Uppsatsens syfte är att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjänstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen från socialarbetaren. En kvalitativ metod användes och intervjuer med brukare utfördes för att få djupgående svar på syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober månad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrågan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, två kvinnor och fyra män i åldrarna 24-40.

Den här uppsatsen har behandlat de hälsingska bonaderna, Skogbonaden och Överhogdalsbonaderna och deras rika bildvärld. Dessa bonaders tillverkningstid infaller vid kristendomens inträde och begynnande etablering i Norden. Jag har frågat mig om det går att se någon religiös kontinuitet i bonadernas bilder, och har därför studerat dem i ett syfte att söka se spår av anpassningsfenomen såsom ackulturation och synkretism i mötet mellan den fornskandinaviska religionen och kristendomen.Olika forskare ger olika betydelse åt begreppen ackulturation och synkretism. Här har jag valt att arbeta med Anders Hultgårds begrepp där ackulturation avser anpassningsfenomen och inflytande som inte påverkar de centrala delarna av en religion och synkretism avser mer djupgående förändringar som kan ske i ett religionsmöte. Jag gör detta genom att visa exempel på integrering i ett ofta försummat material i kristnandeprocessen från min egen hemtrakt, Hälsingland.

Entreprenörskap och innovationskraft har genom begreppet Corporate Entrepreneurship erkänts som en framgångsfaktor för företag. Med utgångspunkt i att Corporate Entrepreneurship är av ökande betydelse utreds här i vilken mån detta återspeglas i företags externa kommunikation. Genom innehållsanalys av VD-brev från 21 svenska teknikföretag över en tioårsperiod har signaler om entreprenöriell orientering fångats. Resultaten har visat att extern kommunikation av Corporate Entrepreneurship, i motsats till vad som förväntats, minskat i omfattning över tidsperioden. Vidare har visats att företagen inom sektorn kommunicerat kring Corporate Entrepreneurship i lika omfattning men att skillnad funnits mellan de företag som satsat mest respektive ingenting på forskning och utveckling.

I denna uppsats har vi valt att närmre studera de arbetssökandes åsikter om den externa jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i genom Arbetsförmedlingen. Eftersom jobbcoachningsverksamheten har varit tämligen omdebatterad sedan dess uppkomst, så borde det finnas ett utvärderingsbehov. Därför ansåg vi att det vore lämpligt att låta de arbetssökande själva få framföra sina åsikter om den jobbcoachningsverksamhet som de deltagit i. Det vi, bland annat, ville få reda på var: Vilka resultat har jobbcoachningen gett för de arbetssökande och hur skulle verksamheten kunna utvecklas till det bättre? Vi använde oss av en kvantitativ metod, i form av en enkätundersökning, för att inhämta de arbetssökandes åsikter.

Denna studie är ett försök att sammanställa redan befintliga kunskaper om hur patienter med diagnosen Parkinsons sjukdom omhändertas i Sverige genom en kartläggning av hur många neurologiska öppenvårdsmottagningar i landet som har dokumenterat lokalt vårdprogram för diagnosen Parkinsons sjukdom och hur dessa vårdprogram är utformade. Kartläggning ägde rum under våren 2005 genom ett brev dels med förfrågan om mottagningen hade lokalt vårdprogram och att via ett svarsbrev skicka in detta vårdprogram till studien. Alla mottagningar svarade och av 60 mottagningar hade två lokalt vårdprogram enligt studiens definition av lokalt vårdprogram. Detta får anses som en mycket låg siffra. Avsaknad av nationella riktlinjer kan vara en orsak till den låga siffran, en annan att det saknas en gemensam definition av vårdprogram i landet.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.

Pauser och återhämtning tenderar att få allt mindre utrymme både i arbetet och på fritiden och en stillasittande livsstil har kommit att bli en av de allra största riskfaktorerna för ohälsa. Syftet med studien var att undersöka hur personer med stillasittande arbete upplever rörelsepauser. Metoden som användes för att svara på forskningsfrågorna var en kvalitativ datainsamling i form av öppna brev. En intervention med ett rörelseprogram utfördes på två arbetsplatser i norra Sverige. Sammanlagt deltog 32 personer.

Vårt examensarbete är ett konstnärligt forskningsprojekt som omfattar en inventering på över hundra torn från det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förändras och transformeras beroende på kontext. Avsikten med vår studie är att skapa djupare förståelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frågan om typologi som designmetod. Genom vårt historiska researcharbete besvarar vi frågor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de såg ut samt hur många de var. I diskussionen belyser vi frågan om torn som symbol och landmärke samt torns värde för stadsbilden som helhet under historiens gång. Projektet undersöker även torn som artefakt, där vi ser typologi som en metod för design.

