Uppsatsen syftar till att undersöka om ett aktivt deltagande i en religiös gemenskap kan påverka integrationsprocessen, d v s nyinflyttade utländska personers möjligheter att känna sig delaktiga i en för dem helt ny form av kultur och samhälle. Jag har avgränsat mig till att fokusera på de nyanlända flyktingarnas uppfattning om detta. Vad tror de själva om den religiösa gemenskapens betydelse för integration? Att göra en studie som mer direkt visar på om deltagande i religiös gemenskap har betydelse för integration anser jag kräver betydligt mer omfattande undersökningar under en längre period, med t ex jämförelser av hur de nyanlända flyktingarna efter en viss tid uppnått ett för dem positivt deltagande i det svenska samhället ställt i relation till deltagande/icke deltagande i en religiös gemenskap.Syftet med uppsatsen är att söka kunskap om nyanlända utländska medborgare i Sverige upplever att ett deltagande i en religiös gemenskap har betydelse för deras möjligheter till deltagande i den nya samhällskontext man kommit till, d v s om ett aktivt deltagande i religiös gemenskap påverkar integrationen. Förutom den psykologiska dimensionen - anser man den religiösa gemenskapen ha en praktisk funktion i en ny samhällskontext? Detta har lett till följande frågeställningar;· Vilka förutsättningar och möjligheter har målgruppen att praktisera sin religiösa tro?· Hur uppfattar målgruppen den religiösa gemenskapens funktion? Uppfattar man den som en inre angelägenhet, som en yttre angelägenhet eller både och?.

Arbetet innehåller ett referat av Boverkets skrift (2000) ?Unga är också medborgare ? om barns och ungdomars inflytande i planeringen? samt en empirisk studie av 12 utvalda kommuners lekplatsprogram. I arbetet jämför jag vad Boverket (2000) skriver om barn och ungas inflytande, i huvudsak utifrån barnkonventionen, med vad som skrivs om inflytande i planeringen av lekplatser i de utvalda kommunernas lekplatsprogram. Jag tittar även genom studier av lekplatsprogrammen på vad som i övrigt styr i planeringen av lekplatser.Resultaten visar att kommunernas intentioner är att barn och unga ska delta i planeringen, men i vilken utsträckning detta verkligen sker går inte att utläsa. Utöver intentioner om barn och ungas deltagande styrs planeringen av lekplatser genom kommunala planer, plan- och bygglagen samt säkerhetsföreskrifter och krav om tillgänglighetsanpassning.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

Den konkurrens som råder inom affärsvärlden har gjort att företag blivit tvungna att effektivisera sitt arbete. Man ser gärna att vissa steg i värdekedjan förkortas eller försvinner helt och hållet.Internet är en plats som många företag etablerat sig och bedriver e-handel på och har blivit ett komplement till detaljhandeln. Internet och e-handelns stora framgång har gjort det möjligt för företag att nå ut till fler konsumenter än tidigare. Urvalet av företag och produkter på Internet ökar och har gett konsumenten större valmöjligheter när de handlar på Internet. Internet har blivit ett bekvämligt sätt för konsumenten att handla på eftersom företagen alltid finns tillgängliga.

Under de senaste åren har e-handel blivit vanlig bland folk i Sverige. Enligt en undersökning gjord av Statistiska centralbyrån nyttjade tre fjärdedelar av Sveriges befolkning i åldrarna mellan 16 till 74 år under perioden april 2011 till mars 2012, e-handel. Det har visat sig att användarvänligheten på en e-handelswebbplats kan vara bland annat en viktig faktor för ett framgångsrikt e-handelsföretag. Den största risken med att en kund får svårigheter att navigera i webbplatsen är att han/hon omedelbart lämnar den samt väljer att inte återbesöka den. Uppsatsen syftar till att designa en prototyp för en nystartad webbutik som kallas för Goben Skal.

