Syftet med följande uppsats är att påvisa hur synen på kvinnan förändrades i och med Vasa-tiden, och den roll reformationen kom att spela, och vilka andra faktorer som påverkade synen på kvinnan från att vara medeltida helgon till att bli reformationens häxor. En poäng är att visa hur attityder till kvinnan är intimt beroende av den officiella religionens föreställningsvärld och värderingar.För att svar på syftet har uppsatsen delats in i två delar.Del I. Ger en kortfattad bild av det svenska medeltida samhället. I denna första del ligger fokus på helgonens betydelse under Medeltiden, och en fördjupad studie görs av Heliga Birgitta. Den kvinna som nådde positionsmakt och blev Sveriges enda officiella helgon.Del II.

Hovdala slott ligger mjukt inbäddat i en sänka vid Göingeåsen och nära Finjasjön, ungefär 7 km söder om Hässleholm i Skåne. Gården som har anor från Medeltiden, ägs idag av Statens fastighetsverk, medan Hässleholms kommun har hand om drift och skötsel. 1947 blev det byggnadsminnesförklarat och fungerar idag som rekreationsområde för allmänheten. Målet med detta arbete är att presentera ett gestaltningsförslag till inre borggården, med syftet att levandegöra och tillföra mervärde, utan att förstöra de befintliga värdena. Ödmjukhet inför den enkla och rofyllda miljön har varit viktig.

Glimmingehus is one of the most well preserved medieval castles in Sweden. This essay examines why it was built ? what were the intentions of the Lord, Jens Holgersen? Even though we?ll never be able to ask him, the answer to the question ?why?? can give us aninsight of how a man of his position thought in the Late Medieval time. To answer the question the castle are explored through three different angles ? the Lord of the castle and thesocial context the castle was built in, the landscape surrounding Glimmingehus ? has Jens Holgersen left any structural clues there, and finally the castle itself ? how has a potential visitor experienced Glimmingehus? The methods are greatly influenced by Gunhild Eriksdotter, who in her book Bakom fasaderna explores the possibilities of an analysis ofexperience together with an analysis of function in the archaeology of buildings.

I den här uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan Medeltiden stavningsmässigt genomgått enförändring från mik till mig. Klart är också att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalspråk redan på 1600-talet.Synen på objektsformerna som markörer för stil och ålder undersöks i enlitteraturgenomgång av språkvårdsrekommendationer från 1600-talet och framåt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser på saken och påvilka grunder de bestämmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta ställs inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgången visar att mig-uttal sedan flera hundra åranvänts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar också att olika stilmarkörer har utvecklats åt olika håll, vilket man kanbehöva ta hänsyn till vid stilanalys av äldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och ålder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar också i samtliga fall åldern på mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, främstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de båda uttalen av mig..

Målet med detta arbete är att ge en bild av hur Hovdala slottspark har utvecklats genom åren och hur det ser ut idag. Syftet är att det ska kunna fungera som ett underlag till en vårdplan eller som en del i ett framtida utvecklingsförslag för parken. För att nå detta mål har jag använt mig av litteraturstudier och studier av gamla kartor och målningar. Hovdala slott ligger i nordöstra Skåne vid Finjasjön. Slottet har anor från Medeltiden och består av ett flertal byggnader.

Målet med detta arbete är att ge en bild av hur Hovdala slottspark har utvecklats genom åren och hur det ser ut idag. Syftet är att det ska kunna fungera som ett underlag till en vårdplan eller som en del i ett framtida utvecklingsförslag för parken. För att nå detta mål har jag använt mig av litteraturstudier och studier av gamla kartor och målningar. Hovdala slott ligger i nordöstra Skåne vid Finjasjön. Slottet har anor från Medeltiden och består av ett flertal byggnader.

Uppsatsen behandlar hur människan har förhållit sig till ljus och värme i bostaden. Detta kommer jag att göra genom att se hur fönster och värmekällor relaterar till olika rum, men jag kommer även att studera hur dessa utformades materiellt. Vidare kommer jag även att undersöka hur människor från olika sociala grupperingar i samhället valde att förhålla sig till ljus och värme. För att se hur människan har förhållit sig till ljus och värme i bostaden kommer jag att använda mig av byggnadsarkeologiska rapporter och planlösningar. Jag har valt att begränsa mig till fem fallstudier belägna i Skåne från olika sociala miljöer och från olika tidpunkter.

