Bakgrund: Inom strategilitteraturen resoneras och diskuteras det om olika fördelar associerade med att vara internationellt verksam. Ett flertal av dessa fördelar återfinns även i resonemangen kring hur företag försöker skapa och utnyttja synergier genom en geografiskt diversifierad verksamhet. Syfte: Vi har för avsikt att utreda vilket teoretiskt stöd som finns för förekomsten av synergier associerade med företagens internationella närvaro, för att med denna utgångspunkt skapa en förståelse för hur internationellt etablerade företag, ur ett konkurrenskraftsstärkande perspektiv, resonerar kring förekomsten och utnyttjandet av dessa synergieffekter. Genomförande: Vi har genomfört tio intervjuer fördelade på studiens fyra fallstudie-företag; Flextronics, ÖPWC, Gunnebo och Attendo. Resultat: Vi har funnit ett teoretiskt och empiriskt stöd för ett fåtal internationellt associerade synergier, men finner de traditionella synergieffekterna intressanta även ur vårt internationella perspektiv.

Föreliggande studie vill undersöka hur fyra verksamma lärare i svenska som andraspråk, enligt dem själva, förstår och undervisar literacy i ett multimodalt samhälle. Genom en kvalitativ metod har de fyra lärarna intervjuats enskilt och deras svar har sedan placerats i redan befintliga teman från en studie av Cross (2011) som, tillsammans med ett sociokulturellt perspektiv, utgör teoretiska utgångspunkter och analysverktyg för denna studie. Det analyserade resultatet visar bland annat att lärarna fokuserar mycket på sociala och kulturella praktiker vid literacyundervisning och att de inkluderar multimodaliteter i begreppet literacy men att det får olika mycket utrymme i undervisningen beroende på tillfrågad lärare..

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Den här uppsatsen analyserar informationssajten om depression Depressionslinjen, som ges ut av läkemedelsföretaget Pfizer. Analysen görs enligt Fairclough (2001a; 2001b; 2002). Analysen visar att läsaren/patienten konstitueras som passiv medan SSRI och läkaren konstitueras som aktiva och handlande. Terapi och andra alternativ till läkemedel nämns, men olika diskursiva grepp används som ger intrycket av att dessa kommer i andra hand. Lågt Serotonin framstår som orsak till depression.

Syftet med denna studie var att utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och ett Foucault-inspirerat diskursanalytiskt ramverk visa på några av de sätt att tala om och förstå den bildterapeutiska processen som finns tillgängliga för och används av bildterapeuter. Syftet var även att beskriva hur dessa sätt att tala kan påverka bildterapeuter i det bildterapeutiska arbete de bedriver. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med bildterapeuter. I resultatet lyftes tre distinkta sätt att tala om processen fram, som gav den tre olika innebörder. Dessa tre diskursiva konstruktioner framställde den bildterapeutiska processen som en blottläggande process, som en experimenterande process och som en reflekterande process.

Palatset skall bli ett kulturhus för barn och är i dag under uppbyggnad. Syftet med uppsatsen är att genom diskursanalys kartlägga Palatsets visioner i ett barnkulturellt samtidsperspektiv. Jag arbetar utifrån frågeställningen: Hur ser Palatset på begreppen barn och kultur, och hur förhåller sig detta synsätt till forskning om barn, barndom och kultur, samt till Palatsets allmänna politiska samtidskontext?Jag gör en diskursanalys av ett urval av skrivet material från Palatset. Analysen synliggör barnet med rättigheter, det kompetenta barnet och det aktiva barnet, som tre huvudsakliga diskurser rörande barn.

