Affärssystemportaler, en affärssystemkomponent som är populär bland större företag, används ofta för att effektivisera inom olika organisatoriska processer. Eftersom en utarbetad metodik för att utvärdera hur affärssystemportaler effektiviserar organisationer saknas, har denna studie haft som syfte att forma en sådan utvärderingsmetodik. Metodiken är baserad på ett etablerat ramverk för utvärdering av organisatorisk effektivitet som sedan blivit anpassat till affärssystemportaler genom användandet av ämnesrelevant teori. Studien innefattar även ett test av utvärderingsmetodiken genom en praktiskt genomförd utvärdering av en affärssystemportal, vilket varit vårt andra syfte. Genomförandet samt resultatet av denna utvärdering ligger sedan till grund för en diskussion där metodikens framgång utvärderas.

This work studied the information flow and information handling among different parties. The study focused on how educational materials on national tests from The Swedish National Agency for Education is managed by school principals and teachers and how the information is passed on to students. The data material was based on observations and interviews at two different high schools. Six teachers and their classes and principals participated in the study. The Agency was also interviewed.

Det finns drivkrafter för införande av virtuella möten i organisationer både i form av miljöaspekter och ekonomiska incitament. En omfattande förändring av mötesformer sker dock inte av sig själv. 2006 initierade Vägverket ett projekt kallat Resfri för att bygga upp en informationstjänst som kan hjälpa organisationer att ändra sina mötesvanor. För Vägverkets räkning har författarna utfört intervjuer med sju svenska organisationer och presenterat ett förslag på hur implementeringen av virtuella möten kan utvärderas. Framgångsfaktorer har identifierats och kopplats till utvärderingsverktyget SUMO.

The Swedish curriculum points out mathematical communication as one of the importantabilities that students need to develop. Previous studies show that students have not been given the right conditions to develop this ability sufficiently. The purpose of this study is to investigate how some Swedish teachers interpret mathematical communication and how the work with this takes place in their classrooms.The investigation consists of qualitative interviews with six teachers in the grades of Fk-3. The interviews have been focused around the teacher's interpretation regarding mathematical communication, how this is reflected in their work in the classroom and also if they see any advantages or difficulties in working with mathematical communication with their pupils.The result of the study shows that the teachers are well aware of the importance of communication and they have a will and an intention to let the pupils communicate mathematically. Mathematical communication is emphasized mainly as important for the pupil's learning and understanding.

Studien fokuserar kring ämnet implementering av en teknisk plattform inom en organisation. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka problem som kan uppstå vid införandet av en teknisk plattform inom en verksamhet samt varför dessa problem uppstår. För att besvara frågeställningen genomfördes en kvalitativ fallstudie av ett projekt inom Region Skåne där fokus låg på att implementera en teknisk plattform. Resultatet från studien påvisade tre centrala problem som projektet stötte på under implementeringen av den tekniska plattformen men även orsaken till dessa problem. De tre centrala problem som identifierades var samarbets- och tekniska problem men även svårigheter att följa tidsplanen.

Studien syftar till att granska ett urval av pedagogiska datorprogram avsedda för matematik för att få reda på vad det är för typ av matematikuppgifter användaren (eleven) kan möta. Den teoretiska referensramen behandlar tre områden. Dessa är matematik, olika sätt att kategorisera matematikuppgifter samt olika sätt att kategorisera datorprogram. Sammanfattningsvis visar resultatet att det är svårt att kategorisera matematikuppgifter strikt. Beroende på val av program kan eleven möta uppgifter där det matematiska innehållet innefattar allt från ett upp till sex olika områden av grundskolans matematik.

Syftet med denna studie är att undersöka elevers motivation och metakognitiva kunskaper i matematik. Vi har undersökt vilken inställning elever, i årskurs ett på gymnasiet har till matematiken, elevers medvetenhet kring hur de lär sig matematik på bästa sätt samt hur elever ser på sitt lärande och vad de gör för att påverka sitt lärande. I studien har vi också undersökt vilka skillnader eller likheter som finns mellan pojkar och flickor samt mellan elever på ett yrkesinriktat program respektive ett studieförberedande program på gymnasiet. Vi har använt oss av kvantitativ forskningsmetod och strukturerade enkäter. Slutsatser och resultat vi har kunnat dra är att inställningen till matematik som ämne är negativ och studiens resultat pekar på att det inte är några större skillnader mellan elever på yrkesförberedande och studieförberedande program..

Syftet med detta arbete har varit att ta reda på elevers kunskaper om de geometriska begreppen dm3 och m2 samt hur lärarna undervisar i dessa avsnitt. Detta har vi tagit fram genom att först göra en litteraturstudie följt av intervjuer. Av litteraturen fick vi fram att laborativt arbete och materiel är essentiella delar i geometriundervisningen och har så varit under hela skolans historia. Det gäller att använda materielen på rätt sätt för att få ett bra resultat.Resultatdelen, med intervjuer, visade att elevernas kunskaper gällande begreppen är vaga och ofullständiga. Deras resultat var sämre än vad vi trodde med undantag för de starka eleverna.

