The purpose of this master thesis is to investigate issues concerning lifelong learning and the role of the public librarian. This is done by examining LärForum Forum for Learning, a project initiated at a public library located outside of Stockholm, with the aim of supporting adults lifelong learning. The major questions raised in this study are: How do the seven librarians interviewed define lifelong learning and how do they perceive their own role in relation to lifelong learning in the public library? Do they work with adult learners in a different way than they do with "ordinary" users of the library? Has their conception of their own role as a public librarian changed as a result of LärForum, and do they find it necessary to acquire new skills because of the project? Data was collected through interviews and observation, and the study is a qualitative case study. The main results are that the librarians see their role in lifelong learning in the public library as self-evident, and they see lifelong learning mostly as learning for an individuals personal development.

Syftet med min studie är att undersöka hur förhandlingsskyldighetn samt rätten till information efterlevs i praktiken. För att göra detta ska jag göra kvlaitativa intervjuer samt observera på ett MBL - möte på en arbetsplats. Detta ska jag därefter applicera på Ahrne och Brunssons teori om vad en formell / partiell organisation är- med hjälp av dess element, dvs medlemskap, sanktioner, övervakning, regler och hierraki. Vill undersöka om dessa elemnt finns under ett möte ( om det är högt i tak ..mm) .

Uppsatsens syfte har varit att undersöka om det förekommer att den professionella har starka personliga känslor för klienten och om det förekommer att ett privat förhållande inleds mellan professionell och klient. Uppsatsens frågeställningar lyder: Har det uppstått starka positiva eller negativa känslor för en klient? Hur har den professionella hanterat dem? Har det uppstått något privat förhållande till/med en klient? Hur har den professionella hanterat det? Mitt empiriska material har samlats in genom intervjuer med yrkesarbetande kvinnor inom missbruks- och beroendevården. Analysen av intervjuerna har skett genom en eklektisk och teoretisk analysmetod. Det empiriska materialet har sedan analyserats med hjälp av Goffmans (2009) interaktionistiska teorin.

Utbildningen till Studie- och yrkesvägledare vid Malmö högskola är tre år lång. Under dessa tre år läggs mycket tid ner på att studera själva samtalet i vägledningssituationen. Vi studenter kommer i framtiden att möta olika typer av människor som var och en har sin egen unika livsvärld, byggd på erfarenheter och upplevelser. För att kunna möta alla dessa människor på ett respektfullt sätt och inleda ett samtal behöver vi kunna skapa kontakt, stämma av och knyta samman våra livsvärldar i ett temporärt förtroendefullt samarbetsavtal under själva vägledningssamtalet. Denna fas inom vägledningsområdet kallas för Tuning in.

Föräldrar med psykisk sjukdom har ofta en bristande omsorgsförmåga och barnen till dessa föräldrar får inte alltid sina behov tillgodosedda. Personal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning som träffar föräldrar och även ibland barnen får en chans att få en inblick i hur familjen och barnen har det. Jag har gjort en fallstudie på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning i en västsvensk stad, där jag har intervjuat sju personer inom fyra olika professioner, två kuratorer, två psykologer, två sjuksköterskor och en arbetsterapeut. Jag jämförde dessa med varandra och undersökte hur de tolkar barnperspektivet och hur de använder sig av detta. Skiljer de sig åt, och vad beror det på i så fall? I min studie kom jag fram till att den professionelles utbildning, profession och det uppdrag man har i organisationen spelar en stor roll för vilket handlingsutrymme man har och hur man inom detta använder sig av ett barnperspektiv.

In a time of increasing urbanization the human tenure effects on the land has lead to a decrease and fragmentation of areas that are valuable to urban wildlife. These actions have had a detrimental effect on the species and habitats that exist in cities and towns.This paper investigates, through the study of relevant literature and the undertaking of interviews and field visits, the role that biodiversity plays in our society. The current attitude towards urban biodiversity and the responsibility for its promotion within the landscape architect profession has been explored.This paper includes three English case studies and a design proposal investigating how one can work to promote biodiversity on a smaller scale.This paper concludes that urban biodiversity is multi-functional ? being of ecological, social and cultural significance. The landscape architecture profession must be aware of the need to combine a variety of different factors such as economical, social and environmental aspects.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

Kommunikationssvårigheter uppstår då patienter och vårdgivare inte kan föra en dialog. Detta kan bero på att patienter har ett annat modersmål än språket som talas i landet de befinner sig i eller att patienter är döva. Patienters relation till vårdgivare påverkas då det är svårt för vårdgivare att förstå patienternas behov. Kommunikationssvårigheter kan utgöra ett vårdlidande. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor förbättra vårdrelationen och därmed kvalitén av vården.

