Gabriel Wilczkowski: Gregorianik hos Maurice Duruflé. En analys av Duruflés Quatre motets.Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002Under flera hundra år har tonsättare infogat urgamla gregorianska melodier i sina kompositioner, och traditionen lever kvar än i dag, även i populärmusiken. Denna uppsats syftar att undersöka hur Maurice Duruflé (1902-86) behandlat de gregorianska melodier som han infogat i sina körkompositioner Quatre motets. Undersökningen är gjord med avseende på melodik, text och rytmik. En kort biografi om Duruflë presenteras, jämte ett avsnitt om gregoriansk sång och den rytmteori som tonsättaren stödjer sig på.

Inspirerad av den metod Åsa Dahlin använder för arkitekturanalys i "On Architecture, Aesthetic Experience and the Embodied Mind, Seven Essays" vill jag i min uppsats försöka mig på en analys av Lunds Stadshall, ritad av Klas Anshelm.Jag vill studera arkitekturen delvis ur det fenomenologiska perspektiv Maurice Merleau-Ponty presenterar i sin bok "Kroppens Fenomenologi" och lägga tyngdpunkten på själva upplevelsen av byggnaden snarare än den rent visuella aspekten av den.Jag söker även finna svar på hur modernismen i stort och Klas Anshelm specifikt förhåller sig till de fenomenologiska tankegångarna..

Reflektioner kring hur den kreativa processen kan observeras på olika nivåer. .

The aim of this thesis is to investigate the critique Richard Shusterman is raising towards Maurice Merleau-Pontys view on consciousness of bodily sensations and habit. Richard Shusterman critique towards Merleau-Ponty is found to have no other basis than Shusterman own subjective view on what the task of philosophy is..

Denna kandidatuppsats i teater- och dansvetenskap vid Stockholms universitet (VT 2012) undersöker den sensoriska nivån inom scenkonsten, hur den kan se ut och hur ett publikt deltagande i den kan förstås. Mitt material består av ett urval teoretiska ingångar som jag dels diskuterar sinsemellan, dels provar användbarheten av genom ett förstapersonsperspektiv av koreografin Epic av Mårten Spångberg. Genom detta skapar jag en begreppsapparat som kan fungera som tillvägagångssätt för en större studie av den sensoriska nivån.Min infallsvinkel är fenomenologisk, där Maurice Merleau-Pontys Phenomenology of Perception (1945) utgör min huvudkälla. Vid sidan om denna preciserar jag mitt perspektiv inom ett teater- och dansvetenskapligt fält genom Stanton B. Garner, Bert O.

The survey takes its starting point in a critical evaluation of recent phenomenological approaches to rock art in landscape studies, foremost the works of Chris Tilley. The purpose is to present a phenomenological theory, based on the philosophy of Maurice Merleau-Ponty, which includes both motives, places and landscapes in a holistic interpretation. Bronze age rock art around Motala ström and the city of Norrköping is used to exemplify the theoretical discussion. When presenting the framework, emphasis is being laid on the bodily experience of rock art and place through the process of phenomenological intersubjectivity..

Uppsatsen innehåller en studie av fyra skulpturer som är utplacerade längs en längre promenadväg, Lilla å ? promenaden i Örebro. Studien har haft två utgångspunkter. En har varit om verken har skapats och placerats så att det vid betraktandet av dem många sinnen tas i anspråk. Om de är integrerade i den gåendes väg eller om det har skapats speciella platser för dem.

Undersökningen tar upp hur rösten används, närmare bestämt berättarröstens påverkan, när den tjänstgör som berättarverktyg för läsupplevelsen. Språket är inte bara förknippat med det mänskliga intellektet utan också med den mänskliga kroppen. Språket är bundet till kroppen via vår röst. Vi har analyserat röster från ljudböcker och har använt oss av en lyssningsmodell för att byta fokus var vi lyssnade. Rösten i ljudboken bär med sig orden från författaren men även en del av sig själv.

The aim of this study is to study the construction of literary values. I have been looking at how literature awarded with sponsored literary prizes has been reviewed in four major English and American newspapers. I have been studying the reception of literature by Ian McEwan, Hilary Mantel, Colm Tóibín and Zadie Smith between 2000 and 2012. The prizes in focus are the Man Booker Prize, the Orange prize for fiction and the Costa Awards. There seems to be an increasing number of articles related to each author after they have been awarded a prize, however with little change in the content of the reviews.

SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

SammanfattningFunktionshinder är något som uppstår i mötet med ett otillgängligt samhälle. Personer med funktionsnedsättningar utesluts och marginaliseras som en följd av detta. Denna studie handlar om personer med förvärvade funktionshinder och deras erfarenheter av att möta en värld genom deras "nya kroppar". Med utgångspunkt i Maurice Merleau-Pontys teori kring kroppens fenomenologi och den levda kroppen samt med en kompletterande identitetsteori från Richard Jenkins närmar vi oss fenomenet genom kvalitativa intervjuer med personer med förvärvade funktionshinder. Analysmetoden utgörs av Interpretative Phenomenological Analysis.

The standard model concerning the relationship between perception and motility is linear and one-way. It depicts the flow between the two as moving from sensation to perception to representation to computation, and finally, to motility and action. According to this model, animal being is basically a bundle of reflexes. But what can correctly be considered a bundle of reflexes from a natural science point of view, doesn't necessarily have to be true. This conception does not take into consideration the more complex interactions between motility and perception that constitutes, or generates, animal and human beings.

I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi ? ?en filosofi som sträng vetenskap?. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ?Till sakerna själva!? Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ?De andra hos Merleau-Ponty?.

This study deals with the way how people think about life after death from the perspective of individualization. Individualization is something that affects all aspects of society, especially inSweden, which is of the most individualized countries. It also affects how people think about their own death.I have compared what people think about life after death with five theologians who have different views; Per Block, Sallie McFague, Krister Stendahl, Maurice Wiles and Jürgen Moltmann.I have compared the difference between individualism and individualization, andformulated some problems regarding how to think of individualism in terms of good and bad. Finally, I have finally discussed how I think Svenska kyrkan, the Church of Sweden, should meet the individualization, individualism and people´s opinion about life after death.The main question of the essay is partly unanswered because there is very little material and studies made about life after death contra individualization. One conclusion of my study, however, that I have reached is that people are allowed to choose freely nowadays, and that leads to a big difference in the system of beliefs.

This essay examines the speaking subject in Katarina Frostenson?s poetry through a phenomenological perspective. The study is focused on how the subject appears, the relation between the subject?s inner world and the outside world, and the relation between the speaking subject and language. The purpose of the study is to expand the understanding of questions regarding the subject in Frostenson?s poetry by using a phenomenological approach ? a perspective that is missing in previous studies.