The objective of this study was to bring further knowledge to the subject as to what influences students motivation and self-esteem. The study had focus on role that the teachers play in these aspects. The study was done by using both a qualitative and quantitative approach. The qualitative method was interviews based on six interviews with two teachers and four students from two different classes. The quantitative method was a questionnaire study that was done in both classes.

I denna uppsats har vi undersökt och studerat vad det finns för relation mellan de estetiska aspekterna av grafiskt gränssnitt och användarupplevelse men även ifall det finns skillnader mellan män och kvinnor i denna relation. Syftet med arbetet var att undersöka interaktionens estetiska aspekter utifrån genus och könsperspektivet. Detta har gjorts med hjälp av intervjuer och enkätundersökningar på 5 kvinnor och 5 män i åldersgruppen 20-30 år. Tidigare publiceringar inom IT har tillsammans med teori från vetenskapliga studier inom genus och estetik använts för att ge oss en ökad kunskap inom ämnena. Av resultatet kom vi fram till många likheter i hur estetiken påverkar män och kvinnors Internetanvändning och användarupplevelser.

Vi byggde och utvärderade en artefakt. Artefakten är ett lager i 3D som vi utvecklade åt ett IT-företag. Vi använde oss av teorier om lagerhantering, visualisering och prototyping vid utvecklingen av artefakten. Vi utförde kvalitativa intervjuer för att utvärdera den. Men framförallt använde vi oss av designforskningsteorier.

Under tidigt 80-tal växte olika sorter av kommunikationsmodeller fram, bland annat Daft och Lengels, Media Richness Theory. Denna teori var baserad på den tidens kommunikationsmönster. Idag nästan 20 år senare har vi sett explosionsartad IT-utveckling vilket har medfört förändringar i det dagliga kommunikationsmönstret. I denna uppsats undersöker vi om Media Richness Theory fungerar på ny teknik med hänsyn till dagens utökade kommunikationsmetoder. Vi studerar bland annat användnings- och påverkningsmönster ur ett abduktivt perspektiv, det vill säga både kvalitativt och kvantitativt.

Trots att behov och förutsättningar finns att använda mobila nyttotjänster via SMS används de inte i den utsträckning det är möjligt. Den hämmade spridningen av de mobila nyttotjänsterna kan bero på ett flertal faktorer varav en del inte har studerats i tidigare undersökningar. Vi valde att undersöka om mobiloperatörernas infrastruktur kan vara en sådan faktor. För att få en insyn i den funktionalitet och de tjänster innehållsleverantörerna erbjuds av mobiloperatörerna samt innehållsleverantörernas önskemål och krav, gjorde vi en förstudie i form av en intervju med en innehållsleverantör. Den resulterade i ett intervjuunderlag för de olika mobiloperatörerna i Sverige vilka vi sedan intervjuade för att få fram en bild av deras erbjudna funktionalitet.

Denna kandidatuppsats i informatik behandlar användningen av digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. Författarna har ställt sig frågan vilken påverkan dessa system har haft för myndigheternas möjlighet att leva upp till de krav som ställs i arkivlagen och tryckfrihetsförordningen på offentliga arkiv och vad syftet är med att införa digitala arkivsystem i offentlig förvaltning. För att besvara frågeställningarna gjordes en studie på fyra skånska kommuner där personer som på olika sätt arbetar med digitaliserade bygglovsarkiv intervjuades. Resultatet tyder på att de digitala arkivsystemens främsta påverkan är en ökad tillgänglighet till det arkiverade materialet. Handläggare och andra som behöver ta del av den information som arkivet innehåller har fått nya möjligheter att göra detta i och med digitaliseringen av arkiven.

Vår avsikt med uppsatsen var att utvärdera e-handelslösningen osCommerce utifrån ett ramverk som vi skapade och genom en enklare installation av e-handelssystemet. Utvärderingen gjordes för att underlätta för en potentiell intressent att välja eller förkasta osCommerce. Genom att läsa om e-handel och IT i facklitteratur och på Internet hittade vi aspekter som vi ansåg var viktiga att beakta när det gällde kvaliteten på en e-handelslösning. Dessa aspekter - administration, funktioner och layout, säkerhet, teknologi, resursåtgång, installation, marknadsföring samt flexibilitet - kom att utgöra utvärderingskriterier i vårt ramverk. För att ta reda på vad användarna av osCommerce tyckte om systemet genomförde vi semistrukturerade intervjuer via e-post.