FörvÀntanEn berÀttelse om en flicka som Àlskar att lÀsa.Som vÀxer upp och gÄr pÄ en skola dÀr hon fÄr lÀra sig att skapa rumsligheter.Som vill finna ett sÀtt som gör att hon kan omsÀtta allt det fantastiska hon finner i sina böcker i sitt rumsliga skapande.Hon utgÄr frÄn en specifik bok, The Night Circus, skriven av Erin Morgenstern. (2011, Vintage Books)Hon söker efter sÀttet. Genom att lÀsa. Och lÀsa igen. Genom att klippa.

Min utgÄngspunkt i denna uppsats var könsroller i film. UtifrÄn detta skapade jag mitt syfte som var att undersöka hur valda kvinnliga karaktÀrer i huvudrollen i tre svenska ungdomsfilmer skildrades, samt analysera huruvida skildringarna av karaktÀrerna bevarar eller bryter mot etablerade könsroller utifrÄn aktuell forskning. šMina frÄgestÀllningar var:? Vilka utmÀrkande könsrollsmönster gÄr att utröna i de valda karaktÀrernas agerande/handlande gentemot andra?? Vilken reaktion bemöts de valda karaktÀrerna med, utifrÄn detta agerade/handlande?? Vilka budskap landar filmen i, nÀr det gÀller huvudrollsinnehavarnas inordning eller revoltering utifrÄn de etablerade könsroller?De tre karaktÀrerna som jag valde att analysera var Sofie i Hipp Hipp Hora, Emma i Fjorton Suger och Ida i Sandor /slash/ Ida. Jag skapade ett analysverktyg bestÄende utav nÄgra nyckelkategorier kring könsroller.

Denna observationsstudie utgÄr frÄn elevers bilder sÄ som de exponeras i tre rum i tre grundskolor. Bilderna kategoriseras som visuella yttranden baserat pÄ semiotikens sÀtt att se pÄ bilder som betydelseskapande handlingar. FN:s barnkonvention bildar tillsammans med lÀroplanen för grundskolan och kursplanen för bildÀmnet i grundskolan bakgrund mot vilken studiens resultat stÀlls. Tre pedagoger, en frÄn varje skola, Àr kompletterande informationskÀllor till elevernas bilder.  Studiens syfte Àr att försöka belysa hur den visuella yttranderÀtten i grundskolan ser ut i praktiken och synliggöra hur mötet mellan elevers yttranderÀtt och undervisningens mÄl kan se ut. I arbetet stÀlls frÄgor som: I vilken utstrÀckning Àr grundskolan en plats för visuell yttranderÀtt? Vilken funktion fÄr elevernas bilder? Var placeras, exponeras, elevernas bil der i de fall detta förekommer? NÀr blir elevernas bilder klotter? Tre bilder producerade av elever har valts ut ur materialet och fÄr representera en samlad bild av yttranderÀtten vid de undersökta skolorna.Undersökningsresultatet tyder pÄ att elevernas bilder har en svag stÀllning ur kommuni kationssynpunkt, dÄ bilderna i större utstrÀckning ses som moment i teknikövning eller bildkomposition Àn som sprÄkligahandlingar.

Denna uppsats baseras pÄ en undersökning dÀr en jÀmförelse gjorts mellan serie- och filmformatet. Syftet med denna studie var att undersöka om kombinationen av bild och ord i serieformat kan anvÀndas som informationsbÀrare för till exempel elektroniska medier. Samt att undersöka vilka faktorer som pÄverkar anvÀndarens upplevelse utifrÄn en presentation via serie- ochfilmformatet. FrÄgor som stÀlls i studien Àr hur serieformatet upplevs som bÀrare i kommunikationssyfte, och vilka faktorer som pÄverkar anvÀndarens upplevelse av serie- och filmformatet.För studien valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. För den jÀmförelse undersökningen baserades pÄ valdes en instruktionsfilm som visar hur en hjÀrtstartare fungerar.

