The english name of this essay is ?One man among many women?. This essay takes its starting point in the situation today with few male teachers in the earlier years of elementary school. I have decided to look at the small group of males that actually started the education to become teachers and why they did it when the profession as teacher today is low-paid, low status and is a profession with a large dominance of female teachers. I have chosen to write about this because of the importance for the children to meet both men and women as teachers in the early schoolyears.

Vilka möjligheter har lärare att påverka inriktningen på utvecklingsarbetet på den egna skolan? Hur identifieras utvecklingsbehoven och av vem? Vilka verktyg förfogar lärarna över för att utveckla skolan? Syftet med studien är att ta reda på den syn några lärare på gymnasiet har på sin roll i skolutvecklingsarbetet. Syftet är också att ta reda på om det finns några gemensamma mönster i lärarnas sätt att resonera kring skolutveckling och sina möjligheter att påverka. I arbetet ges en bakgrund och några teoretiska utgångspunkter kring skolframgång, skolan som lärande organisation, skolutveckling, profession och ledarskap. Intervjuer med lärare på två gymnasieskolor i en skånsk kommun har genomförts. Det är i mötet med eleverna som utvecklingsbehoven identifieras och de viktigaste verktygen för utveckling är egen reflektion och dialog med kollegor samt fortbildning.

AIM: To investigate  newly graduated nurses opinions on their introduction and preceptorship at Akademiska Sjukhuset in Uppsala. METHOD: A descriptive cross-sectional study using qualitative and quantitative evaluations. Data was collected by a questionnaire containing open and closed questions. Totally 42 participants took part in the study. Data analysis was obtained using descriptive statistics, thematic analysis and content analysis.

 The english name of this essay is ?One man among many women?. This essay takes its starting point in the situation today with few male teachers in the earlier years of elementary school. I have decided to look at the small group of males that actually started the education to become teachers and why they did it when the profession as teacher today is low-paid, low status and is a profession with a large dominance of female teachers. I have chosen to write about this because of the importance for the children to meet both men and women as teachers in the early schoolyears.

The purpose of this study is to stress what experiences men working in the earlier school years share about being a minority group and what thoughts they have about why other men tend to avoid this profession.In this survey I have interviewed four male teachers in the earlier school years. In previous research it is claimed that men choose not to get a teacher training for the earlier school years partly because this profession is known to be dominated by women where it is difficult for men to feel at home. It is also claimed that teachers in training choose the later school years in order to focus more on teaching than looking after the children. None of the interviewed men sees it as a problem being a minority group, neither during training nor in teaching. What the men in this survey state as the main reasons for why other men do not choose to become teachers are the low levels of status and salary.

Syftet med denna studie var att komma fram till om kedjeföretag inom detaljhandeln intagit ett serviceperspektiv, där fokus ligger på relationer. Detta genom att undersöka hur aktörerna använder sin frontlinjepersonal.En kvalitativ flerfallstudie har genomförts där tre kedjeföretag bidragit med information rörande transaktions- eller relationsorienterad försäljning, medarbetarskap och betraktande av frontlinjepersonalen. Utgångspunkten för analys av fallstudierna har varit två intervjuer per företag. Dels med butikens högste chef samt med en medarbetare.Det teoretiska ramverket i denna studie rörande medarbetarskap, skapande av värde/nytta för kund samt intern marknadsföring som möjliggör att kund upplever hög tjänstekvalité, signalerar ett tankesätt inom ett serviceperspektiv och används för att svara på syftet.Huruvida kedjeföretagen intagit ett serviceperspektiv fullt ut, är inte möjligt att konkludera i denna småskaliga forskningsuppsats. Vidare forskning är nödvändig.

Pre-mastering, populärt men något missvisande kallat mastering, är en process där slutmixen av en låt optimeras för att erbjuda en så pass njutbar lyssning som möjligt för de allra flesta som lyssnar på den aktuella musiken. I denna uppsats har jag föresatt mig att ta reda på om det är meningsfullt för oetablerade artister (demoartister) att anlita någon av de professionella masteringfirmor som finns för att utföra detta, eller om det går att göra med likvärdigt resultat på egen hand. Resultatet visar att de flesta lyssnare tycker att en professionellt mastrad slutmix låter bättre än en hemmagjord mastering. Även om de flesta skivbolagen enligt min undersökning tycker att det är en onödig investering för musiker som söker skivkontrakt så bör professionell mastering ändå anses som ett bra alternativ för oetablerade musiker..

Vårdkultur inom en avdelning skapas huvudsakligen av personal med bestämda arbetstider under längre tid, men också av olika patienter som vistas där dygnet runt och deras närstående, som vanligen vistas på avdelningen kortare delar av dygnet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever vårdkultur inom sluten psykiatrisk vård och hur de påverkas av den. Tolv legitimerade sjuksköterskor som arbetade inom sluten psykiatrisk vård med olika lång anställningstid intervjuades individuellt med båda författarna närvarande. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade två teman: Professionellt begränsad som tolkades vara innehållet i kategorin: Att befinna sig inom gränser. Det andra temat var: Fostra patienter och odla gemenskap som tolkades vara ett övergripande innehåll i de två kategorierna: Att det finns tid till omvårdnad men den används till annat och att tyst se makt utövas för att solidaritet och gemenskap värderas högt.

The aim of this thesis is to study through discourse analysis how users talk about librarians and the librarian profession and what perceptions they have regarding it. I have tried to do this by asking the questions: How do the users describe librarians and the librarian profession? Are there any patterns in what they say? The method and theory I have used is Laclau and Mouffes? discourse theory and partially structured interviews. The material consists of interviews with eight users that are both women and men, both students and members of the public and they were between 25 and 50 years old. In the material I found two discourses: the discourse about librarians and the discourse about the librarian profession.

