Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.

Detta examensarbete är gjort som en utredning i samarbete med Stora Enso Bioenergi AB (SEBAB) och är utfört i region väst, omfattande Dalsland och Värmland. Med dagens klimatdebatt och industrins allt mer växande intresse för förnyelsebara energikällor talas nu om en skiftning i användandet av fossila bränslen till fördel för mer uthålliga alternativ. Ett av dessa alternativ är hyggesrester i form av grenar och toppar (grot). Innan avverkning sker har en uppskattning gjorts rörande mängden potentiell uttagbar grot på en trakt. Efter att uttag skett och groten flisats och inmätts har SEBAB kunnat se stora skillnader mellan den första framräknade mängden och den slutliga inmätta.

Kustgranen är ett snabbväxande trädslag som härstammar från nordvästra Nordamerika. IEuropa odlades den första gången i England och har sedan dess introducerats i fleraeuropeiska länder. I Danmark är kustgranen inte så ovanlig och odlas där främst längskusterna. I Sverige är kustgranen däremot väldigt ovanlig och odling har endast skett på ettfåtal lokaler i södra Sverige. Intresset får sägas vara mycket lågt för detta trädslag i Sverigetrots att det bevisligen kan producera väldigt bra här.

Maskinell markberedning följt av manuell plantering är den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. Många av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger på är baserade på äldre fältexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fält kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svårigheter som finns beroende på ståndort, terrängförhållanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan användas till att utvärdera gällande arbetsrutiner och instruktioner. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet på SCA:s mark i Norrland.

With knowledge of how the southern Swedish forests have been affected by storms the past years, this study intended to find out which factors affect the storm firmness of a stand the most. The study was based on data from stands in the, by the storm Gudrun, affected area. The results of the analyses that tested the stand factors that influence the amount of storm damage to the greatest extent showed that the storm sensitivity of Norway spruce stands were largely due to previous management actions. The factors that could be controlled by thinning and had relevance of storm damage standpoint, according to the results were; the dominant height, volume, basal area weighted mean diameter and stand age at last thinning. In this study, these results are not as clear for Scots pine.

Tree fiber lengths controls properties like strength and smoothness in paper and other wood products. For forest researchers it is of interest to be able to determine the fiber lengths in standing trees. Mo?rling et al. (2003), among others, have developed methods to estimate fiber length distributions in standing trees without damaging them.

The knowledge of the chloride content and its fluxes and patterns in trees is insufficient. Increased knowledge would be desirable, one of many reasons is to be able to more efficiently meet the problems that the substance causes in the pulp industry. The purpose of this study was to examine and describe the chloride concentration of Norwegian spruce (Picea abies L. Karst.) in the south of Sweden. Furthermore the aim was to be able to predict chloride concentration from readily measurable site factors.

Densitetsmätningar och permeabilitetstest enligt EN 927-5 har utförts för att studera huruvida granvirkes fysikaliska egenskaper i kombination med applicerat färgsystem påverkar permeabiliteten. De egenskaper som studerats är frod- och senvuxenhet, splint- och kärnved samt densitet. Aktuella färgsystem som studerats är alkyd, akrylat och linolja, vilka jämförts med omålad referens. Studien påvisar inget samband mellan virkets densitet och permeabilitet, bestruket eller ej. Det som istället tycks påverka vattenabsorptionen är närvaro av splint-/kärnved samt frod-/senvuxenhet.

Sitka spruce (Picea sitchensis) is not considered to be a native species to Swedish forests. It´s origin is the pacific coast of Northern America, an area that is dominated by a coastal climate which makes it likely to believe that it would be well suited for growing in the south-west of Sweden. This study aims to investigate the gain in production that can be reached by growing sitka spruce instead of Norway spruce (Picea abies) in the county of Halland. A regression model based on data from forest experiments was produced to explain the gain in production. This model was based on elevation and annual precipitation. The model was then used to create a map layer in arcGIS that shows the gain of volume in comparison to Norway spruce in percent. An analysis was carried out to find what share of the forestland in Halland county that fell into four different classes of production gain.