Katarismen är en gammal religion och livsfilosofi som hade sin storhetstid under Medeltiden. Minst 500 år vet man att den existerade. Den hade sitt centrum i Frankrike med en geografisk halvmåne som sträckte sig genom Italien upp mot Flandern, Tyskland och området kring Rhendalen. De hämtade sin livsfilosofi från gnosticismen. De som brukade denna religion och livsåskådning kallades för katarer och kättare av katolska kyrkan.

Bakgrund: Humor användes i vården redan under Medeltiden och har visat sig ha positiva effekter på den fysiska hälsan. Eftersom en god hälsa är målet för hälso- och sjukvården kan det vara av vikt att veta hur de inblandade parterna, patient och sjuksköterska, ser på humor och dess plats även i omvårdnaden. Syfte: Att belysa humorns roll för sjuksköterskor och patienter i vården. Metod: En litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar som granskats kritiskt och vetenskapligt. De kvalitativa artiklarna har analyserats med innehållsanalys.

Större delen av 1800-talet framstår som en misslyckad beslutsprocess när det gäller skatte-politiken i Sverige. Eftersträvade förändringar av skattesystemet var en trögrörlig process med mycket motstånd mot att göra förändringar i vårt gamla feodala skattesystem som hade anor från Medeltiden. När 1800-talet börjar närma sig sitt slut stod plötsligt skattefrågorna högt upp på den politiska dagordningen. Arbetarna ville ha rösträtt och krävde att tullarna skulle avskaffas. Bönderna ville befrias från grundskatterna och de konservativa ville avskaffa in-delningsverket och ersätta den med en modern värnpliktsarmé.

The Catholic Church launched several crusades during the medieval ages in order to regainthe holy lands and spread the word of God. Their main enemy, the Muslims had grownstronger and needed to be suppressed. This common enemy united Europe under the banner ofthe Catholic Church. In order to fund these crusades the church turned to the wealthyEuropean kings and lords and asked for funding. In return the kings received an indulgenceletter, and also greater respect from their subjects because of their new appreciation from thepope.

This essay revolves around the Christianisation of the Danish kingdom during the middle ages. Issues like; the length of the Christianisation process and the influence it had on thevillages? structural appearance in the Danish kingdom. A special case study of the villages Kyrkheddinge and Fjälkinge, Scania, is an essential part of the essay. Through writtenmaterial and excavation reports from the both villages the study enlightens the structural appearance of the village and the hierarchy of the farms in the village.

Om en pojke - en pojke med Downs syndrom och kommunikationssvårigheters vardag Uppsatsen handlar om hur den pojke som jag har valt att studera kommunicerar med sin omgivning när hans kommunikationssätt skiljer sig från det normala. Jag tar upp omgivningens inverkan och påverkan på kommunikationen och på livet i stort när förutsättningarna inte är samma som för övriga i gruppen. Pojken jag har studerat har Down syndrom och kraftig hörselnedsättning, han använder sig av teckenkommunikation och pictogrambilder för att kommunicera med sin omgivning. Jag har observerat pojken och intervjuat viktiga personer i hans närhet för att förstå hans livssituation. Det samhälle vi lever i idag påverkar oss liksom hur tidigare samhällen har varit konstruerade.

ABSTRACTThis thesis contains a partial edition of a previously unpublished manuscript, De lapidibus et gemmis (MH 59, Lund University Library). The manuscript was probably written in the late XVth century and consists of five parts. Part 1 (ff 1r-1v) and 2 (ff 2r-14r) are written in Latin, part 3 (ff 14v), which is probably later than the rest of manuscript (XVI century?), in German, part 4 (ff 18r-33r) in Latin (some smaller passages in Swedish), part 5 (ff 34r-34v) in Latin and Swedish. The manuscript was written by at least two hands, probably more.I have chosen to examine and edit part 2, ff 2r-14r, which I have identified as a partial transcript of the franciscan Bartholomeus Anglicus encyclopedic work De proprietatibusrerum, probably written between 1230 and 1260.

Den heliga kungen och den saliga änkan is a comparative study of the saint legend of Erik and the saint legend of Elin as they are represented each saint?s officium. The base for these comparisons is the question of what general similarities, and differences, there are as well as an immerse investigation of how these legends portray halidom and finally how the issue of femininity and manliness are portrayed through these two legends. During the thesis apparent similarities appear in how the legends are structured; a template seems to have existed in which the content of what a legend should include is stated. Erik, as well as Elin, are of noble birth and are portrayed as godly people who live bountiful and ascetic lives.