Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Syftet med studien Àr att skapa en förstÄelse hur det gÄr genomföra effektiviseringar av materialförsörjningen i ett tillverkande företag. Detta har sedan mynnat ut i rekommendationer dÀr uppdraget var att minska antalet materialbrister i fallföretagets slutmontering och dÀrmed fÄ processen att flyta jÀmnare och mer effektivt. MÄlsÀttningen Àr att lösa uppenbarade problem genom att sammanstÀlla lösningar som exponerar sig ur en noggrann förstÄelse om hur verksamheten fungerar. Empirin och teorin analyseras sedan, med hjÀlp av en analysmodell, för att skapa en grund till dem dokumenterade problemen och lösningarna som i senare skede beskrivs..

Arbetshypotesen för studien Àr att det kan finnas en diskrepans mellan uppdraget som socionomen fÄr sig tilldelat (med de lagar och regler socionomer lyder under) och det socionomen sjÀlv ser som sin uppgift, det vill sÀga vad han eller hon sjÀlv vill uppnÄ med sitt arbete. Vi vill Àven, om hypotesen stÀmmer, ta reda pÄ vilka strategier som anvÀnds för att hantera detta och vilket utrymme som finns och ges för att manövrera arbetet. HuvudfrÄgestÀllningarna lyder som följer: ? Hur ser socionomen pÄ uppdrag och uppgift, skiljer de sig Ät och vad prioriteras?? Vilken betydelse har handlingsutrymme, finns det och hur anvÀnds det?? Har arbetet och instÀllningen till arbetet förÀndrats över tid, och i sÄ fall hur?? Vilka faktorer pÄverkar arbetet och finns det önskemÄl om förÀndring?Studien Àr kvalitativ och baserad pÄ intervjuer med sex stycken yrkesverksamma socionomer. I analysen har teorier om coping, KASAM, etik/kunskapsteori och Malcolm Paynes tre perspektiv pÄ socialt arbete anvÀnts.

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vÄr kvalitativa fallstudie Àr att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgÄr frÄn en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhÄllningssÀtt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts pÄ en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer.

Denna rapport kommer av avhandla det examensarbete som genomförts inom civilingenjörsprogrammet innovation och produktdesign pÄ MÀlardalens högskola. Arbetet har genomförts pÄ RemaControl Sweden AB och startade den 3:e september 2012 med slutpresentation den 29:e mars 2013.RemaControl Àr ett företag som Àr baserat i VÀsterÄs och tillverkar mÀtsystem till sÄgverksindustrin. Den produkt som detta projekt har kretsat runt Àr deras mÀtsystem som heter RemaLog X-Ray som Àr ett ?state-of-the-art-system? som anvÀnder sig av röntgen för att lÀsa av mÀtdata frÄn trÀstockar nÀr de kommer in pÄ sÄgverket.Uppdraget frÄn RemaControl var att omkonstruera den skyddshuv som omsluter röntgenrören. Dess syfte Àr att skydda miljön utanför mÀtramen frÄn strÄlning som röntgenrören genererar.

Denna underso?kande designstudie utforskar hur visuellt material till en simulator kan komma att se ut och hur va?gen fram till det fa?rdiga designen kan se ut. Simulatorn som sta?r i centrum fo?r just denna studie kallas fo?r Simulerade Provokationer (SimProv) och har la?rarstudenter som huvudsaklig ma?lgrupp. I SimProv kan la?rarstudenten som anva?ndare va?lja mellan fyra olika handlingar i en klassrumssituation.

Uppsatsen handlar om det arbete vi utfört Ät Prevas AB i Karlstad. Uppdraget gick ut pÄ att synkronisera tre olika systems kalenderfunktioner sÄ att det som skrivs i en kalender syns i alla. För att klara det behövde vi först undersöka hur de tre systemen fungerade vilket delade upp arbetet i en utredningsfas och en konstruktionsfas. Utredningsfasen ledde till att vi begrÀnsade arbetet till att endast omfatta en envÀgskommunikation mellan tvÄ av systemen i konstruktionsfasen. Detta arbete beskrivs i detalj i uppsatsen..

