I denna studie har två olika GIS-verktygslådor och två typer av kartmaterial jämförts för attundersöka hur väl de kan användas till att modellera ekologisk konnektivitet på kommunnivå.Verktygslådorna som jämförts är Matrixgreen 1.6.4, en extension till ArcGIS 9.3.1, och ODC,ett urval av verktygen från ArcGIS Spatial Analyst. Som bakgrundsmaterial användes tvåolika typer av data, dels Svensk MarktäckeData (SMD) och dels en vegetationskarteringspecifikt framställd för ändamålet baserat på IRF-bilder. Syftet med studien är att försökaidentifiera en optimal metod för att analysera och kartera ekologisk konnektivitet utifrån demöjligheter och begränsningar som respektive verktygslåda och kartmaterial erbjuder, medtekniska förutsättningar liknande en kommunal tjänstemans. Jämförelserna är gjorda både urett kvalitativt användarvänlighetsperspektiv, och ur ett kvantitativt resultatperspektiv däranalysernas kvalitet och resurseffektivitet bedömts.Resultatet av jämförelserna visar att en analys utförd med Matrixgreen, mjukvara designadspeciellt för att modellera ekologisk konnektivitet är mindre kvalitetsmässigt tillförlitlig än enanalys gjord med ODC. Anledningen till detta är att Matrixgreen i sin nuvarande form ärbegränsat av programmeringsfel, vilket delvis förtar dess användningspotential.

På grund av ökad urbanisering och exploatering av grönområden i stadsnära miljöer fragmenteras och reduceras arters habitat vilket bland annat ligger till grund för den globalt minskade biologiska mångfalden. För att stärka och förbättra arters möjlighet till spridning i landskapet, och därmed säkra en hög biologisk mångfald, efterfrågas insamling av data och utveckling av nya metoder för att identifiera ekologiska kärnområden och för att analysera habitatnätverk. Syftet med den här studien är därför att 1) kartera och sammanställa biotoper i en biotopdatabas utifrån tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri, 2) undersöka olika metoder att samla in data med hjälp av laser- och höjddata, och 3) att tillämpa landskapsekologisk analys på underlag i biotopkarteringen.Resultatet validerar att tolkning av infraröda flygbilder med digital stereofotogrammetri är en utmärkt källa för att kartera biotoper som medför en tolkningsnoggrannhet på 86 %. Valideringen av kateringen genomfördes med fältkontroller som utvärderades i felmatriser. En metod har även undersökts baserat på tidigare studier för att uppskatta busk- och krontäckning med hjälp av laserdata, men eftersom det saknas validering av resultatet bör den användas som en indikator för att visuellt uppskatta busk- och krontäckning i dagsläget.

Ekosystemtjänster är ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande. Ren luft, rent vatten, pollinering och biologisk mångfald är exempel på tjänster som människan är beroende av och vars värde behöver integreras i beslutsprocesser i samhällets alla olika sektioner. Kommunerna har en viktig roll i detta då de genom den fysiska planeringen har möjlighet att på lokal nivå styra utvecklingen mot mer långsiktigt hållbara lösningar.Syftet med examensarbetet var att synliggöra ekosystemtjänsterna i Knivsta kommuns grönstrukturplan och att med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen analysera den ekologiska konnektivteten mellan de ekologiska strukturerna. En litteraturstudie lade grunden för arbetet och följdes av en workshop där viktiga ekosystemtjänster för Knivsta kommun identifierades. Utifrån den inlästa kunskapsbasen skapades ekologiska profiler där 11 av de 18 prioriterade ekosystemtjänsterna kunde kopplas till en viss biotoptyp.