Sök:

Sökresultat:

4090 Uppsatser om Medelćlders vuxna - Sida 45 av 273

L?sutmaningar efter epilepsidebut. Hur upplever vuxna l?sning efter insjuknande i epilepsi och hur skapar man epilepsiv?nliga texter?

Denna studie unders?ker vilka typer av l?sutmaningar som vuxna personer med epilepsi vanligen upplever, vilka typer av texter de upplever som mest utmanande samt vilka textanpassningar som skulle kunna underl?tta l?sf?rst?else f?r denna grupp. Studien bygger p? tidigare litteratur och forskning samt en enk?tunders?kning d?r 49 deltagare med epilepsi besvarade b?de flervals- och fritextfr?gor. Resultaten visar majoriteten av deltagarna upplever f?rs?mringar i kognitiva funktioner s?som minne, koncentration och spr?klig bearbetning efter sjukdomsdebuten. Vanliga uttryck f?r dessa sv?righeter ?r l?ngsammare l?sning, behov av att l?sa om texter flera g?nger och sv?righeter att minnas inneh?ll.

Visuella bildmaterial i matematiken

Under vardagen och förskolans verksamhet möter barn olika visuella bildmaterial som utforskas genom sinnena, de ser, kÀnner, luktar, lyssnar eller smakar. Barn utforskar och samtalar kring matematik som de möter i vardagen. UtifrÄn tidigare erfarenheter har vi oftast stött pÄ pedagoger och vuxna som inte tagit tillvara barnens egna medtagna bildmaterial. IstÀllet Àr pedagogerna fokuserade pÄ att skapa sina egna matematiska aktiviteter och material som baseras pÄ förskolans lÀroplan. UtifrÄn tidigare observationer i verksamhetsförlagd tid har vi uppmÀrksammat att vuxna och pedagoger oftast tar mindre hÀnsyn till barnens intressen till visuella bildmaterial som de stöter pÄ i vardagen.

Sjuksköterskors omvÄrdnad vid smÀrtlindring pÄ akutmottagning

Antalet patienter som söker sig till akutmottagning pÄ grund av smÀrta Àr mycket omfattande. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse, dÀrför Àr smÀrtlindring en komplex omvÄrdnadshandling som stÀller höga krav pÄ sjuksköterskans kompetens. Syftet med litteraturstudien var att belysa vad som pÄverkar sjuksköterskors omvÄrdnad vid smÀrtlindring av vuxna patienter pÄ akutmottagning. Studien genomfördes med en systematisk litteratursökning med utgÄngspunkt i problemformuleringen. Genom strukturerade sökningar identifierades, granskades och analyserades relevant forskning inom omrÄdet.

LÀs-,skriv och matematiksvÄrigheter : En studie om nÄgra lÀrares tankar kring sambandet mellan dessa svÄrigheter

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur en utvald grupp lÀrare tÀnker och arbetar kring sambandet mellan elevers svÄrigheter i lÀs- och skrivinlÀrning i kombination med matematiksvÄrigheter. LÀrare och speciallÀrare bÄde i Sverige och i Finland som jobbar inomdessa omrÄden har intervjuats för att dela med sig av sina erfarenheter. LÀrarnas syn och arbetssÀtt kring elevers svÄrigheter Àr i vissa sammanhang ganska nyanserade. Inom lÀs-, skriv och matematikinlÀrningen kan mÄnga likheter dras mellan lÀrarnas syn pÄ problemet och deras arbete kring dessa. Synen pÄ kombinerade svÄrigheter inom dessa Àmnen ger en mer varierad bild.

EnvÀldigt massvÀlde: analys av den libyska ideologin och det libyska samhÀllet i historiskt perspektiv

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, nÀrmare bestÀmt de historiska omstÀndigheter i Libyen och omvÀrlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar Àven de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massvÀldesideologin bestÄr av. UtifrÄn dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en pÄfallande likhet med den italienska fascismen i frÄga om mÄl och medel..