Detta Àr en kvalitativ studie som belyser om den visuella pedagogiska miljön bidrar till en förskola och skola för alla. Den frÄgestÀllning som ligger till grund för uppsatsen Àr; Kan den visuella pedagogiska miljön bidra till en förskola och skola för alla?Uppsatsens litteraturgenomgÄng har sex huvudrubriker dÀr vi teoretiskt beskriver de grundlÀggande begreppen för vÄr frÄgestÀllning. Dessa begrepp Àr; en förskola och skola för alla, inkludering och integrering, delaktighet, kommunikation, visuell pedagogisk miljö samt funktionsnedsÀttning. Den empiriska undersökningen har skett triangulÀrt genom kvalitativa deltagandeobservationer, via intervju med pedagoger samt samtal eller samspel med barnen.

Syftet med denna studie var att genom semistrukturerade djupintervjuer, med sÀrskild fokus pÄ visuella gerillakampanjer, kartlÀgga de av byrÄerna benÀmnda karaktÀrsdragen för gerillakampanjer samt byrÄernas arbetssÀtt för dessa kampanjer.Fem semistrukturerade djupintervjuer genomfördes pÄ respektive respondents arbetsplats utvalda genom ett kombinerat strategiskt och bekvÀmlighetsurval.Resultaten visade tydliga karaktÀrsdrag för en gerillakampanj. UtifrÄn dessa har följande definition tagits fram: en gerillakampanj kÀnnetecknas av att den saknar köpt medieexponering och ofta karaktÀriseras av en kreativ, ofta situations- och miljöanpassad, utformning som pÄ egen hand vÀcker stort intresse eller uppmÀrksamhet relativt mot den nyttjade budgeten i syfte att skapa djupare relationer med mottagaren.ArbetssÀtten för en visuell gerillakampanj och vanliga gerillakampanjer skiljer sig inte nÀmnvÀrt mot arbetssÀtten för en traditionell reklamkampanj. Vid framtagandet av en gerillakampanj görs juridiska övervÀganden om huruvida lagövertrÀdelser kan komma att krÀvas. Det framkom Àven att spridningen i efterhand av en gerillakampanj var viktig för att fÄ sÄ stort genomslag som möjligt genom nyttjandet av traditionell media..

Bakgrund:Obehandlad postoperativ smÀrta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smÀrtbehandling bör smÀrtan utvÀrderas regelbundet med en smÀrtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smÀrtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansÄg att de fÄtt tillrÀckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillÀmpa den postoperativt. Syftet var Àven att undersöka om Älder och genus har nÄgon inverkan pÄ smÀrtskattning.Metod:EnkÀter delades ut pÄ fyra vÄrdavdelningar pÄ Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i Äldrarna 18-80 Är som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick sÄvÀl muntlig som skriftlig information om smÀrtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillrÀcklig i större utstrÀckning Àn de Àldre patienterna (p=0,04).

Outsourcing Àr ett begrepp som blir allt vanligare i företag. Ett vanligt argument för att man vÀljer att outsourca vissa delar av verksamheten, Àr att det ger en möjlighet till att fokusera pÄ kÀrnverksamheten och dÀrmed uppnÄ större konkurrenskraft. Studien syftar till att undersöka hur externa designers kan skapa en visuell identitet pÄ produkten, samt vilka faktorer Àr viktiga dÄ externa designers ersÀtter en in-house designavdelning. En kvalitativ fallstudie har genomförts pÄ DUKA, Axcent of Scandinavia och Gant. I dessa fall har alla pÄ nÄgot sÀtt kontrakterat ut antingen hela eller delar av sin designverksamhet.