Since 1998, the Swedish preschool has its own curriculum and with this the preeschool became the first step of a lifelong learning. The aim of this study was to explore how preschool teachers perceive their work before and after the Swedish curriculum was inserted. A qualitative method was used in this study. Four different in-depth interviews were conducted with preschool teachers, all experienced working at least before 1993. The curriculum theory and curriculum history were used to analyze the empirical data.

AbstractThe Swedish agricultural organisation, LRF, stands in front of many changes and the work with the changes in the organisation has caused some conflicts at the top. Is it like Michels say that it's a few people at the top that rules? The case with LRF shows to be something different, since the president Caroline Trapp was re-elected. The election committee proposed a new president, but the assembly had another opinion and re-elected Caroline Trapp. This shows that the opinions at the top were not the same as among the members of the organisation and the election committee couldn?t rule over them.In this essay I try to understand what kind of organisation LRF is and what made this case special.

Bibliotekarierollen har diskuterats mycket på senare tid. Det tycks vara så att de bibliotekarier som arbetar på myndighets- eller företagsbibliotek fått högre löner och högre status än till exempel folkbibliotekarier. Jag har därför valt att undersöka hur yrkesrollen och professionsutvecklingen ser ut för en speciell grupp myndighetsbibliotekarier nämligen domstolsbibliotekarier.Jag ställde upp två inledande frågeställningar: ?Har domstolsbibliotekarierna ett eget kunskapsområde?? och ?Är domstolsbibliotekarierna specialister eller generalister?? Min undersökning visade, att domstolsbibliotekarierna har ett eget kunskapsområde bestående av juridisk terminologi, rättskällor, rättsdatabaser, juridisk informationssökning samt EG-rätten och dess källor. Domstolsbibliotekarierna har valt både en specialist- och en generaliststrategi i och med att de blivit generalister på innehåll och specialister på sitt eget kunskapsområde.Mina huvudfrågeställningar var sedan: ?Kan man kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession?? och ?Hur ser professionsutvecklingen för domstolsbibliotekarier ut?? Jag tycker mig ha funnit tillräckligt stöd för att kunna kalla domstolsbibliotekarieyrket för en profession.

Denna studie görs inom det arbetslivspedagogiska fältet och behandlar arbetsrotation på ICA-butiker. Syftet är att undersöka hur arbetsrotation sker hos medarbetare inom olika ICA-butiker och vilken betydelse det får för lärandet. Lärandet som undersöks är hur individer kan tillgodogöra sig yrkeskunskap utifrån de läroprocesser och lärandesituationer som uppstår i samband med arbetsrotation.De teoretiska verktyg som används grundar sig i Ellströms feed-forward och feed-back faser, de tre regleringsnivåerna av lärande samt en teori om subjektiva och objektiva handlingsutrymmen. Studien använder sig även av Börnfelts teori om en formell och informell organisation.Den metod som använts är kvalitativ och grundar sig i öppna intervjuer med åtta anställda från ICA-butiker med olika butiksformat, med det syftar vi till ICAs butiksformat; Nära, Supermarket, Kvantum och Maxi. Intervjuerna har transkriberats och analyserats ner till fyra olika teman; Arbetets innehåll, Avvikande situationer, Formellt Medarbetarskap och Informella Relationer.Resultatet visar att om anställda roterar mellan avdelningar eller ställs inför utmaning öppnar det upp individers handlingsutrymme, vilket leder till feed-forward faser som i sig genererar lärosituationer där anställda kan lära sig på en begreppslig- och intellektuell nivå.

Titel: Ideell och professionell verksamhet ? En studie om spänningar som uppstår och det fördelaktiga ledarskapet i ideella organisationer. Problemformulering: Vilka olika behov av ledarskap och vilka meningsskiljaktigheter finns mellan ideell och professionell verksamhet i ideella organisationer? Vilket ledarskap är fördelaktigt i ideella organisationer? Syfte: Syftet med vår studie är att utreda vilka olika behov av ledarskap och meningsskiljaktigheter som finns mellan professionell och ideell verksamhet, vilket även indirekt syftar till potentiella meningsskiljaktigheter/spänningar mellan ledning och engagerade individer utan arvoden i organisation. Utifrån syftet har vi valt att reflektera över lämpliga ledaregenskaper och tidigare erfarenheter vilka kan möta de olikas behov av kravprofil.   Avgränsning: Organisationer med ideella mål vilka arbetar med mänskliga rättigheter, humanitära insatser eller miljöfrågor. Aktivt engagerade individer, vilka uppoffrar egen tid och resurser utan att erhålla arvoden, existerar i de ideella organisationer vi fokuserar på men även ett stort antal fast anställda med lön. Det ska finnas både en professionell verksamhet (del med arvoden) och en ideell verksamhet (medlemmar och frivilliga utan arvoden) i organisationen. Metod: Ett hermeneutiskt vetenskapligt förhållningssätt ligger som grund i vår studie.

Nuförtiden blir hemsjukvård allt mer vanligare för vårdtagare i livets slutskede. Då den sjuke vårdas i det egna hemmet kan anhöriga lättare följa med i sjukdomsförloppet. Vid vårdmöte mellan vårdtagare och professionel vårdare är det viktigt att vårdare är lyhörd och lyssnar på vårdtagare. Den professionella vårdarens personlighet är viktig för att han/hon ska kunna sätta sig in i vårdtagarens situation. Med professionell vårdare menas att vårdaren ska ha självkännedom, empati och kunskap.