De sexuella runinskrifterna på lösföremål i det medeltida Norden har ett fascinerande innehåll och ordval. Mig veterligt finns inget samlat verk sedan tidigare om dessa, vilket gör att jag med min uppsats kan bredda runologin i det avseendet. Här går jag igenom sexuella inskrifter, tolkningar och översättningar samt diskuterar skriftbruket i en tid då runskriften levde sida vid sida med latinskrift. Syftet har varit att vara så rakt på sak som möjligt i presentationen av runinskrifterna. Materialet innefattar ett 50-tal inskrifter, vilka finns samlade i ett inskriftsregister längst bak.

This paper studies three Swedish textbooks for the A-course in religious studies, in the Swedish equivalency of high school, to see if the image of Islam and Muslims presented is diverse or homogeneous and exotic. The purpose of the study is to see whether or not the religious studies can contribute to the forming of islamophobic beliefs in pupils. Studies have shown that islamophobia is widespread in Sweden, therefore it could be interesting to see if the schools play any part in the forming or spreading of islamophobic views. The conclusion reached is that this cannot be excluded as a possibility. There are still some textbooks that present Muslims in a homogeneous and exotic manner to some degree.

The aim of this essay is to investigate the murals in the church of Arbrå, what they portrait and how they can be linked to medieval typology as described in Biblia Pauperum (BP), the Poor Man?s Bible. The aim is also to find out what the purpose was to paint medieval churches and what the function of the paintings was. Arbrå Church was painted around 1520-1530, and almost all of the motifs from the Old Testament can be directly traced back to BP as can one motif from the New Testament. Together these paintings represent most of the important events which make out the foundation of the Christian Cult.

 Uppsatsen behandlar och belyser vilka diskurser som präglar den allmänna debatten och rapporteringen kring religionen islam och dess utövare muslimer i "dagens" tryckta svenska nyhetsmedia. Huvuddelen av studien är koncentrerad till att fastställa hur de både begreppen islam och muslim framställs och definieras i empirin, men problematiken kring huruvida ett "vi" och "de andra" tänkande existerar berörs likväl. Vidare reflekteras över differenser i det empiriska materialet. Materialet påvisar att det finns skillnader mellan hur de både begreppen beskriv i olika genrer i de aktuella texterna.  .

Det övergripande syftet med detta examensarbete var att ta reda på högstadieelevers syn gentemot islam och muslimer på ett antal skolor i Gävle. För att göra detta har jag gjort en kvalitativ analys med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde sedan att intervjua sex pedagoger från tre olika skolor med kunskap och erfarenhet inom ämnet jag avsåg undersöka. Intervjun var uppdelad enligt vissa specifika områden, varav resultaten också är redovisade inom dessa områden. En del fokus har legat på hur pedagogerna uppfattar elevernas syn på islam, samt hur den speglas i skolans miljö.

Uppsatsen syftar till att synliggöra framställningen av islam i läroböcker i religionskunskap för grundskolans senare år. En analys har genomförts för att se om en stängd och exkluderande eller öppen och inkluderande uppfattning om islam framkommer. Detta har gjorts utifrån Runnymede Trusts teoretiska modell. Undersökningsmetoden är en ideologikritisk textanalys och teorierna som applicerats är dels nämnda Runnymede Trust och dels socialkonstruktionismen, vilken använts för att spegla hur bilden av en grupp konstrueras. Det framkommer att det finns stängda uppfattningar om islam i alla tre läroböckerna.

Unga muslimer i Sverige kan via Internet möta muslimsk kultur och genom mediet känna gemenskap med andra muslimer. Att förena två kulturer är inte alltid enkelt och här kan svenska islamiska webbsidor vara till hjälp. I studien undersöks fem sådana webbplatser utifrån innehåll och utseende genom observationer och textanalyser. Innehållet på sidorna skildrar hur det kan vara för en muslim att växa upp i Sverige, men interaktiviteten och möjligheten till att träffa likasinnade som är karaktäristiskt för Internet som medium saknas. Studien visar att webbplatserna främst tillhandahåller information om islam på olika sätt men att interaktivitet inte främjas..

Detta är en studie kring hur filmer framställer olika grupper som risker, till exempel muslimer som terrorister. Vi har gjort en kvalitativ studie av tre spelfilmer, nämligen Rambo III, Belägringen och The Kingdom samt en dokumentärfilm; Det svider i hjärtat. I dessa filmer har vi tittat efter hur muslimer framställs. För att strukturera upp studien har vi valt ett tesdrivande tillvägagångssätt utifrån Karl Poppers metod och prövat en rad olika teoretiska begrepp och perspektiv. Dessa är Edward W.