I föreliggande arbete har mätningar och utvärderingar av kvistreaktioner utförts. Mätningar av kvistkrypning har utförts på furubräder och mätningar av kvistsprickor i högtemperaturtorkad gran. En fältstudie innehållande en nulägesanalys och probleminventering följdes av ett antal provtorkningar. Torkningsförloppen filmades med en videokamera för att detektera när under torkningen som kvistarna kröp. Torkningsscheman togs fram med hjälp av ett torkningssimuleringsprogram samt med hjälp av erfarenheter från industrin.

Vid designande av artificiella nätverk (ANN) är en viktig fas att identifiera en bra topologi. Topologin har betydelse för hur väl ett ANN klara att klassificera tidigare osedd data och även hur väl ett ANN klarar av att klassificera generellt. Ett sätt att automatisera detta designarbete är att använda genetiska algoritmer. Att använda GA för att evolvera ANN kallas neuroevolution.Vid användande av neuroevolution sker en automatisering av nätverksdesignen. Men eftersom GA använder en population, d.v.s.

The aims of the silvicultural method natural regeneration of spruce (Picea abies L. Karst) in birch (Betula pendula and pubescens) shelterwoods are to establish a new stand of tree seedl-ings and to protect those from high groundwater levels, frost damages and grass competition during its first life years. The aim of this work has been to (i) describe how shelterwood and stand characteristics influ-ence the results from using natural regeneration of spruce protected by a shelterwood of birch, and to (ii) compare those regeneration results with planting of spruce after soil scarification in clear-cut areas. Totally 17 harvesting sites have been inventoried and 15 of those included natural regenera-tion in birch shelterwoods, and two were subjects to soil scarification and planting of spruce. The sites represented 7-10 year old final cuts and are located in the coastal (eastern) region of the province of Norrbotten in Sweden. In all areas shelterwood and stand characteristics, as well as the number of main crop seedlings and the height of the highest main crop spruce seedling, were estimated and registered in all areas.

En skola där kretsloppstanken fått genomsyra både konstruktion, system och pedagogik. Med hänsyn till området och Annedalsparkens betydelse för de boende har byggnaden infogats som ett hänsynsfullt tillägg. Delar av skolans lokaler, takterass samt kulturcenter, är tillgänglig för allmänheten och fungerar därför som en sammanbindande länk mellan områdets invånare.  Privata innergårdar, takterassen och kontakten med den allmänna parken ger en stor variation för skolbarnen utan att parkens yta tas i anspråk.Utformningen av skolans lokaler skapar en trygg och hälsosam miljö för skolbarnen både rumsligt och materialmässigt. De obehandlade mjuka träytorna nöts av barnens närvaro och ger barnen möjlighet att sätta sitt märke på historian.

Eftersom hållbart skogsbruk innebär att man i skogsbruket tar lika stor hänsyn till de ekologiska och sociala aspekterna som de ekonomiska är det viktigt att utvärdera alternativ till det konventionella trakthyggesbruket för att säkerställa att alla värden i skogen uppnås. Ett så kallat schackrutesystem, eller Chequered-Gap-Shelterwood-System (CGS-system), är ett system där träd avverkas i mindre luckor som sedan alterneras med motsvarande skärmställningar. Detta skapar ett tvåskiktat bestånd med schackrutemönster. CGS-systemet är ett skötselförslag där fördelarna från både trakthyggesbruk och kalhyggesfritt skogsbruk eventuellt skulle kunna kombineras. Målet med denna studie är att utvärdera tillväxten av plantor och träd i CGS-system.

One key factor in silviculture today is sustainability. In order to achieve sustainability it may be important to restore lost nutrients to the forest after clearcutting. In order to calculate the removal, you need to know how much of different elements you will find in different tree compartments. The aim of this study was to investigate if the concentration of elements in different tree compartments of spruce (Picea abies (L.) Karst) were related to the moisture conditions of the site. Five plots at Risfallet (60º 21´ N, 16º 13´ E), was placed along a moisture gradient in a 40- year spruce stand.