Både den nationella och den lokala överenskommelsen i Göteborgs stad har som mål att stärka de idéburna organisationernas oberoende roll som opinionsbildare och röstbärare samt att öka mångfalden av utförare och leverantörer inom offentliga tjänster. I samband med detta har Forum sett upphandling och föreningsbidrag som otillräckliga samverkansmodeller mellan ideell och offentlig sektor. De skapade en ny samverkansform, Idéburet offentligt partnerskap (IOP), där sektorerna tillsammans ska definiera samhällsutmaningar, forma insatser, nå gemensamma mål och sluta avtal. Göteborgs första IOP-avtal ingicks mellan Social resursförvaltning, Göteborgs Stadsmission, Frälsningsarmén och Bräcke Diakoni i syfte att nå gemensamma mål i form av dagcentral och nattplats för ekonomiskt utsatta EU-medborgare, vintern 2013. Uppsatsens syfte är att undersöka organisationernas syn på samverkan genom detta IOP-avtal och ta reda på i vilken omfattning de bedömer att idéburna organisationers påverkansgrad och delaktighet inom samhällsutveckling har stärks genom IOP samt vad konsekvenserna har varit.

Feministiskt initiativ är ett nytt parti som liksom mycket annat har skildrats av media. Syftet med den här kvalitativa studien är att studera vad media har berättat om Fi, utifrån en kritisk diskursanalys och socialkonstruktionistisk grund vill vi studera vilka diskurser som media, i vårt fall tidningsartiklar från de stora rikstidningarna, förmedlar om partiet Feministiskt initiativ. De tidningar som vi hämtat artiklar ifrån har varit Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Metro och Expressen och utgjort grund för empirin. Igenom vår analys hittar vi olika mönster och teman, däribland tre framstående diskurser: kampdiskursen, ledardiskursen samt jämställdhetsdiskursen. Dessa går in och fogas på olika sätt för Fis framträdande i medias texter.

Syftet med detta examensarbete att undersöka om systemsuiten Alfresco uppfyller krav på användbarhet för dokumenthantering och samarbete i interaktiva miljöer. Vidare är syftet att analysera om heuristisk utvärdering en lämplig utvärderingsmetod för konsultbolag att använda sig av vid utvärdering av olika systemalternativ för dokumenthantering då kund och målgrupp är okänd.Detta undersöktes genom en heuristisk utvärdering baserad på tre olika ramverk lämpade för utvärdering av användbarhet, samarbete och dokumenthantering i interaktiva miljöer. Utvärderingen utfördes på två av Alfrescos applikationer; Alfresco Explorer och Alfresco Share.Resultatet visar att det finns en del brister i Alfresco kopplade till användbarhet, dokumenthantering samt samarbete. 15 av 62 heuristiker bedömdes som ej uppfyllda och 27 av 62 som delvis uppfyllda men inget av dessa beror på allvarliga problem.Utvärderingsmetoden som användes har en hel del brister som gör att resultatet måste ifrågasättas och inte ses som definitivt. Även det faktum att utvärderingen endast utförts av en person gör att resultatens reliabilitet minskar.

Intentionen med denna studie är att studera på vilket sätt Skolverket problematiserar modersmålsstödet och mo-dersmålsundervisningen i den svenska skolan. Med diskursanalys som grundläggande metodologisk och teoretiska utgångspunkten har avsikten varit att genom skolverkets rapport Flera språk fler möjligheter (2002), belysa moders-målsstödets situation, dess intentioner, samt också dess konsekvenser för såväl individen som samhället. Därtill är syftet att beröra eventuella ideologiska föreställningar som framkommer, såväl Skolverkets som andra aktörer som har del i rapporten. Av analysen har det bland annat framkommit att modersmålsundervisningen befinner sig i ett såväl rumsligt tidsmässigt utanförskap i förhållande till skolans övriga reguljära undervisningsmiljö. Enligt skolverket bör det ligga i skolans intresse att i praktiken införliva och integrera modersmålsundervisningen, dels för att skapa bättre förutsättningar för modersmålsstödet som undervisningsmetod, men också för att på detta sätt skapa en all-män förståelse för modersmålsundervisningens roll i ett pluralistiskt och demokratiskt samhälle.

En webbplats på Internet används av företag och organisationer för att förmedla, informera samt marknadsföra och erbjuda varor och tjänster. En portal kännetecknas som en utvecklad webbplats med möjlighet till interaktiv kommunikation mellan kund och företag. Eftersom det ännu är oklart vad användningen av webbbaserade tjänster på en webbportal för bostadsföretag ger, finns det en tveksamhet hos bostadsföretag att göra en sådan utveckling. Vi har i uppsatsen utfört en fallstudie där vi undersökt hur bostadsföretag identifierat tjänsterna de valt att införa i en portallösning. Vidare har vi undersökt hur dessa tjänster svarar mot de behov som hyresgästerna har.

