I denna systematiska litteraturstudie sammanställs forskning om ämnet utomhusmatematik. Insamlingen av datan har skett via sökningar i databasen ERIC (Ebsco) efter vetenskapligt granskade artiklar. Artiklarna har analyserats och resultatet av studien har gett en tydligare inblick av utomhusmatematik, men även om utomhuspedagogik. Det som återkommer är sambandet mellan matematiken och elevernas vardag, att eleverna måste förstå dessa kopplingar för att kunna utvecklas i matematiken. Studien har visat på vikten av elevdelaktighet, problemlösning samt för- respektive nackdelar med utomhusmatematik.

Studiens syfte är att undersöka elevers uppfattningar om matematik och hur mycket och vad lärare vet om sina elevers uppfattningar. Syftet är även att undersöka vad lärare anser om användbarheten av kunskaper om enskilda elevers uppfattningar. Studien innehåller en teoretisk och en empirisk del. En fallstudie har genomförts i en klass i år 6. Den empiriska delen är uppdelad i tre delar; elevenkäten, lärarenkäten och lärarintervjuerna.

Denna uppsats undersöker om det finns något samband mellan vilken typ av företagskultur ett systemutvecklingsföretag har och till vilken omfattning de jobbar med användarmedverkan. I uppsatsen presenteras begreppen användarmedverkan och företagskultur. Intervju- och enkätundersökningar har genomförts för att belysa företagens företagskulturer samt hur de arbetar med användarmedverkan. Intervjuerna och enkäterna ligger som grund för studien och dessa visar att det finns ett samband mellan omfattningen av användarmedverkan och ett företags företagskultur, men dock enbart sett utifrån företagens vilja och ambitioner att jobba på detta sätt. Något samband mellan hur företagen verkligen jobbar med användarmedverkan sett till deras företagskultur har inte kunnat bekräftas..

Mitt syfte med detta examensarbete är att se hur man bör hantera elever med behov av särskilt stöd i matematik. För att få en bättre förståelse för ämnesvalet har jag läst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvårigheterna är, vilka hinder som finns för inlärning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av särskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i år 6 på två olika skolor. Jag har intervjuat lärare och speciallärare om hur de hanterar de elever som inte nådde upp till godkänt på det nationella provet i matematik i år 5. Jag har även studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

The Pedagogical progression within MSI ? Based upon The Bologna Process and UPC.In a near future several of the European countries will begin working after new guidelines concerning a declaration called the Bologna process. Everything will be done one step at a time and the declaration will change the way the students are being graded, all this for the sake of making the European labour-market moreopened for all of its millions of students.In Växjö this process is in the making, but to adapt to the future demands the school must also change its ways of teaching.To increase its quality the University has put together a procedure of actions to improve the pedagogical working method in all its institutions. In this essay we would like to elucidate how the work with the Bologna process is proceeding within the institution of Mathematics and System Engineering and whatthey do improve their pedagogical teaching. By doing a qualitative case study on the student at the Computer Science Program we wish to find the answers to our questions..

The world today is experiencing an AI summer, urging us to engage with its technologies on a daily basis. Recently, researchers have begun to voice concerns about the potential risks if we do not address the inherent biases in these systems. After all, AI is merely code based on mathematics produced by humans. This essay focuses on Stable Diffusion and Midjourney to examine biases in fashion representation and how fashion is visualized and reproduced concerning race, social class, and culture. A series of prompts were intentionally written in simple terms such as ?rich,? ?poor,? and ?race.? The results revealed troubling biases, as these programs consistently depicted poor individuals as people of color and portrayed wealthy, elegantly dressed individuals as exclusively white..

I denna uppsats tänker vi analysera ett systemutvecklingsfall där en användare hade väldigt stor roll i utvecklingsarbetet. Syftet med studien är att bidra till ökade kunskaper om vilka faktorer påverkar nyttan av användarmedverkan i systemdesign. Vi gjorde en fallstudie om ett projekt där författarna hjälpte en läkare att utveckla en applikation för att hålla reda på blodaccesser hos dialyspatienter enligt en användarcentrerad metod. Det visade sig att användarmedverkan gick mycket bra och var avgörande för kravspecifikationen och design av databasen men design av gränssnitt gick mycket sämre. Analysen visade att problemen uppstod främst när gränssnittsdesignen utfördes utan användaren.