Buxbomskantade rabatter, raka gångar, symmetri, snirkliga gångar och oregelbundenhet det finns många saker som känns typiska för en allmogeträdgård. Formerna som är lånade från antikens vattenträdgårdar, renässansens stilträdgårdaroch medeltida klosterträdgårdar skapar tillsammans en trädgård med plats för allmogens nyttoväxter tillsammans med färgglada rabatter. De skånska allmogeträdgårdarna med sin karakteristiska utformning hade sin storhetstid under1800-talet till tidig början av 1900-talet. Efter reformationen hade de skånska bönderna fått nya möjligheter till en egen trädgård. I samband med 1800-talets ?växtboom? i Europa och Sverige förmedlades allt mer växter och kunskap om dessa även till de lägre samhällsklasserna, vilket gjorde att bönderna kunde skapa sina egna prunkande rabatter med blomning från vår till höst.

Sigtuna är en av de äldsta städerna i landet. Kyrkan S:t Olof är en av flera medeltida kyrkor i staden. Under hösten 2005 utförde Leica Geosystems en demonstrationsmätning med en laserskanner i S:t Olofs ruin. Från museets håll ville man därefter att hela ruinen skulle mätas upp tredimensionellt för att på ett bättre sätt kunna analysera komplicerade kronologiska händelser och förändringar.Man har tidigare inom vetenskapsgrenen byggnadsarkeologi upplevt problem med att åstadkomma en fullständig bild av en byggnad genom tvådimensionella ritningar. I en tredimensionell avbildning synliggörs rummet på ett mer fullkomligt och verklighetstroget sätt.

Songs from Letters, av den amerikanska tonsätterskan Libby Larsen, är fem sånger med texter hämtade ur brev som ansetts vara skrivna av Calamity Jane. Hon levde i Amerikas vilda väst under 1800-talets andra hälft och enligt myten skrevs breven till hennes bortadopterade dotter Janey. Senare forskning har visat att breven med all sannolikhet inte är äkta. Syftet med detta arbete är att undersöka textens betydelse för den musikaliska interpretationen av dessa sånger. Arbetet består av två parallella undersökningar.

Syftet med studien var att undersöka livskvaliteten hos barn och ungdomar med cerebral pares. 56 barn och ungdomar med cerebral pares i åldern 10-18 år med Gross Motor Function Classification system (GMFCS) tillhörighet I-III, som gick i grundskola, grundsärskola eller gymnasieskola och som erbjöds insatser från Skånes 11 olika barn- och ungdomshabiliteringar har undersökts via en enkät: Child Health Questionnaire (CHQ-87).CHQ-87 är ett självskattningsformulär bestående av 87 frågor, indelade i två huvudområden som tillsammans täcker individens fysiska och psykosociala hälsa. Enkäten skickades ut per brev under våren 2008. Totalt skickade 167 enkäter ut och 56 enkäter inkom besvarade.Resultatet visar ingen signifikant skillnad mellan den fysiska och den psykosociala hälsan. Skolsituationen och kamratrelationer upplevs positivt av flertalet som svarade och merparten svarar att de har det bra i sina familjer.

I denna uppsats studeras textuella drag i elevtexter som bedömts med högsta betyg på de nationella proven i svenska på gymnasiet. Proven som undersöks är från tre olika år; 1996, 2003 och 2013. Syftet är att se om det finns förändringar över tid bland de textuella drag som kan kopplas till kvalitet. Texturvalet spänner över både en kursplansrevision och ett läroplansskifte.Kvantitativa och kvalitativa analyser utförs på totalt 24 stycken elevtexter. De textuella variabler som undersöks är textlängd, ordlängd, andel långa ord, meningslängd, läsbarhetsindex, ordvariationsindex, talspråksformer, styckeindelning, fundament samt inledning och avslutning.

Uppsatsens syfte är att undersöka brukarens erfarenheter av socialtjänstens försörjningsstöd. Författarna undersöker hur brukarna upplever kvaliteten, bemötande, servicen samt informationen från socialarbetaren. En kvalitativ metod användes och intervjuer med brukare utfördes för att få djupgående svar på syftet. Ett totalurval utfördes och alla som sökt försörjningsstöd i oktober månad i Fagersta kommun fick ett brev med en förfrågan om att delta i en intervju. Sex brukare valde att delta, två kvinnor och fyra män i åldrarna 24-40.

Syftet med studien var att undersöka idrottsutövares musikanvändande. Studien genomfördes i form av en enkätundersökning med kvalitativa och kvantitativa frågor där 252 idrottsutövare som utövar individuell idrott som till exempel friidrott och orientering deltog. Enkäten berörde frågor om idrottsutövarnas musikanvändande i vardagliga och idrottsliga situationer, känsloupplevelser i samband med musiklyssnande samt motiv till musikanvändning i idrottsutövandet. Resultatet visade att deltagarna medvetet använder musik för att påverka olika känslotillstånd i sitt idrottsutövande. Främst använder deltagarna musik i sin tävlingsförberedelse.