Fish-head pendants are one of the characteristic Gotlandic Late Iron Age artefacts. This object has been rather neglected and mainly considered as an insignificant embellishment, normally worn as a neck-collar and seen as an artefact include in the typical Gotlandic set of female jewellery.The fact that the fish-head pendant has a very long life span, which stretches from grave-finds in the Early Vendel Age to hoards in Viking Age as well as secondary usage as brooches in the Early Middle Ages, makes the artefact an excellent starting point for discussions on social practices and change through material culture. It's shown in this study that, contrary to previous beliefs, the normal usages for fish-head pendants is as solitary pendants and not as neck-collars. Neck-collars is shown to have an intricate relation to inhumations for young individuals, whereas solitary pendants are found in cremation deposits for adult individuals, something that relates to a fixed social practice mainly in the period 700-900 AD and that develops from the cremation funeral practice. This particular social practice relates to aspects of attraction and protection and continues in to the 10th century outside of funeral structures, which is shown by the composition of hoard-finds from the 10th century, but is totally absent when the pendants is given a secondary usage as brooches in the end of the 11th and beginning of the 12th century.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera medlemmars diskursiva konstruktioner av självskadebeteende och de konsekvenser dessa konstruktioner får för medlemmarnas identitetsskapande på ett Internetcommunity. Studien har en kvalitativ forskningsansats med grund i diskurspsykologi. Två diskurser har identifierats och döpts till ?naturlighetsdiskurs? och ?onaturlighetsdiskurs?. Inom dessa konstrueras självskadebeteende på skilda vis och medlemmarna av communityt rör sig mellan båda diskurserna.

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd.

Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska ungdomars värderingar, samt att utreda om det fanns någon skillnad mellan pojkar och flickors värderingar. Undersökningarna har tagit avstamp i Ronald Ingleharts teori om att den västerländska människan lämnar materialistiska värderingar för att anamma något som han kallar postmaterialism. Med detta menar han att människan söker inre lycka och personlig tillfredsställelse snarare än materiell välfärd och fysisk trygghet.Metoden som använts har varit en enkätundersökning, där 51 ungdomar på en gymnasieskola i Sverige svarat på frågor om sina värderingar. Därefter har även kvalitativa intervjuer gjorts med fyra utav ungdomarna. Resultaten har sedan jämförts med liknande studier inom ämnesområdet.

Kvinnor som jagar älg är en stadigt växande grupp i Sverige. Ändå är älgjakt fortfarande en aktivitet som utövas av en övervägande majoritet män. Med utgångspunkt i att en jämställd jägarkår är en viktig del i arbetet för en jämställd landsbygd är det relevant att undersöka hur de kvinnor som deltar i älgjakt upplever aktiviteten. Hur är det att som kvinna delta i älgjakt och vara medlem i ett älgjaktlag? Det är den övergripande fråga som denna uppsats i ämnet landsbygdsutveckling ämnar besvara. För att uppnå detta görs en kvalitativ intervjuundersökning med fem älgjagande kvinnor i Vilhelmina kommun, Västerbotten.

Abstract Detta är en undersökning av diskursiva förändringar i läromedel. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur lärobokstexten i historieläromedel har förändrats under de senaste decennierna. Frågeställning: Hur har diskursen kring framställningen av socialismen förändrats i historieläromedel? Teorierna som ligger till grund för undersökningen är hämtade dels från Staffan Selanders Lärobokskunskap från 1988 och dels från Norman Faircloughs kritiska diskursanalys. Metoden grundar sig i Selanders tankar om vad som bör undersökas i en läromedelsanalys. Vad som undersöks är därför de tre områdena urval, stil och förklaringar.

Denna kandidatuppsats syfte är att analysera svensk bibliotekspolitisk debatt kring årtalen 1912 och 1974. Teori och metod som används vid analysen utgår från diskursteori och diskursanalys. Materialet består i artiklar från tidskrifterna Folkbiblioteksbladet och Biblioteksbladet.Uppsatsen arbetar utifrån antagandet att det kring tiderna vid årtalen 1912 och 1974, inom bibliotekssfären, skett förändringar i föreställningar kring folkbibliotekets roll i samhället. Analysen visar att folkbiblioteksdiskursen vid tiderna kan delas in i två övergripande diskurser: en folkbildningsdiskurs och en kulturförmedlingsdiskurs. Inom dessa två diskurser har det kring tiderna som legat under analys, pågått diskursiva kamper mellan olika läger för att få definiera diskursernas innehåll.

Syftet med den här studien var att skapa kunskap om vilka påverkansprocesser som uppfattas som centrala för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer i en statlig myndighet. Vidare undersöktes om likabehandlingsplanen ansågs ha någon påverkan för att uppnå en jämn könsfördelning bland chefer. Datainsamlingsmetoden som användes var semistrukturerade intervjuer med sex anställda på olika befattningar i organisationen. Resultatet tolkades och förklarades därefter utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Det framkom att det är flera samverkande faktorer i en organisation som kan åstadkomma förändring men att några framstår som mer avgörande.