Vad Àr andlighet? MÄnga av oss blandar ihop andligheten med religion, men det Àr viktigt att skilja pÄ andlighet och religion. Religion Àr nÄgot som vi fÄr lÀra oss frÄn andra medan andlighet Àr nÄgonting vi finner djupt inom oss sjÀlva.Andlighet hos en mÀnniska Àr ett bejakande av sjÀlen. Andlighet Àr ett uttryck för den del av oss mÀnniskor som inte har nÄgon fysisk form. I mitt arbete behandlar jag temat andlighet utifrÄn en personlig utgÄngspunkt dÀr jag, som mÀnniska mellan andligt och jordligt, hyllar min plats i den sistnÀmnda. För mig Àr ofta den fysiska och materiella upplevelsen en förutsÀttning för just den andliga upplevelsen. Ingen utesluter den andra men för mig Àr perspektivet pÄ andlighet omvÀnt. En av uppgifterna i mitt magisterarbete blev sÄledes att lyckas förmedla andlighet genom just en materiell skapelse. Jag blev tvungen att stÀlla mig frÄgor om detta överhuvudtaget Àr möjligt? Andlighet Àr ju pÄ mÄnga sÀtt motsatsen till att bli materialiserad..

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Följande undersökning har som syfte att redogöra för den genuslogik som framkommer i Dagens Nyheters valbevakning 2010. Detta har gjorts genom att titta pÄ vilken könsmÀrkningsamt vilka förestÀllningar om politik som framkommit i bevakningen utifrÄn modellen om dendikotoma genuslogiken. Studien har genomförts med hjÀlp av kvantitativ innehÄllsanalys dÀrsamtliga artiklar frÄn valrörelsen har undersökts utifrÄn förbestÀmda variabler. Eftergenomförd studie kan det konstateras att den manliga genuslogiken prioriteras i DagensNyheters bevakning av valrörelsen. Detta eftersom sÄvÀl könsmÀrkning som förestÀllningar Àrmanligt prÀglade.

Studien handlar om stickskador och skador med vassa föremÄl inom hÀlso- och sjukvÄrd. Dessa skador Àr en risk som hÀlso- och sjukvÄrdspersonal utsÀtter sig för i sitt dagliga arbete. Stick- och skÀrskador Àr direkt förenade med risk för blodburen smitta sÄsom HIV, HCV och HBV. Litteraturstudien baserades pÄ befintlig kvantitativ forskning och syftet med studien var att i vetenskaplig litteratur undersöka vilka faktorer som kan pÄverka sjukvÄrdspersonals hantering av stickande/skÀrande föremÄl. De faktorer som identifierades var; personrelaterade orsaker, materiella orsaker samt organisatoriska orsaker.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka om och hur genusstrukturer tar sig uttryck nÀr svensk journalistik prisbelönas. Detta görs genom en undersökning i tvÄ delar. Den första delen Àr en kvantitativ översikt dÀr alla journalistiska verk som antingen vunnit Guldspaden eller Stora Journalistpriset mellan Ären 2000-2014 undersöks. Totalt kategoriseras 164 journalistiska verk utifrÄn bland annat Àmnesval. DÀrefter presenteras resultatet i form av diagram och analyseras med hjÀlp av Monika Djerf-Pierres teoretiska begrepp könsmÀrkning samt ?hÄrda? och ?mjuka? nyheter.

Vad h?nde, herr B?rjesson? ?r en mikrohistorisk studie som f?ljer jordbrukaren Benjamin Carolus B?rjesson mellan ?ren 1850-1875 p? g?rden Stora B?ck i T?l? Socken med hj?lp av hans anteckningsb?cker. Utifr?n ett ekonomiskt, socialt och mentalitetshistoriskt perspektiv analyseras och redovisas anteckningsb?ckerna. Den mikrohistoriska studien som best?r av herr B?rjessons anteckningar ?r ett exempel p? hur man kan anv?nda en enskild historisk k?lla som ett v?rdefullt ting f?r en undervisningskontext i svensk gymnasieskola. Mikrohistoria presenteras som ett alternativ till den lokalhistoriska undervisningen. F?rhoppningarna ?r att den mikrohistoriska studien kommer att anv?ndas och utvecklas inom undervisning i framtiden, f?r elevers utveckling av historiska kunskap, historiskt t?nkande och historiemedvetande..

This study focuses on a reconstruction proposal of a small part of a rural churchyard that has lost a big part of its history, in form of its conformation and plant material. The chosen part of the cemetery was established in 1938, and this proposal is an interpretation of the architect?s original plan, the workers wishes and my own observations and experiences of the place. In this proposal I have tried to balance the plants composition to create an environment that can benefit the biological diversity, that fits the locations habitat and today?s maintenance.