Arbetet har bestått i att utföra en informativ webguide över en anläggning i Västerås som tillverkar biogas och biogödsel av matrester. Beställaren heter VafabMiljö. Mina kontaktpersoner, Caroline Eklöv och Åsa Lindén, är skolinformatörer. Guiden ska publiceras på VafabMiljös hemsida för skolklasser på Internet och där fungera som en förlängning av informatörernas arbete i skolorna. Målgruppen är barn i årskurs 3-5.

Syftet med examensarbetet är att utifrån ett kundperspektiv undersöka hur kunder upplever e-tjänster i energibranschen. Examensarbetet har använt webbenkät som datainsamlingsmetod. Då all insamlad data inte användes skedde ett dataurval. Den utvalda datan har sedan analyserats med hjälp av befintlig teori för att finna upplevda problemområden och förbättringsförslag. I den teoretiska referensramen redogörs vad en e-tjänst är samt vilka faktorer som är viktiga vid skapandet av en e-tjänst.

Syftet med vårt arbete har varit att undersöka om Piteå-Tidningen (PT) i sin rapportering producerar och reproducerar vissa kulturella överenskommelser rörande ungdomars identitet och i så fall vilka dessa överenskommelser är. Vi har samlat allt material om ungdomar från PT under en tremånadersperiod och utfört en kvantitativ analys på dessa. På 13 av texterna har vi gjort en kritisk diskursanalys. Ungdomarna i PT:s texter isoleras till ?ungdomsgruppen?, bland annat genom att andra personer ofta står för fakta i texterna och genom att ungdomarna ofta får skulden för samhällsproblem, exempelvis alkoholism.

Örnsköldsviks fjärrvärmenät har cirka 3000 fjärrvärmekunder där Hörneborgsverket är den primära produktionsenheten, som förutom fjärrvärme även producerar el och industriånga. Som fjärrvärmeleverantör finns det generellt sett tre saker som kan studeras för att effektivisera fjärrvärmesystemet och uppnå ökad lönsamhet: reducera effekttoppar, maximera elgenerering vid kraftvärmeverk samt maximera värmeåtervinning vid rökgaskondensering.Detta arbete har utförts i uppdrag av Övik Energi med syftet att skapa en ökad förståelse för hur returtemperaturen påverkar distribution och produktion av fjärrvärme. Detta för att möjliggöra ökat resursutnyttjande och därmed även ökad lönsamhet för verksamheten.En sänkt returtemperatur genom förbättrad avkylning i nätet medför att ytterligare energi kan återvinnas vid anläggningens rökgaskondensering, att flödet i fjärrvärmenätet och därmed även pumparbetet reduceras samt även distributionsförluster i fjärrvärmekulvertarna minskar. Den potentiella vinsten av en sänkning av returtemperaturen har beräknats utifrån driftsdata från 2012. Resultaten visar att en sänkning av returtemperaturen med en grad innebär en besparing på 900 000 Kronor på årsbasis.

Syftet med arbetet är förslaget om virtuella gemenskaper som ett komplement till de kanaler som politiker använder idag för att nå ut till medborgarna. Genom en kvalitativ litteraturstudie tas tolv faktorer fram som anses vara nödvändiga för att dessa gemenskaper ska stödja den demokratiska diskussionen. Dessa faktorer operationaliseras för att kunna användas som analysverktyg för att undersöka redan existerande gemenskaper, vilka valts utifrån deras koppling till riksdagen eller kommunala utskott, vars inriktning är utbildning, då sådan anses vara grundläggande för att ge medborgare i en deltagardemokrati möjlighet att kunna bidra till den politiska agendan.Anledningen till förslaget är att utvecklingen av elektronisk kommunikation har tillfört ett ökat utbud kanaler som gör det möjligt för användare av datorer att snabbt hämta information, eller göra inlägg i debatter bortom det fysiska rummet. Efter analysen går det emellertid att konstatera att någon resurs liknande den som föreslagits i dem tolv faktorerna ännu inte finns, så istället avslutas arbetet med en reflektion över vad det innebär. Det utesluts däremot inte att liknande gemenskaper finns på förslag eller skulle kunna få betydelse framöver..