Kräppat pappers kraft och töjningskurva är mer dragstyv till 5 % töjning för att sedan bli mindre dragstyv. Vid tillverkningens kräppningsprocess veckas pappret det borde göra det mindre dragstyvt i början av kraft och töjningskurvan för att sedan bli mer dragstyv när fiber ? fiber ? bindningarna tar upp last. För att få mer förståelse för fibrerna kontra kräppningens betydelse för kräppats pappers materialegenskaper, har en jämförelse mellan kräppat och okräppat papper gjorts.Arbetet har genomförts genom att observera kräppat papper och okräppat papper i en dragprovare under tiden har det spelats in av en usb ? mikroskops - kamera.

Examensarbetet genomfördes vid Luleå Tekniska Universitet på avdelningen för Materialteknik åt Kappa Kraftliner i Piteå. Ur den nyproducerade pappersmassan urskiljs ett returfiberrejekt som vid förbränning orsakar korrosion på biomassapannans överhettartuber. Detta är bakgrunden till examensarbetet. På överhettartuberna sker beläggningsbildning genom överbäring eller kondensation av korrosiva ämnen i rökgaserna från eldstaden. De korrosiva ämnena i beläggningen utgörs främst av alkaliklorider, där returfiberrejektet bidrar med höga halter av klor som bildar klorider.

Examensarbetet utförs på uppdrag av BillerudKorsnäs AB, projektet ingår i ett större forskningsarbete som uppdragsgivaren arbetar med, ty BillerudKorsnäs vill tillhandahålla det optimala materialet som ger den bästa kartongförpackning till kunden. I rapporten behandlas problemet huruvida skadeutvecklingen skiljer mellan punktlast och utbredd last inom pappersteknik. För att begränsa omfattningen av projektet så valdes fem sfäriska laster som ska angripa totalt fyra utvalda paneler, de fyra paneler är specifikt utvalda och uppdelade på två geometriskt skilda kartongförpackningar men med samma kvalitet. I projektet utreds parametrarna strukturstyvhet och strukturstyrka från obelastat tillstånd till begynnande skadeutveckling i kartongförpackningen. Resultatet från provning kommer att presenteras i kvantitativ analys av sammanställda diagram och kraft-/förlängningsgrafer samt kvalitativ analys av skadeutveckling.

Inom medicinsk Materialteknik utvecklar man injicerbara ben-cement, att användas för att fylla och reparera defekter med minimala kirurgiska ingrepp. Härdningstiden bestämmer hur länge man kan arbeta med materialet, och när man kan sy ihop såret utan risk för medicinska komplikationer. Det är därför av stor vikt att man kan bestämma denna tid så exakt som möjligt. En metod baserad på ultraljud håller på att tas fram för detta ändamål. En tillförlitlig mätmetod skulle vara till omedelbar hjälp både för medicinsk personal och de som utvecklar materialen, vilket skulle kunna innebära kortare operationstider för patienterna.

Traditionellt sett har vägsektorn främst använt jungfruliga resurser som konstruktionsmaterial. Intresset för alternativa material ökar dock och detta leder till att det blir allt vanligare att restprodukter används som konstruktionsmaterial.´ I dag saknas det enhetliga modeller, med allmän acceptans, för att bedöma en restprodukts lämplighet som konstruktionsmaterial i vägbyggnad. Detta innebär att det i varje enskilt fall tas fram ett bedömningsunderlag som anses vara lämpligt. För att bedöma ett materials lämplighet bör ett faktaunderlag inom en rad olika aspekter samlas in. De aspekter som kan vara aktuella kan delas in i Användning och Omgivning.

På Södra Innovations avdelning för forskning om fiber och massa har man uppmärksammat ett avvikande beteende på kraft-töjningskurvorna hos kräppat tissue-papper. Kurvan beter sig styvt där det i teorin borde vara töjbar och vice versa. Man vill därför veta vad det är i materialet som bidrar till att detta beteende uppstår och få en förklaring på vad som händer i materialet efter att det har belastats till brott. Detta vill man göra för att fortsatt kunna konkurrera med sin pappersmassa på marknaden och hjälpa sina kunder med deras utveckling av framtidens produkter.Projektet har gått ut på att utföra mätningar i dragprovare på kräppat tissue-papper, tillverkat i fabrik, och jämföra dessa mätningar med prover på okräppat papper, som tillverkas i laboratorium. Mätningarna har spelats in med ett ljusmikroskop för att lättare se vad som händer i materialet när det utsätts för last; vart den initierande sprickan uppstår och hur den tillväxer.Efter att ha analyserat mätdatat från dessa prover kunde man se att den största påverkande faktorn ligger i tillverkningsprocessen.