I den hÀr uppsatsen behandlas om svensk rÀtt strider mot EU-rÀtten vid kommunala fastighetsöverlÄtelser. I första delen av uppsatsen görs en översiktlig utredning av EU:s omfattande reglering kring statligt stöd och hur brett EU:s statsstödsregler tolkas. Sverige saknar i princip materiella regler kring statsstöd och rÀttsomrÄdet har fÄtt lite uppmÀrksamhet i svensk doktrin.I den andra delen av uppsatsen undersöks de allmÀnna materiella rÀttsreglerna kring kommunalrÀtten som kan göras aktuella vid en kommunal fastighetsöverlÄtelse. Den delen Àr inriktad pÄ en översikt av kommunalrÀtten och hur de offentligrÀttsliga delarna tillÀmpas nÀr en kommun agerar som ett privatrÀttsligt subjekt.En kommunal fastighetsöverlÄtelse fÄr nÀmligen enligt huvudregeln inte innebÀra att den medför ett statligt stöd till en kommuns avtalspart och heller inte enskilt kommunalt stöd i strid med kommunallagen. EU:s statsstödsbestÀmmelser reglerar Ä ena sidan ett förbud mot de flesta offentliga stödÄtgÀrder som pÄverkar handeln mellan medlemslÀnderna.

Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.

Denna uppsats handlar om hur de semantiska vÀrdena kan överföras frÄn ett koncept till en 3Dmodell. Detta innebÀr att vi tar de fysikaliska attribut av en karaktÀr i ett koncept bygger dessa i en 3-dimensionnell miljö. Med hjÀlp av genreteori kring semantik och syntax, gör vi oss medvetna om vad dessa begrepp kan innebÀra i den process som ingÄr i modellering av karaktÀrer. Vi bryter upp karaktÀrskonceptet i mindre bestÄndsdelar sÄ som mjuka/hÄrda ytor och gör en granskning av karaktÀrernas semantiska drag. DÀrefter beskrivs den arbetsmetod som anvÀndes för att skapa 3D karaktÀren, dÀr vi berör nÄgra av de viktiga punkterna i arbetsprocessen.

This bachelor's thesis is a study of operative approach and attitude to espaliered fruit trees in home gardens. Through qualitative interviews the informants give their view of problems which might arise, and to some extent how the problems can be solved. In addition, which benefit can be obtained from growing these different types of trained trees and for whom they might be suitable. Thematic analyses were used to find themes and patterns for deeper understanding. The conclusion was that these kinds of trees would be beneficial to use to a greater extent than is done today you can use more species and varieties, fit more trees in a small garden, and enhance the trees esthetical appearance.

Den nya regeringen signalerade tidigt att de hade bestÀmt sig ? revisionsplikten ska tas bort för de minsta företagen. Just nu arbetar en utredning med att komma fram till vilka företag inskrÀnkningen av revisionsplikten ska omfatta, om det krÀvs kompletterande ÄtgÀrder samt hur det har gÄtt i Danmark och Finland dÀr man nyligen har avskaffat revisionsplikten. NÀrmare 200 000 bolag berörs troligen av regelÀndringen som planeras till 2009. Ett av de viktigaste argumenten för revisionsplikt Àr intressenternas nytta av den reviderade informationen.

Denna studie Àmnar förklara hur komponentavskrivning uppfattas bland större svenska fastighetsbolag. Komponentansatsen, som bestÀmmer hur materiella anlÀggningstillgÄngar ska redovisas, blev obligatoriskt för större svenska bolag att tillÀmpa i sina finansiella rapporter frÄn och med Är 2014. En bransch som framförallt berörs av det nya kravet pÄ komponentavskrivning Àr fastighetsbranschen. Avskrivningarna ska inte lÀngre berÀknas per byggnad utan separat för byggnadens olika komponenter utifrÄn en bedömning av respektive komponents nyttjandeperiod. Med utgÄngspunkt i kostnads- nyttoanalys har vi genom en webbenkÀt samt personliga intervjuer med personer pÄ berörda fastighetsbolag undersökt uppfattningen kring implementeringen och tillÀmpningen av komponentansatsen.

Trots ett allt mer urbaniserat samhÀlle gÄr tillvÀxten i Sveriges glesbygder framÄt. Att nÀringslivets satsningar pÄ mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig pÄ dessa mindre orter. Detta utmynnande i vÄr problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering pÄ mindre ort.Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering pÄ en mindre ort, Àr IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har bÄde uppmÀrksammats och ifrÄgasatts varför vi fann sakfrÄgan intressant och givande att utreda.Syftet med vÄr studie Àr att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. VÄra delsyften Àr att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position pÄ marknaden har pÄverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.Den process som bÀst beskriver vÄr arbetsgÄng kallas för iterativ strategi.

Syftet med konkurrenslagstiftningen Àr att frÀmja konkurrensen marknadsaktörer emellan. En effektiv konkurrens bidrar till en bÀttre resursanvÀndning i samhÀllet, medan en otillrÀcklig konkurrens ledertill onödigt stora kostnader. Sedan intrÀdet i den Europeiska Unionen (EU) 1995 har Sverige ett dubbelt rÀttssystem för konkurrensrÀtt, den EU-rÀttsliga lagstiftningen Àr inte bara vÀgledande utan i materiellt hÀnseende Àven bindande. En grundlÀggande bestÀmmelse inom konkurrensrÀtten Àr förbudet mot konkurrensbegrÀnsande samarbete, detta regleras i 2:1 Konkurrenslag 2008:579 (KL) och i artikel 101.1 Lissabonfördraget (EUF-fördraget). Ett sÄdant samarbete innebÀr att tvÄ eller flera företag gÄr samman och avtalar om exempelvis pris eller marknadsuppdelning och Àr föremÄl för uppsatsens undersökning.Uppsatsen syftar till att undersöka viss problematik som uppstÄr vid tillÀmpningen av denna lagstiftning.