolv artiklar och två TV-program.Resultatet visar att media äger den makt som gör att de får avgöra hur ett sådant beslut ska presenteras och diskuteras. Resultatet visar även att media använder idag en annorlunda diskurs jämfört med 1980 och 1990 talet.Media kan med sin makt avgöra vem som ska/inte ska uttrycka sig. En ?Vi? och ?De? skapas av media som skiljer mellan den etablerade och den oetablerade i samhället.

Den kommunala verksamheten har genom sin storlek och sitt uppdrag en betydande roll för den svenska ekonomin och välfärden. Verksamheten beskylls dock ofta för att vara ineffektiv och en effektivitetsökning har därför länge varit efterfrågad och föremål för debatt. I grunden är detta en fråga om organisationens styrning och vi fann det därför intressant att undersöka hur styrningen sker. Vårt syfte med studien var att beskriva vilka styrmedel som används, varför de valts samt hur uppföljning sker. Vi ville särskilt belysa frågan om effektivitet beaktas vid valet av styrmedel.

Att bedöma och betygssätta företags kreditvärdighet är en stor och vinstbringande marknad. Ett företags kreditbetyg har visat sig ha stort inflytande när t ex lånevillkor behandlas. Detta ställer höga krav på kreditvärderingsföretagens förmåga att leverera korrekta analyser. Såväl långivare som investerare reagerar på ett ändrat kreditbetyg, vilket ger direkta effekter på det företag som betygssätts. Kreditvärderingsföretagen har kritiserats bland annat för att inte svara tillräckligt snabbt på ny information.

Demokrati är en grundsten i vårt politiska samhälle och med detta tillkommer ettkrav på ett visst mått av inflytande i den politik som förs. Vi tar med stöd ilitteraturen ett normativt ställningstagande för att detta inflytande, i form avinternt demokratiska partier, är något viktigt och värdefullt. Med denna uppsatsförsöker vi lyfta fram voice som ett potentiellt mycket bra verktyg för att utövainflytande och påverka partiets politiska produkt. Dock är det inte helt riskfritt attframföra kritik mot sitt eget parti och detta har vi försökt undersöka med hjälp aven fallstudie på Fredrik Reinfeldts användande av voice under sina år sompolitiskt aktiv inom moderaterna.Vi kommer visa att voice är ett bra instrument för att skapa debatt och belysaproblem inom organisationen men att det samtidigt för med sig negativakonsekvenser om det inte sker genom partiets strukturella plattformar. Inte hellerräcker detta utan det är även ett fall om att inte vara fel person med fel åsikter vidfel tillfälle, något som Reinfeldt utmålades att vara..

Syftet med föreliggande uppsats är att studera en grupp SO-lärares samtal om grupparbeten och dess betydelse för elevers kunskapsutveckling. Med diskursanalys som en teoretisk och metodologisk utgångspunkt har två fokusgruppintervjuer, med totalt sju lärare, analyserats. Samtliga lärare undervisar i Samhällsorienterade ämnen i grundskolans senare åldrar. Utifrån lärarnas argumentation kring grupparbete presenteras i resultatkapitlet två huvudsakliga kategorier där grupparbete beskrivs som social fostran respektive ämnesresurs. De två kategorierna ger i sin tur upphov till olika syften med grupparbete, samt olika sätt att tala om gruppindelning och läraransvar.

Hösten 2004 sändes i SVTs Uppdrag granskning ett reportage med rubriken "Lars Ohlys syn på demokrati". Därefter blossade en massMedial debatt upp, den så kallade kommunismdebatten. Både från partikamrater och andra politiker framfördes krav på att Lars Ohly skulle sluta kalla sig kommunist och året därpå gav han med sig. Men vad avsåg man i debatten egentligen med ordet kommunism? Min hypotes är att det rådde en semantisk konflikt i debatten, det vill säga en kamp om betydelsen hos ordet kommunism/kommunist.I den här uppsatsen visar jag, genom att undersöka nyhetsartiklar och ledare ur svensk dagspress, att min hypotes stämmer.

A1209Alla aktiebolag i Sverige, oavsett storlek, har enligt lagstiftningen revisionsplikt. Aktiebolagets ekonomiska förehavanden, styrelsens och verkställande direktörens förvaltning ska varje år granskas av en godkänd eller auktoriserad revisor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hur små aktiebolag upplever revisionsplikten och de diskussioner som föregick valet av bolagsform. Dessutom jämförs företagarnas åsikter med de diskussioner som förs i ekonomisk press om huruvida revisionsplikten i små aktiebolag ska förändras eller helt avskaffas. Informationen som ligger till grund för undersökningen är intervjuer med fyra företag och debattartiklar från den ekonomiska pressen som sedan analyserats för att nå fram till slutsatser. I Sverige pågår idag en debatt om en eventuell förändring av revisionsplikten.

En vanlig inställning är att ingen ska behöva tigga i dagens välfärdsamhälle. I och med ökadrörlighet och globalisering har dock tiggeri som fenomen blivit allt synligare på våra gator iGöteborg. Medierna uppmärksammar frekvent tiggeri vilket även gör det till en aktuell del avallas vår verklighet. I Göteborgs stad är även tiggarna en grupp människor som dykt upp påsocialpolitikens agenda. Syftet med denna studie är därför att undersöka lokala politikers bildav tiggeri i Göteborgs stad samt dess kopplingar till samhällsdiskursen.

Rätten till mark och vatten i lappmarken har genom århundradena varit föremål för debatt i Sverige. En genomgående intention från statens sida har varit att nyttja lappmarkens resurser på ett, för de olika tidsperioderna, ändamålsenligt sätt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrätt samt övrig befolkning, har därför varit beroende av den statliga politiken. På grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och är fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfärdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rättigheter.