Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets tänkbara användningsområden för sjuksköterskor inom den offentliga hälso- och sjukvården. Intranät har blivit en viktig kommunikationskanal för många organisationer. Inom hälso- och sjukvården där mötet med patienter är verksamhetens syfte, är datorn och därmed intranätet enbart ett komplement till medarbetarnas arbetsuppgifter. Är det möjligt att använda intranätet som den centrala kommunikationskanalen inom en verksamhet som denna? Intranätet på Helsingborgs lasarett är inte tillräckligt anpassat för verksamheten då många sjuksköterskor berättar att de ofta använder sig av andra kanaler för att hitta det de söker.

Barns inflytande i förskolan är ett aktuellt ämne som dessutom anses vara otroligt komplext, både att förstå begreppet och att arbeta med. Vårt syfte är att synliggöra de normer som kännetecknar en verksamhet där barn får möjlighet till inflytande och vilka konsekvenser det får för verksamheten. Arbetet tar avstamp i kulturanalytisk teori och utifrån ett normkritiskt perspektiv diskuteras sedan resultatet. Vi har utfört en mikroetnografisk studie och data har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och observationer. Empirin har samlats in på två avdelningar på två olika förskolor.

AbstractSedan Kubas revolution 1959 har landet genomgått stora förändringar. Denna uppsatsundersöker hur utvecklingen av Kubas sjuk- och hälsovårdssystem mellan åren 1959-1996 harpåverkats av såväl interna som externa faktorer. Detta har gjorts ur ett empiriskt och ettteorikonsumerande perspektiv. Statistik har legat till grunden för den empiriska delen och deteoretiska perspektiv som används är hämtade ur legitimitetsteori, biståndsteori ochsanktionsteori. I denna uppsats har vi använt oss av ett avvikande-perspektiv på Kubas sjuk-och hälsovårdssystem.

Skatteverket är en av Sveriges viktigaste statliga myndigheter då myndigheten på något sätt berör alla individer i samhället. Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för varför det finns en diskrepans i svaren från Skatteverkets medarbetarundersökning 2013, gällande upplevelsen av arbetstillfredsställelse, i relation till synen på Skatteverket som en attraktiv arbetsplats samt till synen på att rekommendera arbetsplatsen till andra personer. Studien tar utgångspunkt i begreppet arbetstillfredsställelse, som betraktas som attityder människan känner gentemot sitt arbete, och tillämpar ett kvalitativt angreppssätt. Genom 12 semistrukturerade intervjuer med handläggare på ett skattekontor i Västsverige, görs en ansats till att förklara diskrepansen utifrån en analys av medarbetarnas uppfattningar. Det empiriska materialet har analyserats genom fenomenologisk dataanalys och studiens slutsatser visar att det finns en viss grad av missnöje bland handläggarna gällande faktorer såsom löneutveckling, bristande karriärvägar samt upplevelsen av andra människors uppfattning om handläggarens arbete och arbetsplats. .

Uppsatsen analyserar Mia Törnbloms bok Självkänsla nu! utifrån ett religionsvetenskapligt perspektiv och diskuterar om man kan se Törnbloms bok som ett substitut till religion i dagens sekulariserade samhälle..

Uppsatsen är en komparativ studie om försvarsbeslut 1925 och försvarsbeslut 2004. Jag testar två teorier mot dessa två försvarsbeslut, det är realismen och liberalismen. Det jag vill få fram genom uppsatsen är att se likheterna och skillnaderna i de båda besluten inom ett säkerhetspolitiskt perspektiv..

Syftet med vårt arbete var att belysa lärares didaktiska val utifrån ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv på läs- och skrivlärande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestämda frågor och utrymme för följdfrågor. Intervjupersonerna är tre lärare från olika skolor i olika stora städer i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande läs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi få en insikt i hur de väljer arbetsformer och innehåll och varför.