The aim of the study was to through empirical studies interpret the relation between three partially investigated house foundations, on an abandoned farm in Langhammars on northern Fårö. This relation focused upon two main questions; the time of use and the spatial distribution of the archaeological finds.Trough comparative analysis two of these houses can establish to have been contemporary, the third one is too roughly examined. A discussion about the hypothec idea of two or three contemporary farms was made with a negative result.In house 1 smaller processing of tools of flint has taken place near the fireplace in the larger room. A concentration of pottery was also visible near the fireplace, likely to be connected to cooking and eating. The smallest room in the northeast part of the house could have functioned as a storeroom and/or held workshop activities.The archaeological finds and the distribution of it, strongly indicates that house 1 mostlikely consisted of a dwelling house and house 2 functioned as a workshop; linked to activities with handicrafts.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur islam har skildrats och hur muslimer har porträtterats i läroböcker i religionskunskap för gymnasieskolan mellan åren 1994-2010. Vidare är syftet att se hur läromedlen stämmer in med teorin om Eurabien samt de analyser som Edward Said och Samuel Huntington gör. Till detta fogar jag aspekten huruvida skildringarna av islam och muslimer har förändrats över tid, gynnat eller missgynnat islamofobi samt vilka problem som läromedlen skapar för läraren. Metoden som jag använder mig utav är sakorienterad hermeneutik och urvalet är gjort för att få en så stor spridning som möjligt mellan olika författare under de årtal som undersökningen är avgränsad till. Den teoretiska grunden består av dels Edward Saids och Samuel Huntingtons analyser men även av Mattias Gardells, Andreas Malms och Mats Bergenhorns bidrag till vetenskapen.

Mitt syfte med uppsatsen är att, diskutera träskulpturens roll i en medeltida kyrka respektive i en kyrka byggd på 1990-talet. Fokus ligger på skulpturernas nutida roll inom Svenska kyrkan. Frågeställningarna som jag arbetar efter handlar om vilken relevans/roll som de medeltida skulpturerna har i Hyssna gamla kyrka idag. Arbetet tar också upp frågan om hur skulpturerna i de båda kyrkorna kan tolkas ur en religiös och konstnärlig synvinkel. Avslutningsvis behandlar jag frågan hur skulpturerna i Lundby nya kyrka har utformats för att passa dagens besökare.Mina metoder för uppsatsen har varit litteraturstudier och enkätfrågor som skickats ut till personal till de respektive kyrkorna och till konstnären, Lars ?Huck? Hultgren.

B-uppsats i Nordiska språk vid Institutionen för Svenska språket,Göteborgs universitet, våren 2013. Handledare: Rickard Melkersson. Examinator: Einar Korpus.Satt i Junicode..

Så, varför konvertera svenska och amerikanska kvinnor till islam, enligt Anna Månssons bok "Becoming muslim"? Om det nu beror på politiska och sociala eller andliga skäl så är konvertering för alla samtliga kvinnor en möjlighet att utforska en helt ny värld och även möjligheten till att omorganisera "jaget". Medan några av kvinnorna medvetet sökte efter en religiös andlighet i livet, blev övergången till islam för andra ett naturligt steg i livet efter att ha umgåtts eller levd med muslimer. Detta tyder på det som Viktor Frankl har påstådd om att människan är ett agerande varelse som söker efter mening i livet. Kvinnorna i Månssons studie hittade sitt svar på mening i livet i islam.

Jag har haft två syften i den här uppsatsen och det är dels att undersöka om verksamma gymnasielärare anser att muslimska gymnasieelever behöver sin egen historia för att förstå sitt eget och andras historiemedvetande och dels att studera om de intervjuade lärarna upplever att det finns en vi - och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer? Jag har använt mig av frågeställningarna:Vilket utrymmer får islam i den svenska historieundervisningen? Påverkar utrymmet av islam i historieundervisningen de muslimska ungdomarnas förutsättningar att förstå sitt eget och andras historiemedvetande? Upplever olika gymnasielärare att det förekommer en vi- och dem- känsla mellan muslimer och icke-muslimer som hämmar muslimernas förutsättningar att utveckla sitt historiemedvetande? Hur kan ett eventuellt vi- och dem-tänkande förbyggas enligt gymnasielärarna?Lärarnas utrymme som de ger åt islam skiljer sig också åt. Vissa lärare ger islam ett eget utrymme, medan andra lärare ger möjligheterna till att de muslimska eleverna kan få jämföra sin egen historia med den västerländska historien.Några av de intervjuade lärarna anser att det kan förekomma ett vi- och dem- tänkande i samband med olika diskussioner när andra kulturer diskuteras i historieundervisningen. Andra gymnasielärare anser att läroböckerna framställer ett vi- och dem- tänkande när författarna till historieböckerna beskriver andra kulturer i relation till den västerländska historien. Vissa gymnasielärare anser även att en större mångfald bland lärarna skulle kunna förebygga en vi- och dem- känsla.

Rapporten är ett samhällsvetenskapligt och kulturgeografiskt forskningsresultat från studier i det multikulturella Varanasi i Indien. Det kulturgeografiska inslaget berör hur rummet skapar interrelationer mellan muslimer/hinduer på en gata i staden genom en social och ekonomisk aktivitet, sidenbranschen. Den uråldriga staden har varit ett centralt produktionsläge av siden, där muslimerna dominerar fabrikationen medan hinduerna är ledande köpmän. Denna affärsrelation frambringar även ett ömsesidigt beroende som resulterar i en social samexistens, men där den inhemska politiken hotar denna relation. En hypotes kring relationernas betydelse för att motverka dessa hot har formulerats.