Att lyckas eller inte lyckas?- en studie om hur 40 elever, pedagoger och andra vuxna uppfattar vad det Àr att lyckas i skolan

Det huvudsakliga syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ vad det innebÀr att lyckas i skolan, som elev, samt vilka faktorer som kan tÀnkas pÄverka detta. Vi misstÀnkte att mÄnga mÀnniskor ser betyg som ett sÀtt att mÀta att lyckas i skolan. Som bakgrund till undersökningen presenterar vi vad nÄgra författare skriver om kunskap, inlÀrningsförmÄga, olika faktorers pÄverkan pÄ inlÀrningen samt aktuell debatt. Vi intervjuade och lÀmnade enkÀter till yngre och Àldre elever, pedagoger samt andra vuxna om vad det innebÀr att lyckas, om alla kan lyckas och vilka faktorer som pÄverkar om man lyckas eller inte. VÄr undersökning visar att det finns en viss samstÀmmighet mellan de olika grupperna, men Àven stora skillnader.

KartlÀggning av delade tabletter för ATC-kod: A02B -medel vid magsÄr och gastroesofageal refluxsjukdom.

Svenska folkets anvÀndning av lÀkemedel ökar för varje Är och Àr nu uppe i 12 miljoner dygnsdoser, vilket betyder ca.1, 3 dygnsdoser per person och dag. LÀkemedel Àr det i sÀrklass vanligaste sÀttet att behandla sjukdomar: jÀmför 3000 operationer per dag med 12 miljoner dygnsdoser lÀkemedel. Den ökade anvÀndningen av lÀkemedel leder i sin tur till ökad frekvens av lÀkemedelsrelaterade problem, definierad som en hÀndelse eller en omstÀndighet som pÄverkar eller potentiellt kan pÄverka verkstÀllandet av ett optimalt behandlings resultat. Detta arbete fokuserar pÄ de problem som följer pÄ dosering med delade tabletter. Syftet med denna uppsats Àr att faststÀlla hur vanlig dosering med delade tabletter Àr för lÀkemedelsgruppen A02B dvs.

Kan idrotten vara en integrationsfaktor för vuxna invandrare?

Olika typer av projekt har blivit vanliga idag, och mÄnga Àr inriktade pÄ att integrera invandrare inom skilda omrÄden i samhÀllet. Vi har gjort en empirisk undersökning av ett specifikt projekt i Landskrona som benÀmns IK ISI, och vars mÄlsÀttning Àr att synliggöra idrottsrörelsen som en viktig samverkanspartner i integrationsarbetet. Vi ville ta reda pÄ om projekt kunde vara ett meningsfullt sÀtt att integrera vuxna invandrare, samt vilka idéer invandrarna hade om integration.Resultaten fick vi fram genom tematiserade, semistrukturerade intervjuer med kursdeltagare och handledare, samt genom samtalsintervjuer med projektledaren. Vi har i slutdiskussionen analyserat resultaten med hjÀlp av litteratur och tidigare forskning inom omrÄdet.Vi kom fram till att projektet inom flera omrÄden var pÄ vÀg att uppnÄ sina mÄl och att deltagarna i överlag endast hade positiva erfarenheter sÄ hÀr lÄngt, och de tyckte att utformningen av projektet var bra. De deltagande invandrarna tyckte sig mÀrka förbÀttringar i svenska sprÄket och att deras nÀtverk delvis hade utvidgats, och förhoppningar fanns om kommande arbete inom föreningarna.

?Du mÄste ju styra upp ditt liv?? Om normers och förvÀntningars roll i nio berÀttelser om avhopp i grund- och gymnasieskola.

