Bakgrund: Våld på arbetsplatsen har blivit alltmer vanligt inom vården och det är ett problem många sjuksköterskor någon gång kommer utsättas för. Våld kan både vara fysiskt och verbalt och kan orsaka konsekvenser i form av försämrad  mental hälsa, samt känslor som rädsla eller otrygghet på arbetsplatsen. Dessa konsekvenser kan i sin tur påverka sjuksköterskornas arbetsförmåga och produktivitet. Syfte: Att beskriva psykosociala konsekvenser av fysiskt och verbalt våld från patienter/och eller anhöriga riktat mot sjuksköterskor som jobbar på sjukhus samt vilken påverkan våldet har på sjusköterskors relation till arbetet och förmåga att ge en patientsäker vård. Metod: Litteraturstudie baserat på 14 kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar.

Syftet med studien är att belysa hur jämställdhet behandlas i olika sorters texter, framför allt i skolans styrdokument och i ungdomsromaner. En genomgång av läroplanerna visar hur skolan vill jobba med jämställdhet, vilken inställning samt vilka riktlinjer verksamhetens personal ska förhålla sig till. Jämställdheten får ta en relativt stor plats och antas också därför vara ett viktigt arbete i skolans verksamhet.En tematisk analys belyser hur två ungdomsromaner från 2000-talet, Före och efter Bella (2002) av Maja Hjertzell1 och Tusen gånger starkare (2006) av Christina Herrström2, tar upp jämställdhet som ämne. I båda romanerna framställs arbetet med jämlikhet som problematisk. Romanen Tusen gånger starkare handlar oavkortat om jämställdhet utifrån elevers uppfattning och lärarnas reaktioner på detta i olika skolsituationer.

Vårdkultur inom en avdelning skapas huvudsakligen av personal med bestämda arbetstider under längre tid, men också av olika patienter som vistas där dygnet runt och deras närstående, som vanligen vistas på avdelningen kortare delar av dygnet. Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor upplever vårdkultur inom sluten psykiatrisk vård och hur de påverkas av den. Tolv legitimerade sjuksköterskor som arbetade inom sluten psykiatrisk vård med olika lång anställningstid intervjuades individuellt med båda författarna närvarande. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och analysen resulterade två teman: Professionellt begränsad som tolkades vara innehållet i kategorin: Att befinna sig inom gränser. Det andra temat var: Fostra patienter och odla gemenskap som tolkades vara ett övergripande innehåll i de två kategorierna: Att det finns tid till omvårdnad men den används till annat och att tyst se makt utövas för att solidaritet och gemenskap värderas högt.

Under perioder då ett företag ökar sitt likvida kapital ovanligt fort, tenderar dessa ofta att använda sig utav extra utdelningar. Detta som ett komplement till ordinarie utdelning med huvudsyfte att bevara nuvarande utdelningspolitik. Dessa kapitaltillskott vilka även benämns som special samt bonusutdelning, har dock effekten av att kunna påverka både värdering och avkastning. Men vilka är egentligen dessa effekter som skapas? Samt borde de i sådana fall inte vara liknande de från en ordinarie utdelning? Syftet med den här studien var att analysera vilka reaktioner som extra utdelningar skapar på aktiemarknaden, i relation till ordinarie utdelningar.

Syftet med uppsatsen är att utforska unga vuxnas upplevelser av hur det är att som ung vuxen idag välja bort alkohol och att dessutom göra det i organiserad form. Med utgångspunkt ur vårt syfte har vi utformat frågeställningar där identitet och synen på sig själv är återkommande; Hur har nykterheten inverkat på de unga vuxnas bild av sig själva? Hur har de unga vuxnas medlemskap i ett nykterhetsförbund inverkat på deras bild av sig själva? Hur påverkar andra människor runt omkring de unga vuxnas identitet? Vi har valt att använda oss av symbolisk interaktionism för att skapa oss en förståelse för informanternas upplevelser och för att samla in empiri till vår studie har vi valt en kvalitativ ansats och använt oss av enskilda delvis strukturerade intervjuer. Vi sökte kontakt med unga vuxna som var medlemmar i någon form av nykterhetsför­bund. För att tolka och analysera vårt material använde vi oss av en kvalitativ analysmetod där vi kategoriserade och tematiserade våra data med begrepp ur symbolisk interaktionism som stöd, för att hitta mönster och strukturer.

Vårt syfte är att titta på den nya speciallärarutbildningen som startar våren 2008 och att se vilka tankar den väcker hos specialpedagogerna och specialpedagogiken. Vi har pratat med rektorer och specialpedagoger för att höra deras synpunkter och få fram deras känslor och reaktioner på utvecklingen inom det specialpedagogiska området. I teorin beskriver vi vad som skiljer specialpedagogen och specialläraren åt och vad de har för olika roller. Rektorsrollen finns också med för att få ett bredare perspektiv. Vi redogör för aktuell debatt med tidningsstudier och politiska ståndpunkter i ämnet.

Ett hjärtopererat barn vårdas på barnintensivvårdsavdelningen. Den postoperativa vården kräver högspecialiserad teknisk apparatur och personalen är specialistutbildad på barn och intensivvård. Arbetstempot är högt och det ges inte mycket tid för reflektion. De hjärtopererade barnen är svårt sjuka och det är av stor vikt att det finns kvalificerad personal som vårdar barnen. Genom vårdvetenskaplig forskning ökas kunskapen om patientens lidande och genom vårdandet kan välbefinnandet öka för människan i olika livssituationer.

