Vi har utgått ifrån det sociokulturella och  fenomenografiska  perspektivet i vår studie. Vår studie har behandlat vilket Material som finns och används på respektive förskolor i arbetet med matematiken.  Vi har även undersökt på vilket sätt Materialet används av lärarna och av barnen samt om det finns en  matematisk  miljö  på  förskolorna,  och  i  så  fall, hur  den  kommer  till uttryck.   Syftet   med  vår  studie   var  att   ta   reda   på   användningen   av matematikMaterialet  på  förskolor  som  arbetar  utifrån  Montessori  inriktad pedagogik och Reggio Emilia inspirerad pedagogik. Vi har även tagit reda på pedagogers tankar bakom matematikMaterial. Studien har inte som syfte att jämföra de olika pedagogikernas användning av Material. Vårt empiriska insamlande  Material  har  tagits  fram  via  intervjuer  och  observationer.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur lärare arbetar med laborativt Material samt problemlösning i matematik och när de tar in detta i sin undervisning. Vi avser även undersökavad högpresterande och lågpresterande elever har för uppfattningar kring dessa områden i matematik, samt vad lärarna tror att dessa elevgrupper har för uppfattningar om laborativt Material och problemlösning.För att få reda på dessa frågeställningar har vi använt oss av strukturerade intervjuer med 15 högpresterande och 15 lågpresterande elever samt kvalitativa intervjuer med fem lärare.Resultatet av denna undersökning visar att laborativt Material är något som mestadels används som hjälpmedel till lågpresterande elever. Problemlösning anses stimulera högpresterande elevers intresse för matematik i större omfattning, än de lågpresterandes.Problemlösningsuppgifterna anpassas sällan till elevernas nivå och mestadels tas dessa uppgifter från elevernas matematikböcker. Laborativt Material ses som accepterat att använda blandklasskamraterna enligt de intervjuade eleverna, de flesta anser även att det skulle vara eller är roligt att använda laborativt Material..

Syftet med denna studie är att undersöka ifall barn har inflytande över sin miljö och sitt Material i verksamheten samt vilket perspektiv pedagogerna utgår från vid planering av miljön. Studien har utgått från följande frågeställningar: Anser barnen att de har inflytande över sin miljö och sitt Material på förskolan, och i så fall hur tar detta sig uttryck? Vilket perspektiv ligger till grund för pedagogernas utformning av miljön i verksamheten? För att få svar på mina frågor har jag använt mig av en kvalitativ studie med semi-strukturerade intervjuer med intervjuguide, strukturerade intervjuer med intervjuformulär samt dokumentation i form av bilder. Slutresultatet visar att det finns en vilja och önskan hos barnen att bestämma tillsammans med pedagogerna, att ha inflytande över miljö och Material. Den faktorn som främst påverkar barns inflytande är det pedagogiska förhållningssättet hos pedagogerna, deras intentioner kan både vara stödjande och begränsande för barns inflytande..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förändring av Material påverkar varseblivningen av objekt när formen lämnas oförändrad. Detta kan vara av intresse då spel med realistisk grafisk stil blir mer och mer högupplöst vilket samtidigt ställer högre krav på de grafiska utvecklarna att framställa verklighetstrogna Material.Jag har utfört en kvalitativ undersökning med personintervjuer av sex personer. Dessa sex personer har fått se tre objekt där de fått definiera objektets syfte. Intervjupersonerna fick sedan se objekten med olika Material där mina frågor haft som mål att få respondenten att motivera uppfattat Material samt det uppfattade Materialets egenskaper. De intervjuades motiveringar om objekt och Material har jag sedan tolkat utifrån litteratur om psykologi, främst om kategorisering som George Lakoffs bok "Women, Fire, and Dangerous Things" (1990) beskriver.Min undersökning har visat att uppfattningen av textur kan förändra ett objekts syfte och funktion.

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare ser på och använder laborativt Material i matematikundervisningen. För att svara på studiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sju lärare som undervisar i årskurs 1-3. Observationer har också gjorts för att se vilka laborativa Material som finns och hur de används av lärare och elever.Analys av intervjuerna visar att lärarna i första hand nämner plockMaterial i intervjuerna. Andra Material som är vanligt förekommande enligt både intervjuer och observationer är vardagens Material (pengar) och skolans laborativa Material (centicuber). Lärare berättar att det laborativa Materialet används i så gott som alla områden i matematik.

Syftet med denna studie är att göra en komparativ studie och undersöka vilken typ av Material barn på två förskolor i två länder använder sig av och hur de använder Material i sin lek. Förskolorna ligger i Sverige och Bosnien-Hercegovina. Metoden bestod av observationer i de två förskolorna och pågick i fyra dagar i varje förskola. Den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten bestod av tidigare studier och teorier om socialisation och könssocialisation och hur detta inverkar i ett barns uppväxt och föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt. Resultatet i denna studie visar att barns val av Material till viss del återspeglar rådande könsrollsmönster i båda länderna genom att flickor intar en mer omhändertagande roll av familj, medan pojkar visar styrka och tuffhet genom olika typer av krigslekar. Det var dock svårt att dra en generell slutsats, eftersom det fanns situationer där pojkarna valde Material och typer av lekar som traditionellt betraktas som typiskt kvinnliga situationer.