Individer med erfarenheter av skolavhopp tenderar att i bland annat forskning och medier buntas ihop och kategoriseras som en homogen grupp med liknande bakomliggande orsaker till avhoppen. Dessa individer benÀmns inom forskning som dropouts och kan av samhÀllet betraktas som en problematisk grupp pÄ arbetsmarknaden. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur nio unga vuxna resonerar kring det egna skolavhoppet. Detta i relation till hur normer och förvÀntningar kan pÄverka hur skolelever upplever att de blivit bemötta av vuxna i deras omgivning. Studiens frÄgestÀllningar Àr enligt följande: Hur talar föreliggande studies intervjupersoner om bemötande frÄn lÀrare, skolpersonal och övriga vuxna under uppvÀxten? Hur kan intervjupersonernas handlande förstÄs i relation till normer och förvÀntningar de tycks ha förhÄllit sig till under uppvÀxten? Kvalitativ metod har tillÀmpats dÀr intervjuer gjorts med nio individer som har erfarenheter av avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning.

Unga Vuxna

Avhopp frÄn gymnasiet fÄr konsekvenser bÄde för den enskilde personen och för samhÀllet. PÄ samhÀllsnivÄ blir det sÀmre skatteintÀkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag fÄr dessutom svÄrare att ta sig in pÄ arbetsmarknaden, vilket kan leda till lÄngvarigt utanförskap. Syftet med denna studie Àr att analysera orsakerna till vad det Àr som gör att vÄra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 Är, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation Àr till att börja studera igen. VÄra forskningsfrÄgor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de Àr tillbaka i studier igen och deras Äsikter om vilka följderna blir nÀr man saknar fullstÀndig gymnasieutbildning.

BolÄnetakets pÄverkan pÄ unga vuxna i Halmstad

SAMMANFATTNINGBakgrund och problem: I ett pressmeddelande 2010-07-09 meddelade Finansinspektionen om det nya beslutet att frÄn och med den 1 oktober 2010 införs ett bolÄnetak pÄ 85 %. BolÄnetaket innebÀr att köpare av villor och bostadsrÀtter endast fÄr lÄna upp till 85 % av bostadens vÀrde, vilket medför att handpenningen numera uppgÄr till 15 %. Anledningen till att bolÄnetaket infördes var för att motverka att bankerna anvÀnder högre belÄningsgrader som konkurrensmedel. NÀr lÄntagarna har för hög skuldsÀttning blir de sÀmre rustade för svÀngningar i ekonomin. Finansinspektionen vill med de nya reglerna begrÀnsa hushÄllens skulder och skapa skydd för framtiden.

?NÀr man sjunger tillsammans sÄ mÄr man ju bra? En kvalitativ studie om musikens funktion i förskolan

The purpose of the study is to find out how teachers relate to music and rhythm in preschool and its importance for children's development and learning. We want to see how three pre-school teachers describe the importance of music in preschool in a group interview and individual interview. The teachers think that the most important thing with music and rhythmic is the joy that it provides, both for the children and for the adults. Music can be used both as a form of learning something else, or as a learning experience in itself..

Styrningen kring krÀnkande behandling i skolan : En kritisk diskursanalys av Ätta antimobbningsprogram

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

Vuxna mÀnniskors upplevelse av att erhÄlla omvÄrdnad vid vistelse pÄ sjukhus

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

Vuxna mÀnniskors upplevelse av att erhÄlla omvÄrdnad vid vistelse pÄ sjukhus

Alla har vi mĂ€nniskor ett behov av att bli behandlade som unika individer och utifrĂ„n vĂ„r egen livsvĂ€rld. OmvĂ„rdnad innebĂ€r att förbĂ€ttra hĂ€lsa och friskhet, förebygga ohĂ€lsa och sjukdom, att Ă„terstĂ€lla och bevara hĂ€lsa och friskhet samt att utföra Ă„t individen det som han/hon inte kan utföra pĂ„ egen hand. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vuxna mĂ€n och kvinnors upplevelser av omvĂ„rdnad vid vistelse pĂ„ sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier (1) att inte blir behandlad som unik individ (2) att sjuksköterskan inte hade tid och att sjukhusmiljön pĂ„verkar (3) att relationen har betydelse i samband med informationen och (4) att komptenta sjuksköterskor inger förtroende.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->