Bakgrund: Sverige fick 2003 en övergripande folkhälsopolicy som innebar att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa i hela befolkningen, samt elva målområden. Jämtland har utformat en folkhälsopolicy som syftar till en gemensam syn på hälsa och insatsområden för folkhälsoarbetet. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva hur implementeringen av den nya policyn har upplevts i kommuner och landsting i Jämtlands län, samt hur folkhälsoarbetet påverkats av policyn. Metod: Kvalitativ metod med frågeformulär med öppna frågor som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av en politiker och en tjänsteman från samtliga kommuner i länet, samt landstinget.

Intrångsundersökning är en civilrättslig åtgärd som gör det möjligt för en upphovsrättsinnehavare att säkra nödvändiga bevis som kan hjälpa denne att styrka intrång i sina rättigheter. En intrångsundersökning görs av kronofogdemyndigheten hos den person som misstänks ha gjort intrång i upphovsrättsinnehavarens rättigheter. De bevis som kan komma fram vid en intrångsundersökning kan sedan vara till nytta för upphovsrättsinnehavaren när denne sedan t.ex. försöker kräva skadestånd eller vitesförbud. Det finns också en annan sida av intrångsundersökningsinstitutet.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av intervjuer få en fördjupad kunskap om unga vuxnas erfarenheter av att leva med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Studien belyser om och hur individers identitetsskapande har påverkats av diagnosen.  Detta behandlas genom olika teman i analysdelen, såsom skoltiden, livet före diagnosen, att berätta, arbetsliv, påverkan på val i livet/fritiden och krav. Den tidigare forskningen som har gjorts är mycket utförlig och sträcker sig över ett stort fält och den tidigare forskningen som har använts i denna studie handlar om individers upplevelser om att leva med diagnosen läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi. Däremot har denna forskning angränsat sig till antagligen barn eller vuxna, det finns ingen forskning som inriktar sig på unga vuxna det vill säga individer mellan 20-35 år. De individer som har avslutat sin skolgång och ska ge sig ut i arbetslivet och det är dem som är i fokus i denna studie.Ur informanternas berättelser går det att urskilja att deras identitetsskapande har påverkats av att ha fått diagnosen och fortfarande påverkas av att ha diagnosen, genom att se på exempelvis att informanternas syn på sig själva har ändrats.

Denna uppsats a?r en studie i hur man hanterar la?kemedel pa? en klinik pa? ett sjukhus i Sverige. Ma?let a?r att se vilka a?tga?rder som skulle kunna appliceras fo?r att fa? en sa?krare va?rd genom att fo?rso?ka minska antalet felmedicineringar. Studien gjordes genom observationer och samtal med ansta?llda pa? kliniken, samt att relevanta teorier hittades, vilket gjorde att en del fo?rba?ttringsfo?rslag och ide?er till vidare forskning lades fram.

Cancer är en av våra vanligaste sjukdomar. Var tredje svensk kommer någon gång under sin livstid att drabbas av sjukdomen. Cancer utgör en oerhörd svårighet för patienterna, deras familjer och samhället.Syfte: Belysa patienters upplevelser av att leva med cancer. Frågeställningarna som besvarades var vilka positiva och negativa upplevelser beskrev patienter som lever med cancer samt vilka strategier användes för att hantera livssituationen.Metod: Litteraturöversikten inkluderade primärkällor från nio kvalitativa artiklar. Urvalet av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Vårt syfte är att skapa en ökad förståelse för EVM och deras styrka i svensk dagligvaruhandel i egenskap av varumärkeskapital. Vårt syfte är också att undersöka hur starka EVM är relativt traditionella varumärken samt utreda om de generella dimensioner som konsumentbaserat varumärkeskapital anses bestå av är relevanta för tvättmedel i dagligvaruhandeln. Vi har använt en redan operationell modell för konsumentbaserat varumärkeskapital utformad för traditionella varumärken och applicerat denna på egna varumärken. Genom kvantitativ metod, i form av 97 enkätundersökningar har vi testat den operationella modellens relevans samt jämfört styrkan av EVM mot den av traditionella varumärken. Vår undersökning visar att Skona, ICA: s egna varumärke, har skapat ett starkt konsumentbaserat varumärkeskapital.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Denna rapport beskriver arbetet med utvecklingen av en ny modell för kaplanturbiner. Utvecklingen bygger på två kopplade differentialekvationer som under arbetets gång anpassats och implementerats i turbinmodellen.Modellen beskriver hur vattenflöde och turbinmoment påverkas av avvikelsen från den optimala kombineringskurvan för vinklarna på turbinens ledskena och löphjul, och är anpassad för ett referensaggregat med tillgängliga provdata. Även övriga enheter i vattenkraftaggregatet modelleras och sätts samman med frekvensregulator och elnät för att simulera aggregatets reglerstabilitet i önätsdrift.Verifieringen av turbinmodellen sker genom försök att återskapa de befintliga verkningsgradskurvorna med hjälp av modellen. Resultatet visar en god följning av de verkliga kurvformerna, dock med något lägre maximal verkningsgrad.Verifieringen av önätmodellen sker genom att prova stabiliteten i nätfrekvens och turbineffekt vid stegpålastningar. Resultatet ger en stabilare reglerstabilitet än i verkligheten, men uppfyller ändå förväntningarna på en fungerande modell.This report describes the development of a new kaplan turbine model.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Miljömedvetenheten och ökat intresse för energieffektiva hus har gjort att byggnader isoleras som aldrig förr. Oftast är det på lång sikt ganska så lätt att räkna hem en ökad isoleringsmängd och det är just den ekonomiska vinsten som brukar lyftas fram som det främsta argument varför en beställare bör välja den tjockare isoleringen. För en beställare av hyresfastigheter är det oftast ekonomin som avgör ifall ett projekt ska påbörjas eller inte och denna studie ska därför vara en hjälp till att välja den mest ekonomiska isoleringstjockleken i väggar.Syftet med denna studie är att utreda var den optimala väggisoleringstjocken hamnar på en hyresfastighet med flerfamiljsbostäder som byggs på en begränsad byggyta. Inte sällan finns det krav på maximal byggyta från kommunen och då innebär det att ju tjockare isoleringen är desto mindre blir den uthyrningsbara boytan.Kvalitativa intervjuer låg till grund för att bestämma några vanligt förekommande ytterväggskonstruktioner som isoleringen sedan skulle optimeras på. Dessa ytterväggar placerades på en teoretisk referensbyggnad som därefter energiberäknades med hjälp av handberäkningar där matematiska uttryck för en varierande isoleringstjocklek användes.

Bakgrund: Varje år insjuknar många svenska barn i cancer. När ett barn blir sjukt förändras livsvärlden för mamman. Allt som tidigare varit tryggt och säkert förändras till osäkerhet och kaos då mammans livsvärld faller samman. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa livsvärlden för mödrar som lever med ett cancersjukt barn. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie av tre självbiografiska böcker.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall år 2009, och cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebär en förändring i tillvaron och att livet hotas, då är hopp en viktig del i människans liv. Hopp påverkar viljan att leva och är en väsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som påverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.