Alla företag måste ständigt utvecklas för att vara konkurrenskraftiga och ett viktigt konkurrensmedel är företagens tjänster. De senaste tio åren har mycket forskning fokuserat på hur kunden kan involveras i tjänsteutvecklingen. Hur företaget kan ta tillvara på idéerna och kunskapen hos medarbetarna som möter kunderna finns det inte lika mycket forskning kring. Dock är de flesta överens om att medarbetarna är en viktig resurs och att medarbetarna som möter kunderna har en unik relation till kunderna. Med bakgrund av detta menar vi att det är viktigt att studera hur företag tar tillvara på dessa medarbetares idéer.  Detta var utgångspunkten för studien.Den tidigare forskning som finns inom fältet har till stor del fokuserat kring vilka faktorer som påverkar och/eller gör ett förslagssystem framgångsrikt.

Bakgrund: N?r ett barn drabbas av cancer f?r?ndras livet drastiskt. Detta g?ller inte bara f?r barnet utan ?ven f?r dess familj och omgivningen. Tidigare forskning beskrev att syskon upplevde sig hamna i skymundan som p?verkade deras fysiska, psykiska och sociala v?lm?ende.

Diabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna bland barn och ungdomar i Sverige idag. Vi tycker att det är viktigt att ta upp detta inom vårt ämnesområde, då god kosthållning påverkar deras välmående i hög grad. Dessutom är tonårstiden en mycket fragil period i livet där diabetes kan komplicera och blir ytterligare en faktor att ta hänsyn till.Vi vill undersöka ungdomar som har diabetes och deras syn på att följa kostråden. Detta gör vi genom att intervjua åtta ungdomar, på ett diabetesläger, i åldrarna 15 ? 18 år som haft diabetes i mellan 2 månader och 11 år.Undersökningen visade att det finns många faktorer som inverkar hur ungdomarna väljer att hantera sin kost.

BakgrundI dagsläget lever ungefär 6500 personer med sjukdomen humant immunbristvirus (hiv) i Sverige, det rapporteras 400-500 nya fall per år. Viruset bryter ner kroppens immunförsvar och vid smitta uppenbaras därför infektionsliknande symtom. Hiv påträffas i samtliga kroppsvätskor och överförs via sexuell kontakt, blod och blodprodukter, via vävnads- och organtransplantationer samt från mor till barn vid graviditet och amning. Sjukdomen är idag obotlig, behandlingen utgörs av antivirala tabletter som tas dagligen livet ut. Obehandlat leder hiv till sjukdomen aids.

Bakgrund: Stickrädsla är ett vanligt problem hos barn och vuxna, vilket innebär ett lidande för dessa patienter. Rädslan och oron gör att vissa patienter även utvecklar en fobi. Sjukvården är ofta förknippad med provtagningar som innebär nålstick. Då vissa patienter är så rädda för nålar medför det att vård inte söks eller uteblir, fast vissa patienter vore i behov av vård. Det kan även gå så långt att kvinnor undviker att skaffa barn.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vilka åtgärder Karlskrona vidtog kring kolerafarsoten år 1834 och 1853 samt vilka reaktioner som uppstod kring åtgärderna hos stadens invånare.Materialet som använts består främst av sundhetsnämndens handlingar från åren 1834 och 1853, kungörelser kring koleran och tidningsartiklar från dagstidningarna Carlskrona Veckoblad samt Blekings-Posten.Resultatet visar att Karlskrona vidtagit förebyggande åtgärder år 1834 från den stund då koleran nått Ystad. Tidigt inrättades och iordningställdes sjukhusanstalter, tillförsel av sjukhuspersonal, beredskap av likkistor, särskilda kolerabegravningsplatser, karantän och vakthållning. Övervakandet av ordning och renlighet utgjordes av inrättade kvartersmännen. Karlskrona strävade efter att noggrant kontrollera vilka personer som intog staden. Läkarnas insatser tyder på att de förespråkade att förebygga smittspridningen i staden främst bland stadens fattigare befolkning.

?ren under Covid-19 pandemin pr?glades av social distansering och isolering. N?got som resulterade i att m?nga branscher blev tvungna att skapa nya digitala l?sningar och implementera distansarbete, ett fenomen som efter pandemin fortfarande lever kvar. Men vad vet vi egentligen om hur distansarbete p?verkar motivation och meningsfullhet i arbetet? Det ?r ?mnet som denna studie har unders?kt. Uppsatsen ?r en kvalitativ studie som ?r baserad p? semistrukturerade intervjuer och grundar sig i de tv? teorierna Sensemaking och Job Characteristics model.

SAMMANFATTNINGBakgrundVid ett cancerbesked ges mycket information som kan ge psykologiska reaktioner hos patienten.  Att ge individuellt stöd, information och ett bra bemötande är viktigt för att patienten ska känna sig trygga och delaktig i sin vård.SyfteAtt utvärdera bröstcancerpatientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med sitt återbesök hos kontaktsjuksköterska efter operation på Bröstmottagning.MetodEn tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats då huvudfokus var patientens upplevelse av information, stöd, bemötande och delaktighet. Patienterna fick svara på en elektronisk enkät direkt efter sitt återbesök på mottagningen. Totalt svarade 48 patienter på enkäten.Resultat Resultatet visade en mycket hög nöjdhetsgrad bland bröstcancerpatienter vad gäller information, stöd, bemötande och delaktighet i samband med återbesöket hos kontaktsjuksköterskan efter bröstkirurgi. Äldre kvinnor var mer nöjda med informationen jämfört med de yngre.