Syftet med studien Àr att genom tidigare forskning och verksamma dramapedagoger ta reda pÄ och ÄskÄdliggöra fenomenet drama. Fokus ligger pÄ elevernas Äsikter gÀllande drama som en alternativ undervisningsmetod i sprÄkundervisningen. Samtidigt har jag tittat nÀrmare pÄ hur drama inverkar pÄ deras skriftliga produktion (fri skrivning), dÀr ord, fraser och grammatik ingÄr. Jag har undersökt en grupp elever som gÄr sista Äret pÄ samhÀllsprogrammet inriktning sprÄk. Undersökningarna har genomförts genom löpande observationer i klassrummet, eleverna har skrivit sina reflektioner i loggböcker (de har lÀst berÀttelsen om Pinocchio pÄ italienska), enkÀter, för-och eftermÀtning i form av prov samt att eleverna har satt upp en skolpjÀs om Pinocchio pÄ italienska.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra tvÄ reflektioner gjorda efter ett skolarbete. Olikheterna bestÄr av att den andra reflektionen görs efter det att eleverna fÄtt se sig sjÀlva pÄ film, dvs filmade under skolarbetet. Av reflektionsenkÀterna har en sammanstÀllning och jÀmförelser gjorts, elever med flest variationer har blivit intervjuade. Det mönster som framtrÀtt med flest och bredaste variationer i sammanstÀllningen har analyserats. Elevers egna uppfattningar om skillnaderna har noterats och stÀllts i relation till det kvantitativa resultatet.

För att ta reda pĂ„ hur svenska mammografiavdelningar stĂ„r sig mot det europeiska protokollet undersöks nio mammografiavdelningar. Till hjĂ€lp har ett CDMAM-fantom version 3.4 och fyra plexiglasskivor anvĂ€nts för att simulera ett normaltjockt bröst. Även ljusskĂ„pen och filmens egenskaper har undersökts och jĂ€mförts med kraven i europeiska protokollet. AvgrĂ€nsningar har gjorts dĂ„ koncentreringen ligger pĂ„ mammografer som anvĂ€nder sig av film-skĂ€rm system.Röntgenbilderna har studerats utan tekniska hjĂ€lpmedel. Efter bedömning och poĂ€ngsĂ€ttning av bilderna pĂ„ CDMAM-fantomet har vĂ€rdena förts in i ett Excel-program dĂ€r vĂ€rdena presenteras i grafer.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur experimentell film kan vara en resurs inom ramen för mediepedagogik för att arbeta med narrativa konstruktioner inom rörlig bild. KonstnÀren Keren Cytter skapar egensinniga videoverk dÀr dialogen stÄr i fokus pÄ ett nÀrmast teatraliskt sÀtt men vars historier Àr svÄrtillgÀngliga pÄ grund av uppbrutna berÀttarstrukturer. En av hennes filmer, Dreamtalk, utgör det hÀr arbetets empiri och undersöks utifrÄn frÄgor som har med dess narrativa konstruktion att göra i ett försök att synliggöra olika berÀttarstrukturer och narrativa begrepp.Metoderna som har anvÀnts i arbetet Àr filmanalys och konstnÀrlig gestaltning. I filmanalysen har Dreamtalk delats upp efter utvalda narrativa begrepp för att undersöka vad olika delar i filmen bestÄr utav. I den konstnÀrliga gestaltningen har det skapats tvÄ filmer.

Construction production always contains different disciplines whose priorities andinterests can be very diverse. Good communication and coordination are essential tominimize misunderstandings and achieve good quality in the end result. This makesplanning a central part of the production management. In a world where conditionscan change as often as daily, being well prepared increases the opportunities to stayflexible and decrease negative effects of the changes.This study has been done in association with Skanska Foundations district North inStockholm in order to investigate how visual planning can be used in the productionmanagement to optimize the coordination and the quality.The history of Lean started at Toyota, but the concept are now spread over theworld and are used wide outside of the car industry nowadays. What?s challengingabout Lean in foundation projects is to embrace a long-term perspective and invest insolutions that are profitable in the longer term, instead of solve problems by onlytreating the symptoms.A holistic perspective is crucial in order to truly understand Lean.

This report describes a master thesis performed at Saab in Arboga. The main purpose was to build a controller for a system containing a turn table and an antenna beam. The idea is to use this system on a boat where it will be exposed to position disturbances due to waves. The desired behaviour is that antennas placed on the antenna beam should point towards the same target all the time. To solve this problem the system has been modeled and simulated in Matlab and Simulink.