The purpose of my study has been to find out how four preschool teachers at four different preschools looks at the pedagogical meal from a health and overall learning perspective. I also want to examine how, through the pedagogical meal the preschool teacher works to promote children´s learning and give them an understanding of need to safeguard their health. To achieve my aim I set the following questions;What are the different types of learning preschool teachers believe that children can acquire the basis of the pedagogic meal?How do preschool teachers describe their work from the pedagogical meal to benefit children´s overall learning?How do preschool teachers describe their work at the pedagogical meal for the children to gain an understanding of their health?The study is based on a qualitative method with interviews and observations, triangulation. The theoretical approach to this study is based on the socio-cultural perspective to learning and development.

Datasäkerhet utgör ett omfattande ämnesområde med många infallsvinklar. Det är samtidigt ett område som direkt har betydelse för väldigt många då etableringen av olika tjänster och informationsutbyte över internet har ökat stort. Enskilda användare som, frivilligt eller inte, alltmer knyts upp till att använda internet i olika sammanhang skulle därmed kunna tänkas utgöra en särskilt utsatt grupp för olika säkerhetsrisker. Vår undersökning har gått ut på att med hjälp av enkäter och intervjuer öka förståelsen för hur enskilda användare resonerar kring sin internetanvändning sett ur ett säkerhetsperspektiv och hur detta skiljer sig från andra aktörers syn. Vi har framförallt varit intresserade av att undersöka attityder och beteendemönster kring olika risker.

Uppsatsens titel: Technology-to-Performance Chain: Game ModelInlämningsdatum: 2006-05-26Ämne/Kurs: INF 630 kandidatuppsats, 10 poängFörfattare: Marcus BjörckDennis JonovskiHandledare: Hans-Christian StoltzNyckelord: TPC, TTF, GameFlow, tid, upplevelseSyfte: Att ge spelutvecklare en grundläggande och överskådligmodell som är anpassningsbar inom spelutveckling.Metod: Vi har använt oss både av kvalitativa och kvantitativa metoderpå en grund som kan liknas vid en abduktiv ansats. Primärdatainsamlas genom en pilotstudie, en enkät samt två intervjuermed spelutvecklare från spelutvecklingsföretag.Teori: TPC och GameFlow ligger som underlag för vår teoretiskareferensram och grundar formandet av en ny modell vid namnTPC G. Vidare ger TPC G en gemensam bild av hur de tvåförstnämnda teorierna integreras med varandra.Empiri: Utifrån enkäten och intervjuerna har det framkommit attupplevelsen är det primära för användaren av datorspel och attdetta ger svar på hur bra egenskaperna kombineras i spelet.Resultatet av enkäten visar att många datorspelsanvändareupplever tidsåtgången som besvärande. Då tidsaspekten är enavgörande faktor för hur datorspelet uppfattas som helhetmedför detta problem även för spelutvecklare.Slutsatser: Genom att applicera TPC G hjälper systemutvecklingsmetodikspelutvecklare att uppfatta hela utvecklingsprocessentidigt i utvecklingsfasen. I modellen ses även tidsaspektensom en avgörande faktor där spelarnas och utvecklarnasuppfattning inte överensstämmer..

Syftet med denna studie var att utveckla fördjupade kunskaper om bedömningshandlingar i matematikklassrummet utifrån ett elevperspektiv och två frågeställningar ställdes:Vad kännetecknar de bedömningshandlingar som kommuniceras under matematiklektioner?Hur uppfattar elever de bedömningshandlingar de tar emot och ger under matematiklektioner utifrån sitt lärande och sin utveckling?Studien genomfördes i form av en fallstudie i en skolklass årskurs fyra. Klassrumsobservationer och elevintervjuer användes för insamling av empiriskt material. Resultatet visar att de bedömningshandlingar som kommuniceras i matematikklassrummet till stor del är handlingar som i forskning beskrivs som gynnsamma för lärandet. Några observationer och uppfattningar skiljer sig i resultatet.

Examensarbetet ger en bild av både lärares och forskares syn på matematiksvårigheter samt deras uppfattning om orsakerna bakom problemen. Vi har undersökt vilka områden i matematiken som elever med matematiksvårigheter har mest problem med samt hur läraren förklarar och underlättar matematiken för dessa elever. Både forskningen och de lärare vi intervjuat är överens om att begreppet matematiksvårigheter är väldigt komplext. Orsakerna kan vara av medicinsk/neurologisk, psykologisk, sociologisk och didaktisk karaktär. I våra intervjuer framkommer att positionssystemet, bråk, procent, enheter, multiplikation och division är de områden som kan ställa till mest problem för elever med matematiksvårigheter.