Max Webers teorier är klassiska inom sociologin. Denna d-uppsats syfte var att undersöka om Webers idealtyp byråkrati går att använda för att analysera en nutida organisation - Försäkringskassan. Kan Försäkringskassan utifrån valda teorier ses som byråkratisk och vad innebär detta för organisationen? För att få information om Försäkringskassan och dess organisation har olika typer av dokument undersökts. Denna information har sedan analyserats i förhållande till Webers byråkratibegrepp och en del kritiska röster om Weber.I uppsatsen framkom att Försäkringskassan är en byråkratisk organisation enligt Webers kriterier och att idealtypen byråkrati fortfarande är användbar - åtminstone på Försäkringskassan.

The market communication in organisations is vital to manage the competition. Studies have shown the importance of market communication in both private and public organisations.Since the past decade market communication has been acknowledged as an instrument to provide the organisations target group with valid information.This thesis is a study about the differences in market communication between private and public organisations. To manage this we asked ourselves the question:?- What distinguish the market communication in a private respective a public organisation??We have done qualitative interviews to get the best result for our study. We have interviewed both types of organisations and our respondents have leading strategic position in their organisations.Our research highlights important differences between private and public organisations in matter of tactics in market communication.In conclusion the result shows a great difference in how an organization is managing their communicative strategies all depending on if it is a private owned company or a public organisation..

The aim of this master's thesis is to investigate and to explain the concept of folksonomy in the perspective of knowledge organisation. By creating a conceptual explanation and defining what folksonomy as a concept consists of, the intent is to establish a basis for evaluating folksonomy and to discuss what relevance folksonomy may have in the field of knowledge organisation. By applying a qualitative content analysis a review is performed on how folksonomy is perceived and discussed in a selection of articles written on the subject. Employing the theory of classification, subject indexing and bibliographic retrieval, folksonomy as a method for knowledge organisation is analysed. The practice of tagging in existing systems is also studied.

Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter.Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närståendeMetod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter.Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex.

Bakgrund:Många länder möter en demografisk förändring där antalet äldre människor ökar. Parallellt med denna utveckling ökar behov av hemsjukvård där antal äldre människor som vill vårdas i sina egna hem ökar. Vård i hemmet beskrivs ofta som det bästa alternativet för många äldre människor. Tidigare forskning har visat att sjuksköterskor har både positiva och negativa erfarenheter av det dagliga arbetet hemmet.Syfte:Syfte med studien är att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda i hemmet.Metod:Intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor som arbetar inom hemsjukvård. Analys genomfördes med innehållsanalysmetod inspirerad av Graneheim and Lundman (2004).Resultat:I resultatet framkom att de sjuksköterskor som deltog i studien beskrev att de strävar efter att göra sitt yttersta för patienter trots att de ibland kan bli hindrade.

The aim of the present literature study was to describe the significant factors contributing to the development of moral distress and the consequences of moral distress can lead to in the nurse profession. A literature search was performed in the databases Medline through PubMed and Academic Search Elite on the basis of in advanced defined criterions. A total of 19 articles was reviewed and included in the study. The main result revealed that nurses experience moral distress and that it is frequent within the nurse profession. The findings revealed that there seem to be several significant factors in the development of moral distress, such as providing life-sustaining care, competing loyalties, conflicts with the physician, communication barriers, emotional barriers, cultural barriers, regulation and rules and working environment that gives the nurse difficult or unsolved ethical dilemmas.

Vårt syfte är att undersöka motivet till att en socialarbetare väljer att ta med hästen som del i sitt arbete. Detta försökte vi finna svar på genom intervjuer med sex stycken utövare av hästunderstött socialt arbete (HUSA). Vår tanke var att försöka förstå varför man väljer att tillföra hästen i ett redan komplext område. Det vi ville få reda på var vilka faktorer som är avgörande för valet att arbeta med häst? Vilka kunskaper ligger till grund för valet att arbeta med HUSA? Och Påverkar tidigare erfarenheter valet att börja arbeta med HUSA? Vårt datamaterial vi fått ut av de semi-strukturerade intervjuerna har vi sedan tolkat utifrån den tidigare forskningen men också genom perspektiv som beskriver komplexiteten i socialt arbete, kunskap och kunskapsformer men också evidensbaserad praktik.