Syftet med studien Àr att undersöka lÀrares uppfattning om hur undervisningen anpassas efter klassernas gymnasieprogram. Studien har med ett didaktiskt perspektiv fokuserats pÄ om lÀrarna uppfattar uppdraget att anpassa undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A, om lÀrarna uppfattar behovet av anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A samt hur lÀrarna beskriver sitt arbete med anpassning av undervisningen efter klassens gymnasieprogram i Naturkunskap A. Med en tolkande ansats som utgÄngspunkt har fyra lÀrare intervjuats i en kvalitativ intervjustudie.LÀrarna Àr medvetna om uppdraget att anpassa efter gymnasieprogrammets inriktning och upplever att det finns behov av anpassning efter gymnasieprogrammets inriktning. Men de uttrycker att det finns ocksÄ behov att göra andra anpassningar sÄ som individanpassning. LÀrarna beskriver sitt arbete med anpassningar och det viktigaste att anpassa tycker de Àr att prata sÄ alla förstÄr samt att det Àr en tryggmiljö i klassrummet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelser av ledarskapsbeteenden inom judo. För att besvara syftet intervjuades fyra judoaktiva i Äldrarna 16-19 Är (m=17.8, sd=1.5 ) och fem judotrÀnare som var mellan 39-66 Är gamla (m= 47.0, sd= 10.9). Det skapades tvÄ semistrukturerade intervjuguider baserat pÄ den multidimensionella ledarskapsmodellen och LSS. FrÄgorna som stÀlldes var utifrÄn tre olika situationer; vardaglig trÀning, trÀningslÀger respektive tÀvling. Resultatet som framkom var att ledarskapsbeteende föredrogs samt upplevdes olikt beroende pÄ individerna och situationen.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell ha?lsa kan ses som en ma?nsklig ra?ttighet, trots det kommer sexualitet och sexuell ha?lsa ofta i skymundan i den allma?nna sjukva?rden. Sjuksko?terskan har en viktig roll i att uppma?rksamma och identifiera sexuell ha?lsa. Multipel skleros (MS) a?r en kronisk nervsjukdom som pa?verkar det centrala nervsystemet och personer med MS drabbas ofta av na?gon form av sexuell dysfunktion.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats Àr att undersöka förhÄllningssÀtt till jÀmstÀlldhetsarbete inom Forshaga kommun samt vilket tillvÀgagÄngssÀtt kvinnliga och manliga chefer har för att bedriva ett framgÄngsrikt jÀmstÀlldhetsarbete.Forshaga kommun fick uppdraget att utveckla en personalredovisning i slutet av 1990-talet av dÄvarande Svenska kommunförbundet. Sedan dess har personalredovisningen i Forshaga kommun utvecklats ytterligare varje Är. En av anledningarna till att personalredovisningen utvecklats sedan dess Àr att det tillkommit vissa lagkrav. Bland annat rör lagkraven redovisning av sjukfrÄnvaro vilket Forshaga kommun anpassat sig till. Innan uppdraget att utveckla en personalredovisning kom sÄ fanns statistik angÄende personal med i Ärsredovisningen och det var denna statistik som omarbetades och kompletterades till en egen personalredovisning dÀr jÀmstÀlldhet ingÄr.Forshaga kommun Àr en kvinnodominerad arbetsplats vilket kan anses bero pÄ den könsordning som rÄder i samhÀllet dÀr det Àr tradition att vÄrdarbete och arbete med barn Àr kvinnorelaterat.

Examensarbetets syfte var att undersöka och redogöra för tillvÀgagÄngssÀttet för att ta fram ett program för parallellt uppdrag för stadsdelen Nya Eriksberg i Uppsala. Uppsatsen besvarar ocksÄ frÄgestÀllningen hur arbetsprocessen ser ut för att ta fram ett program för ett parallellt uppdrag. Stadsdelen Eriksberg ligger i utkanten av centrala Uppsala. Bostadsbolaget Uppsalahem Àr en av de dominerande markÀgarna i omrÄdet tillsammans med Uppsala kommun. Stadsdelen byggdes ut pÄ 60-talet och mÄnga av Uppsalahems fastigheter Àr i behov av omfattande renoveringar. I samband med en förnyelse av dessa detta sÄg Uppsalahem möjligheten att fÄ flera olika utvecklingsmöjligheter av omrÄdet belyst genom att arrangera ett parallellt uppdrag.

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Denna studies syfte var att undersöka svenska expatriaters erfarenheter kring fram-gÄngsfaktorer som leder till att lyckas med utstationeringen. Studien fokuserade pÄ framgÄngsfaktorerna expatriatens personlighet och organisationens agerande.Studien har utgÄtt frÄn Briscoe, Schuler & Claus (2009) definition att en lyckad expat- riat ska ha fullföljt uppdraget, haft en bra kulturell anpassning samt varit effektiv pÄ ar- betet. Vidare Àr studiens teori uppdelad i tvÄ delar; expatriatens personlighet och organi- sationens agerande. Expatriatens personlighet undersöktes genom Big Five, eller fem- faktormodellen över personlighet. Organisationens agerande har baserats pÄ tidigare forskning samt litteratur vilka har belyst rekryteringsprocessen, innan, under och efter uppdraget.Kvalitativa intervjuer valdes som metod för studien.

Syftet med studien var att illustrera avdelningsledares roller och möten i det dagliga arbetet. Uppdraget som avdelningsledare pÄ en högskola Àr speciellt dÄ avdelningsledaren arbetar inom tre olika kulturer samt Àr begrÀnsat i bÄde tid och omfattning. Studien har utförts genom observationer dÀr tre avdelningsledare har följts. Resultatet visar att 64 % av arbetstiden gick Ät till olika typer av möten och de vanligaste ledarskapsrollerna som observerades var som ledare och informationsspridare. Vidare bedömdes avdelningsledarna bedriva ett ledarskap som visade sig till övervÀgande del vara vad som enligt Luthans (1988) Àr ett effektivt ledarskap för organisationen, snarare Àn ett karriÀrinriktat ledarskap..