Komplexitetsteori ger ett nytt synsätt på hälso- och sjukvårdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingående delar står i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjära mönster. Detta synsätt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvården som en hierarkisk och linjär organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvårdnad kan påverkas av en organisationsstuktur präglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framträdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mångfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvårdnadsproblem uppmärksammades och åtgärdades snabbare på enheter som organiserats med fokus på medarbetarnas delaktighet och där ledarskapet främjat en hög grad av samverkan inom och mellan vårdens olika professioner samt verkat för ett klimat där alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina åsikter.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag går tillväga i situationer då en medarbetare inte fungerar på ett tillfredställande sätt. Uppsatsen utgår ifrån empiri som samlats in genom att intervjua personer med personalansvar i medelstora och stora kunskapsintensiva organisationer. Dessa verksamheters framgång är starkt kopplad till medarbetarnas prestationer och det är därför extra viktigt att sådana företag har en tydlig personalidé som även innefattar strategier för avveckling av personal. Rådande lagar som reglerar anställningsförhållande är inte helt anpassade efter hur företagens situation ser ut idag. Kraven på anställningstrygghet står mot kraven på arbetskraftens rörlighet.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlärares perspektiv på läs- och skrivsvårigheter och stödinsatser för elever i årskurs 4-6. För att uppnå vårt syfte intervjuades åtta lärare vid två olika skolor, fyra på skola A och fyra på skola B. Med utgångspunkt i vårt syfte formulerades frågeställningar kring lärarnas erfarenheter av elever med läs- och skrivsvårigheter, vilket perspektiv på läs- och skrivsvårigheter lärarna ger uttryck för, hur lärarna beskriver att de stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter samt hur lärarna beskriver samverkan med föräldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lärarnas intervjusvar har dels bestått av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lärarnas perspektiv på elever med läs- och skrivsvårigheter med utgångspunkt i två olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med särskilt fokus på läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av vår tematiska undersökning visar klara likheter i vad lärarna anser vara avgörande för elevers läs- och skrivinlärning. Lärarna i de båda skolorna betonar att det är viktigt att stärka elevers självbild hos elever med läs- och skrivsvårigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i både lärarnas arbete och elevens utveckling i läs- och skrivinlärning. Det framgår även vissa skillnader i studiens resultat om hur lärarna samverkar med föräldrar och kollegor.

En chef använder olika färdigheter i sin vardag t ex kommunikation,relationsskapande och beslutsfattande. Likväl som chefen agerar med olikaledarstilar utifrån kontexten och medarbetarna. Kvaliteten på chefensfärdigheter och agerande kan bedömas i en medarbetarenkät därmedarbetaren även bedömer sitt och gruppens välbefinnande. Enmedarbetarenkät ska vara ett stöd för chefen att utveckla sitt ledarskap ochsin verksamhet. Denna uppsats analyserar de tio bästa och de tio sämstaenheterna från en medarbetarenkät i ett landsting.

Många forskare pekar på att demokratibiståndet har ökat stadigt sedan början av 1990-talet. I Sverige utgörs idag en stor del av biståndsbudgeten av demokratibistånd. Större jämförelserav det generella biståndet över tid, forskning kring effekter av demokratibistånd och jämförelser mellan länder över demokratibiståndet har givit en bra bild av dessa aspekter. En beskrivning av hur demokratibiståndet specifikt i Sverige sett ut och möjligen förändrats i sina mål, motiveringar, perspektiv, definitioner och fokus under denna tidsperiod är däremotsvårare att finna i referenslitteraturen. Med hjälp av en jämförande textanalys överpolicydokument från 1997 och 2012 undersöker jag i denna uppsats vad som betonas på de olika analyspunkterna samt vilka förändringar som syns.

Syftet med studien har varit att beskriva undervisning i utomhuspedagogik ur ett didaktiskt och sociokulturellt perspektiv. De frågeställningar vi hade var: Hur kan man arbeta med naturen som inspirationskälla? Hur kan undervisning i utomhuspedagogik ske utifrån ett didaktiskt perspektiv? Vad kan vi som blivande pedagoger lära oss av denna studie utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande? Varför är det viktigt att elever får kunskaper om naturen och vad ett hållbart samhälle är? Studien har utförts genom bearbetning av relevant litteratur samt en kvalitativ intervjuserie med elever i år 6 och lärare på tre skolor. Lärarna undervisar på följande nivåer: förskola, fritidshem, år 3, och år 9. De resultat som framkommit är att lärare och elever gemensamt upplever att kunskaper om utomhuspedagogik är av största vikt.

Den aktuella studien har som syfte att visa på hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i Förvaltningsrätten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad på samtliga ansökningar från socialnämnd som tagits upp till muntlig förhandling, gällande barn mellan 0-18 år under januari månad 2014. Jag har även använt mig av juridisk metod då jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och även hur dessa påverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets inställning utifrån eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom två av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.