This paper aims to investigate how human beings uses food to found an identity, with regards to how social class affects their choice of food and if trends play a part when it comes to cooking and purchasing food. The paper applies theorist Pierre Bourdieu's concepts such as habitus, capital and field.The main part of the material is composed of four interviews with seven informants; all of which is middle class. The paper also looks at how lifestyle, taste and attitudes to consumption are used when the informants build identity. The empirical part is split into three main subjects, where I first seek to find each informants food habits. What do they eat, and what do they not eat?It showed that a large part was due to their varied lifestyles, however generally speaking the day to day Meals should be quick while Meals during the weekends could take longer and also cost more.

SammanfattningBakgrund Sedan 2011 är det lag i Sverige på att det ska serveras näringsriktig skollunch i grundskolan. Rektorn bör se till att det finns förutsättningar för eleverna, till exempel tidpunkten för måltiden och trivseln i skolrestaurangen, så att de går och äter lunch. Faktorer som logistiken och ljudnivån i skolrestaurangen påverkar elevernas matlust. Denna studie kommer att utgå ifrån the Five Aspects Meal Model (FAMM), en pedagogisk modell som ser till måltidens helhet.Syfte Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplever restaurangmiljön på sin skola i en kommun i norra Sverige.Metod En pappers- och webbaserad enkätundersökning genomfördes på tre skolor i en kommun i norra Sverige. Enkäten bestod av 14 frågor och bearbetades och analyserades i IBM SPSSStatistics 20.ResultatAntal elever som deltog i studien var 254 stycken varav 137 killar och 117 tjejer.

Beteendeproblem i samband med måltid kan drabba alla barn men är vanligt förekommandehos barn med autism och kan resultera i selektivt ätande samt oro och konflikter i familjen.Syfte:Att undersöka föräldrars åsikter om matskolaför föräldrar och anhöriga tillbarn medbeteendeproblem i samband med måltid upp till fyra år efter avslutad föräldrautbildning.Metod: En enkät utformad av författarna skickades tillsamtliga personer (n=27) som deltagit i utbildningen Matskolan mellan åren 2007- 2010. Femton svar erhölls (56 %). Svaren bearbetades med hjälp av deskriptiv statistik och redovisades i andelar, procent och i vissa fall stapeldiagramResultat:Majoriteten av föräldrarna upplevde att de haft nytta av undervisningen på matskolan och att måltidssituationen blivit bättre efter matskolan. Drygt hälften av föräldrarna ansåg att den förändrade måltidssituation berodde på matskolan. Majoriteten upplevde förbättrad förmåga att hantera barnets problembeteende efter avslutad utbildning.

SAMMANFATTNINGSyfte: Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar äldre vårdtagare på vårdboende hade om kvalitet i samband med måltider med avseende på aspekterna produkten, rummet och mötet.Metod: Studien är av deskriptiv design och bygger på kvalitativa intervjuer. Urvalet var målmedvetet och undersökningsgruppen bestod av nio äldre vårdtagare på vårdboenden. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ analysmetod.Resultat: I resultatet framkom att det var viktigt att maten smakade som förväntat, tillagades på rätt sätt av kompetent kökspersonal samt var nylagad med ett aptitligt utseende. Viktigt var att få välja exempelvis portionsstorlek och dryck. Måltidsmiljön skulle vara trivsam, ren och stressfri.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns skillnader i förskolepersonalens lunchmåltid beroende på om de äter pedagogisk lunch, det vill säga samma mat som barnen, eller medhavd matlåda. Studiedesignen är av beskrivande och jämförande karaktär, och undersökningen skedde i en medelstor svensk stad där tre förskolors kvinnliga personal deltog. Tolv individuella halvstrukturerade telefonintervjuer genomfördes. Sex pedagoger åt samma mat som barnen och övriga medförd matlåda. Resultatet visade att respondenterna som åt medhavd matlåda hade ett högre totalt energiintag i form av protein, fett, men även en högre konsumtion av c-vitamin och järn.

This paper deals with the connection between food and burial habits during the late Iron Age in present-day Sweden. The archaeological material used in the study consists of 16 potsherds from a burial site at Alsike hage, Alsike parish, in the province of Uppland in east-central Sweden. On these potsherds have been conducted FTIR- and GCMS-analyses, in order to see what types of food have been deposited in the burials. Furthermore, the result of the GCMS-analyses has been compared to contemporary material from both burial sites and settlement sites, in order to establish whether differences between the compared materials exist. The analyses show that there are differences between the material from burial sites compared with the material from settlement sites, but not any particular differences between the material from different burial sites.

Syftet med studien är att undersöka lastbilschaufförers syn på mat och måltider. Vad de värderar i val av mat och måltidssituation och vad som påverkar hur måltiden genomförs i det mobila arbetet. Vidare studeras hur mat- och måltidsvanor påverkas av den upplevda stressen och tidspressen i arbetet, samt strategier att hantera denna. Ett ytterligare syfte är att belysa arbetsledningens och fackets syn på och arbete med mat- och måltidsfrågor.Studien är kvalitativ, och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, med fyra lastbilsförare och en transportledare/personalansvarig på ett åkeri i nordöstra Skåne, samt ett fackligt skyddsombud.De nyanställda och oerfarna förarna uppfattades vara mest utsatta för stressens negativa sidor. Med erfarenhet byggdes förmågan upp att hitta på sina körturer, och även strategier för att hantera och motverka stress på.