Ström, Anders och Svensson, Gustav (2007).Elevers känslor kring matematik. En jämförelse mellan elever i skolår 3 och 6. (Students feelings and thoughts about Mathematics. A comparison between students in school year 3 and 6). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning, Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Bottar är program eller en kombination av program som kan simulera människor eller mänskligt arbete i en virtuell miljö. Den stora ökningen av möjligheter att tjäna pengar på olika spel, auktioner m.m. över nätet, tillsammans med mer avancerad AI-programmering, väcker frågan hur man etiskt ska ställa sig till användandet av bottar i dessa sorters verksamheter. Vare sig man informerar om deras existens eller inte. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad folk vet om bottar, vad som gör att de vet detta och hur etiskt det är att använda bottar.

I have chosen to write this essay on language development in a preparatory class due to the fact that I live in a city where diversity is big and newly arrived students from different countries are constantly increasing in schools. My study has been made in a preparatory class in Södertälje. The National Agency for Education highlights the deficiencies in preparatory classes and believes that education is not adapted to each student's knowledge and maturity and it is therefore difficult for students to reach the goals in school. According to studies by the National Agency for Education, it appears that many newly arrived students do not recieve study guide in their native language, a resource that they are entitled to. Teachers and principals do not take charge of  students knowledge from previous school attendance in their home countries such as mathematics, history and other subjects.

Barnen är den grupp i samhället som använder datorer allt mer och mer. Idag finns det pedagogiska lärospel som ska hjälpa barnen med att lära sig skriva, läsa och räkna i skolan. Vi har intresserat oss för dessa typer av spel och vi har i denna uppsats undersökt hur ett sådant spel kan hjälpa barn och vad det är i spelet som representerar ett lärande. Vi har använt oss utav ett spel vid namn Läslandet från Läramera AB och gjort observationer med hjälp av en metod som varit av både kvantitativt och kvalitativt slag. Den kvantitativa ansatsen bestod i att vi använde oss av strukturerade observationer och det kvalitativa låg i att vi använde oss utav Think Aloud protocol.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur olika pedagoger uppfattar och beskriver möjligheter i sitt arbete med att underlätta och hjälpa elever i deras matematiska utveckling. Mitt underlag baseras på åtta kvalitativa forskningsintervjuer med utvalda pedagoger från förskoleklass till och med skolår 9. I litteraturdelen belyses kommunikationens betydelse för den tidiga matematikundervisningen och tidigare forskning och undersökningar kring mate matiksvårigheter presenteras. Betydelsefulla aspekter i det pedagogiska arbetet med att möta alla elevers olika behov samt exempel på utformningen av det specialpedagogiska arbetet och stödet utifrån olika perspektiv exemplifieras också. Samtliga pedagogerna i denna studie framhåller elevernas språkliga kompetens som betydelsefull.

I have taught pupils in several schools in eighth and ninth grade in ?weak? groups in Mathematics. Most of them seemed to possess potential, but lacked motivation. Even though I tried several pedagogical methods, these approaches failed to engage the students. This prompted thoughts that this may reflect a broader structural problem about the organisation of education in Sweden.

Användbarhet är ett viktigt verktyg i arbetet med att förbättra interaktionen mellan användare och datorprogram. Ett led i användbarhetsarbetet är att utvärdera prototyper eller färdiga program för att hitta problem i denna interaktion. Det finns en mängd metoder för att göra sådana utvärderingar, varav vi genom användning har granskat ?expertutvärdering med tumregler?. Denna form av utvärdering har vi kompletterat med en användarundersökning, för att få ett bredare resultat i form av förändringsförslag.

The purpose of this study is to illustrate how some teachers in multicultural school environments reflecton and experience the educational work with national tests in the third grade for students who do not have Swedish as their native language. The research questions I have chosen to work with are:How do teachers experience working with national tests in groups of students where there are children with Swedish as a second language?How do the teachers reflect on the students linguistic preconditions relating to the national tests in these groups of students?What strategies in their teaching on national tests do the teachers use when it comes to students with Swedish as a second language?In this study I have chosen to use a qualitative interview method. Since the purpose of the study is to understand how teachers reflect on students with Swedish as a second language the obvious choice was to interview teachers who work in a multicultural school. In my thesis I have chosen to use sociocultural theory, Cummins four quadrant model and context for theoretical approach.

Vid arbete med systemutveckling är det vanligt att arbeta efter en metod. Det som styr valet av metod kan vara erfarenhet, krav som finns från organisationsledningen eller politiska krav för att följa en given standard. Det är inte alltid lätt att välja en metod som är lämplig och som uppfyller de krav och behov som finns inom organisationen. För att välja en lämplig metod är användning av ett ramverk ett bra hjälpmedel. Ramverket används bland annat för att försäkra och kontrollera att den metod som utvärderas uppfyller de krav som ställs på systemet och att de olika komponenter som ingår i systemet behandlas med hjälp av metoden.

Ellström Larsson, S. & Persson, S. (2011). Hjälp mig att växa ? en studie av förskollärares upplevelser och arbetssätt med inkluderande specialpedagogik i förskolan.