Rational Unified Process (RUP) är en systemutvecklingsmetod som tillhandahåller ett modifierbart tillvägagångssätt för hur man skall fördela uppgifter och ansvar inom ett systemutvecklingsprojekt. Syftet med denna studie har varit att undersöka om RUP verkligen bidrar till framgångsrik systemutveckling, och i så fall även till att identifiera de vitalaste faktorer som lett till denna framgång. Fokus har legat på processkvalitet och genom en enkätundersökning, samt kvalitativa intervjuer med användare, har vi kunnat fastställa att metoden faktiskt bidrar till framgångsrik systemutveckling. De mest väsentliga bakomliggande framgångsfaktorerna som undersökningen har identifierat, är RUPs riktlinjer för produktion av dokumentation, konfigureringsmöjligheter av utvecklingsprocessen, stödet för projektledning, samt det iterativa tillvägagångssättet vid utveckling..

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa barnen att utveckla sitt matematiska tänkande.

Information overload är ett stort problem, många organisationer lider av dess konsekvenser och medvetenheten om dessa problem är hög. Ändå så finns problemet kvar, och verkar bli alltmer påtagligt. I följande uppsats ämnar vi att presentera varför detta är så, genom ett arbete kring sambandet mellan organisationers medvetenhet om Information overload och de åtgärder som vidtas mot problemet. För att åstadkomma detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med informanter för att komma till kärnan av denna problematik. Det vi fann var att trots att organisationerna är väl medvetna om fenomenet och problemen förknippade med det så var bara en del av de tillgängliga åtgärderna vidtagna, och det som faktiskt var gjort var av en begränsad karaktär.

Abstract This research is about outdoor education as a pedagogical method, and its purpose is to find out six teachers thoughts about outdoor learning, and their experiences about this method.Many philosophers and advocates for the outdoor education claims that learning is best acquired when children uses all their senses and that school subjects that are thought in the classrooms also can be thought outdoors.  Studies have shown that children´s health and learning ability increase when they are thought outdoors.Interviews and observations have been done.My questions are: How do the teachers practice outdoor education in their classes and what is the result? Which subjects do they use in outdoor education? Do the teachers see any obstacles using the outdoor method and why do the not use it to a greater extent? Keywords: Outdoor education, outdoor mathematics, learning and effects, children, thoughts and expiriences. .

Ämnet neurodidaktik bygger på hjärnforskning och etablerade teorier inom det pedagogiska området. Syftet med vår studie är att dra slutsatser av de rön vi finner inom hjärnforskningen som studerar hur hjärnan fungerar i inlärningssammanhang. Vi har lyft fram ett antal förutsättningar för lärande i vår studie som alla får stöd i aktuell hjärnforskning. Dessa förutsättningar har vi kopplat samman med hur hjärnan utvecklas ur ett matematiskt perspektiv. Litteratursökningen har ägt rum i faktaböcker och databaser och för att få vägledning har vi kontaktat experter inom området.

Syftet med denna studie är att undersöka förekomsten av de matematiska kompetenserna i läroböcker för Matematik A. Centralt i studien är de sex matematiska kompetenser, som Palm et al. (2004) analyserat fram ur de nationella styrdokumenten. Dessa kompetenser är: kommunikationskompetens, modelleringskompetens, resonemangskompetens, begreppskompetens, problemlösningskompetens och algoritmkompetens. För att nå syftet genomfördes en analys av uppgifter i två läroböcker för Matematik A.Undersökningens resultat visar att alla sex matematiska kompetenser finns representerade i läroböckernas uppgifter.

Sociala nätverk tar stor plats på Internet genom virtuella communities. Användare har en större möjlighet att nå dem via mobila lösningar och därmed göra dem till mobila communities. Kriterierna som ligger till grund för framgång för virtuella communitiesvill vi applicera på mobila communities. För att undersöka dessa kriterier, och bakomliggande faktorer, har vi valt att titta på ?tidigt bruk? användning av en mobil community, Facebooks mobila portal med hjälp av Technology Acceptance Model (TAM).

Studien syftar till att få grundläggande kunskaper om hur barn lär med alla sinnen och vilka faktorer litteraturen pekar på för att utveckla och befästa elevernas taluppfattning. Den teoretiska delen behandlar två områden; inlärningsstilar där fyra grundtyper beskrivs och en litteraturstudie där det framkommer vilka begrepp som är viktiga för att få den förförståelse som krävs längre upp i årskurserna.I resultatdelen finns 10 olika lektionsförslag som utvecklar och befäster barns kunskaper om taluppfattning. Övningarna har jag provat i olika barngrupper för att kunna ta till mig de oförutsedda saker som kunde hända under lektionen. Till varje lektionsförslag finns anvisningar vad respektive övning tränar och vilka lärstilar den vänder sig till.Det är mångfalden som leder fram till att eleverna erhåller en stabil taluppfattning..