I takt med att vi förbrukar samhällets resurser så ökar intresset för att ersätta oljebaserade Material med likvärdiga baserade på cellulosa. Det forskas mycket kring nya cellulosabaserade Material och dess egenskaper, och det presenteras även nya Material som är mer eller mindre färdiga för produktion. Vid en produkts utveckling och framställning finns det ett stort antal olika Material tillhands att välja ibland. De traditionella och etablerade Materialen är väl undersökta och deras egen skaper är välkända och väl dokumenterade, men så är inte alltid fallet med nya Material som kommer fram från forskningen. En uppfattning är att det kan vara svårt att få ett Material att gå från att vara ett intressant, nytt Material till att det faktiskt hittar sin väg in till en produktion eller till att ingå i en produkt.Syftet med arbetet är att det ska vara till hjälp för de personer som är involverade i ett Materials framtagande i förståelsen av om vad intressenter efterfrågar från ett nytt Material.

The aim for this essay is to identify and distinguish the metal casting of Uppåkra during late Iron Age by examine related Material that primarily consist of finds made with a metal detector. I intend to, by analysing maps, concentrations in the detector Material and probable constructions within the settlement, find patterns that can indicate a metal casting activity. The results of the essay show that a number of concentrations can be seen and that they both indicate metalworking activities and to some degree a structural specialization in the settlement. The exclusive artefacts also indicate that Uppåkra was a settlement with over-regional functions when it comes to traditions dealing with metal casting..

The purpose of this paper was to analyze fishbones from the Pitted Ware Culture settlement named Hemmor. in Dalbo, När parish on Gotland. The fishbones are unburnt and derive from one specific culture layer (c:6) in trench one VI:7, and radiocarbon dated to 2600-2300 BC cal.In this paper I wanted to answer these following questions:1. What kind of fish species did they eat in Hemmor?2.

Svenska dagstidningar använder allt mer journalistiskt Material producerat av nyhetsbyråer. I en majoritet av alla svenska medier upptas också en stor del av utrymmet av Material som levererats från nyhetsbyråer. Användningen av centralt producerat Material har kritiserats för att både likrikta medieinnehållet och för att minska mångfalden på dagspressmarknaden.   Det finns emellertid stora luckor i forskningen kring sportjournalistik och få forskare har tagit reda på hur stor andel av tidningars artiklar, notiser och krönikor på sportsidorna som faktiskt är skrivna av Tidningarnas Telegrambyrå eller någon annan nyhetsbyrå.   Denna undersökning visar nu att det finns en likriktning på sportsidorna i åtminstone Sundsvalls Tidning och Dagbladet, med avseende på användningen av centralt producerat Material. Under två vanliga veckor år 2009 är 47 procent av den förstnämnda tidningens artiklar, notiser etc. skrivna av en eller flera nyhetsbyråer.

This paper deals with prehistoric charred organic Material, interpreted as bread, found in graves and in the underlying settlement at Kalvshälla, Järfälla parish in Uppland. The aim was to categorize the organic Material morphologically and with the help of Fourier transformed Infrared spectroscopy (FT-IR) to see whether it was bread or not. Material from 13 graves (dated to Late Roman Iron Age until Viking Age) and 3 finds from the settlement have been analysed. Differences were noted both in shape, porosity and structure. Some of the Material has been interpreted as cereal based foodstuff instead of bread due to morphological discrepancies.

The physical environment is constructed of Materials. The Materiality of different places contributes to how places can be distinguished and the Material can contribute to the construction of place identity. For architects with different orientations the Material is one of the principal means by which they can express their idea. The Material remains when the design process is finished and instead the Material becomes a precondition for how people will perceive and deal with the place. The literature study of the essay examines how the concept of place and Materiality is dealt with in different disciplines and how these descriptions are linked to the concept of place identity.

Syftet med vårt arbete var att undersöka vad verksamma lärare anser om dagens Material för trumsetsundervisning på nybörjarnivå, främst Material avsett för kulturskolan och liknande skolformer. För att undersöka detta valde vi att först dela ut ett mindre antal enkäter och därefter göra fyra djupgående intervjuer med aktiva och behöriga trumlärare som har erfarenhet av att arbeta med trumsetsundervisning inom kulturskolan. Det visade sig att alla intervjupersoner ansåg att de undervisningsMaterial för nybörjartrummisar som existerar idag har många brister. Bland de brister som påpekades var t.ex. olika notationssätt, dåligt play- alongMaterial, avsaknad av genrebredd och att mycket av Materialet helt enkelt är föråldrat.

?This essey focus on the first people in Småland and Östergötland. I investigate how they adapted to a new environment and what changes occurred in their Material culture. The purpose is to provide an overview of the first people who arrived there. I describe the settlements, Material culture, graves and so on..

Bakgrunden till examensarbetet var att fördjupa mig i olika Material och hur man på olika sätt kan använda sig av dem i grundskolans slöjdundervisning.Syftet med arbetet var att få en bredare kunskap om olika Material och deras användningsområden.Metoder jag använde var främst litteratursökning, två intervjuer med verksamma slöjdlärare samt provade på de olika Materialen och tekniker som jag hittade.Resultatet blev en form av handbok med de olika Materialen där även standardMaterialen är med. StandardMaterialen har jag med då jag upplevt att elever många gånger inte vet hur de Materialen beter sig. Det jag fann mest intressant i arbetet var allt jag lärde mig då jag provade på olika Material, och även allt jag läste om de Materialen jag har med i resultatet..