Bakgrund Sedan år 2011 har Socialstyrelsen, Livsmedelsverket och Kost & Näring använt FAMM - modellen (the Five Aspect of Meal Model) för att utvärdera en måltidsverksamhets arbete med att optimera kundens/patientens måltidsupplevelse. FAMM - modellen betraktar måltiden som en helhet utifrån rummet, mötet, produkten, styrningssystemet och atmosfären. Dock finns det få studier där personalens upplevelser av att arbeta utifrån denna modell har undersökts. Landstinget i Kronoberg har arbetat utifrån FAMM - modellen sedan år 2012 och fått utmärkelser för sitt framgångsrika arbete.Syfte Syftet med uppsatsen var att undersöka upplevelser av arbetet med patientmåltiden hos köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg.Metod Fem kvalitativa intervjuer genomfördes med köks- och omvårdnadspersonal inom landstinget i Kronoberg. Till hjälp vid intervjun användes en halvstrukturerad frågeguide.

Övervikt och fetma är ett av de mest omfattande folkhälsoproblemen i Sverige och det är en stor andel barn och unga som lever med detta problem. Då goda matvanor grundläggs i tidig ålder utgör skolmåltiden en betydelsefull roll för att upprätta hälsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, såsom möblering, städning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivå påverkar elevernas upplevelse av måltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar både psykologiska och sociala faktorer, det vill säga servering av skolmaten, arbetskläder, matglädje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmåltidspersonalen att gå någon fortbildning är även av betydelse för måltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts på uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmåltidspersonalens upplevelser av att påverka måltidssituationen i skolan.

Måltidsverksamheter inom offentliga sektorer har över 100 års historia där den svenska väl- färden har en stor betydelse med skatteintäkter som till exempel finansierar skolmåltiderna. Privata aktörer konkurrerar idag på marknaden för att få driva måltidsverksamheter inom of- fentliga sektorer. Genom att använda Mintzbergs organisationsteorier har vi undersökt om det finns organisatoriska skillnader mellan privata och offentliga måltidsverksamheter. När det gäller att studera ledarskapet har vi använt oss av fyra ledarskapsteorier: strukturella, HR, symboliska och det politiska ledarskapet. De tillsammans med FAMM (Five Aspectes Meal Model) ligger till grund för att visa om det finns samband mellan organisationen och ledar- skapet i måltidsorganisationer.

Horses are made to eat mainly roughage and it is essential for optimal health to offer them an appropriate amount of roughage with good hygienic and nutritional qualities. To produce good hay at the right time and be able to keep the hygienic quality until next summer is a problem. This has the effect that horse owners today choose haylage and silage to a larger extent. Science in this area is scarce, i.e. if the change from hay to silage has any effect on the horse.

This study consists of a literature study and a survey in Tamil Nadu, India. The aim of the study was to get an understanding of horse feeding in tropical climates and what kind of feeding related problems that could occur because of the fodder. Information and data were collected from eight different stables and from Tamil Nadu University of Agriculture in the region of Tamil Nadu in March-April 2009. The horses in Tamil Nadu were given rice straw, unknown grass, Cynodon dactylon, lucerne, maize, Pennisetum glaucum x Pennisetum purpureum hybrid and Chloris gayana as roughage. As concentrates, the horses were given wheat bran, oats, barley, soybean Meal, maize, carrots, coconut cake, peanut cake, horse gram and chick pea.

Matsvinn förekommer i hela livsmedelssystemet och har en negativ påverkan på både miljö och samhällsekonomi. Miljökostnaden för varje kilo matsvinn blir högre ju mer förädlad varan är. Denna studie har utförts på uppdrag av Regionservice Måltid inom Västra Götalandsregionen. Syftet är att identifiera vårdspersonalens uppfattningar om bakomliggande orsaker till orörda matbrickor på två sjukhus i avsikt att belysa möjliga förbättringsåtgärder. Frågeställningarna är: Vilka rutiner har medarbetarna på respektive avdelning kring beställning av matbrickor? Hur sker beställning och avbeställning av matbrickor på respektive sjukhus? Vad är grundorsaken till orörda matbrickor? Vad kan avdelningarna respektive köket göra för att minska antalet orörda brickor? I studien används en kvalitativ metod där empiriska underlag bygger på intervjuer och kortare observationer.

The purpose of this study is to examine how school Meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school Meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize Meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school Meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school Meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school Meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school Meals in restaurants and school Meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school Meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme?s concepts ?goal rational? and ?education oriented? schools..

Inledning Yrket som kabinanställd inom flyget präglas av serviceanda och ansvar för passagerares säkerhet. Arbetsmiljön innebär fysiska påfrestningar vad gäller till exempel kabintryck och låg syrenivå. Mat och måltider intas under olika tider på dygnet och infaller sällan på normala måltidstider. Kabinpersonalens måltider regleras av regler, avtal och policyer rörande arbetstidens längd. Syfte Syftet var att undersöka kabinpersonalens måltider under arbetstid, med fokus på riktlinjer och policyer samt hur de kabinanställda upplevde maten och måltiderna.