Bakgrunden till detta examensarbete var att Qumex Materialteknik vid ett flertal tillfällen konstaterat att material av typen SS 0725 har uppvisat bristfälliga härdresultat. Materialet, som är relativt nytt på marknaden, är ett gjutjärn av typen segjärn och utmärker sig gentemot andra segjärn på grund av sitt höga innehåll av kisel. Då segjärn enligt den nu gällande EN-standarden klassificeras efter sina mekaniska egenskaper uppstår ett problem gällande SS 0725. Materialet uppfyller de krav som är ställda för EN-GJS-500-7 och hamnar därmed under samma materialbeteckning som ett segjärn med betydligt lägre kiselhalt. Att två material med olika kemisk sammansättning hamnar under samma beteckning kan innebära problem.

Detta examensarbete har utförts på initiativ av Scania CV AB. Scania är en världsledande tillverkare av tunga lastbilar, bussar och industri- och marinmotorer. Konstruktionsgruppen inom Scania som detta examensarbete utfördes vid är benämnd NMKA och är en del av avdelningen NM ? Engine development som bedriver forskning & utveckling av Scania motorer.Denna avhandling inom produktutveckling tjänar syftet som slutgiltigt examinationsmoment för civilingenjörsprogrammet Innovation och produktdesign på Mälardalens högskola. Arbetet har utgått ifrån en metod för produktutveckling som lärs ut i samband med utbildningen.Uppdraget har baserats på frågeställningen att utveckla ett robust klamningskoncept för kablage på motor, som uppfyller de ergonomiska och konstruktionsmässiga krav som Scania ställer på sina artiklar.

Detta examensarbete är gjort på Luleå tekniska universitet i samarbete med Sandvik Materials Technology december 2004 till och med april 2005. Syftet är att ta fram en metod för att med hjälp av ultaljudundersökning bestämma ett ämnes makroslagghalt. Detta är önskvärt då nuvarande motsvarande metod är en syningsmetod där man endast undersöker ytor och därifrån försöker bedöma slagghalten. Då makroslaggerna är väldigt ovanliga i förhållande till mikroslagger så är en sådan ytsyningsmetod inte lämplig då resultatet är väldigt beroende av slumpen. Därför är en metod som söker av hela ämnets volym önskvärd.

Underhållskostnaden för hjulaxlar på malmvagnar, där bland annat omsvarvning av hjulen ingår, står för ca 50% av malmvagnens totala underhållskostnad. Att kunna effektivisera och minska dessa rörliga kostnader är en förutsättning för att skapa ett kostnadseffektivt och tillförlitligt transportsystem. Det är därför viktigt att skapa en helhetsbild över de kostnader som respektive åtgärd genererar för respektive intressent. T.ex. kan olika reprofileringsintervall för hjul skapa kostnader för Banverket och vise versa kan olika slipningsintervall skapa liknande kostnader för MTAB.

Vid sätthärdning är så kallade mjuka fläckar ett problem som förekommer vid många härdverkstäder. En vanligt förekommande artikel som sätthärdas är kugghjul och om en sådan artikel med mjuka fläckar monteras finns risken att den inte håller och den kan i värsta fall även förstöra andra komponenter och förorsaka stora kostnader. Mjuka fläckar är områden i ytskiktet där hårdheten är lokalt nedsatt och man har kunnat konstatera att de beror på att uppkolningen har försvårats i dessa områden. Tidigare studier har visat att om det bildas svårreducerade oxider på ytan så försvåras uppkolningen av artiklar under sätthärdningen och detta kan vara en orsak till dessa mjuka fläckar. En metod att förhindra uppkomsten av mjuka fläckar är att på ett kontrollerat sätt bilda en lättreducerad oxid (järnoxid) på ytan som senare kan upplösas under själva uppkolningsprocessen.