Internationell forskning visar att svenska elever presterar sämre i matematik i jämförelse med genomsnittet av elever i andra länder, där en förklaring tycks vara att eleverna inte har en full förståelse för begreppet lika med vid ekvationslösning. En annan förklaringsmodell kan vara att elevers resonemang tenderar att vara imitativa istället för baserade på matematisk grund. Kreativa resonemang däremot, som behövs för att skapa duktiga problemlösare, kräver att eleven verkligen använder den matematiska grunden. Denna studie undersöker elevers matematiska resonemang vid lösning av problem baserade på begreppet lika med. Elever i årskurs 2 har genom kvalitativ metod studerats med hjälp av videoobservationer när de enskilt i en laborationsliknande situation löst problemuppgifter om lika med.

BAKGRUND:Det finns en stor mängd litteratur kring problemlösning. Den litteratur vi tagit upp anser vivara den mest relevanta för vår undersökning. Vi har med tre artiklar som belyser detaktuella forskningsläget.SYFTE:Syftet med studien är att undersöka elevers sätt att lösa och tolka en problemformuleradmatematisk text i år 3.METOD:Eleverna i undersökningen har löst ett öppet matematiskt problem, därefter har vi genomfört17 barnintervjuer i år 3.RESULTAT:Utifrån vår analys fann vi tre strategier i elevernas lösningsmetoder. Vi har kallat dem försymbolstrategi, bildstrategi samt text- och sifferstrategi. Vi har också funnit att eleverna haranvänt olika räknemetoder i sina lösningar, dessa är addition, multiplikation och i ett falldivision..

Studier och granskningar har visat på en fokusering på imitativt resonemang i skolsammanhang där eleverna många gånger inte bedöms utifrån samtliga kunskapskrav. Syftet med denna studie är att få fördjupad kunskap kring vilket resonemangskrav som ställs på elever vid skriftliga prov i Matematik 1. I studien har provuppgifter från en lärarhandledning analyserats och klassificerats utifrån ett ramverk för matematiska resonemang. Genom att jämföra resultatet med tidigare forskning om resonemangskrav i nationella prov har även en slutsats kunnat dras huruvida resonemangskraven i lärarhandledningens provuppgifter är tillräckligt höga för att generellt sett kunna följa styrdokumentens riktlinjer. Resultatet visade att 26 % av de analyserade uppgifterna krävde globalt kreativt resonemang medan 26 % fordrade lokalt kreativt resonemang och 47 % var lösbara med någon typ av imitativt resonemang.

Denna kvalitativa studie avser att bidra till den samlade kunskapen om vilka olika typer av resonemang elever i årskurs sex kan använda sig av när de löser matematikproblem. Det fokuserade matematiska området är algebra och specifikt har resonemang om, och förståelse av, likheter och likhetstecken studerats. Resultaten visar att eleverna använde sig av kreativa matematiska resonemang (KMR) och imitativa resonemang (IR) i ungefär lika stor utsträckning. I de fall där KMR användes kom eleverna i samtliga fall fram till en korrekt lösning på problemet och i de fall där IR användes kom de fram till felaktiga slutsatser i alla fall utom två. Resultaten indikerar att en relationell förståelse av likhetstecknet är förknippat med KMR och en instrumentell förståelse framför allt med IR.

Syftet med det här arbetet är att undersöka och belysa vad sex lärare i årskurs fyra och fem anser om det matematiska språket och det matematiska samtalet, hur lärarna anser sig arbeta med samtalet och språket i undervisningen samt hur lärarna genom samtalet stödjer eleverna. Vi vill med det här arbetet även undersöka hur det ser ut under en matematiklektion för att lärarna ska kunna bli medvetna om hur deras arbete kan se ut och om det stämmer överens med deras intentioner med undervisningen.Undersökningen är kvalitativ med deltagande observationer och semistrukturerade intervjuer. Utifrån begreppsteorier har vi arbetat fram samtalskategorier och språkkategorier som vi har använt oss av vid sammanställandet av data. Resultatet av denna undersökning har visat att lärarna ser positivt på arbetet med det matematiska samtalet och ett matematiskt språk, och vill ge tid och plats till detta i undervisningen. Samtliga lärare använder sig i hög grad av ett matematiskt språk och lärarna beskriver flera olika sätt att genom samtalet stödja eleverna på.

Studiens övergripande syfte   är att undersöka hur förskollärare tolkar de matematiska strävansmålen i den   reviderade läroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhållningssätt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik är och   matematik ur ett lärar- samt barnperspektiv. Studien är en småskalig   kvalitativ intervjustudie där vi utifrån sex förskollärares perspektiv har   undersökt deras syn på de reviderade matematiska strävansmålen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och när de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vår undersökning på att våra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhåller sin egen betydelse för   barnets lärande där de poängterar att en medveten förskollärare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer.

Matematiskt begåvade elever är i behov av lika mycket stöd, variation och utmaningar som alla andra elever. Därför är det viktigt att dessa elever inte kommer i skymundan och får ?klara sig själva?. Syftet med denna studie är att synliggöra matematiskt begåvade elevers uppfattning om hur deras matematikundervisning ser ut idag, hur de själva lär sig bäst, samt hur de anser att matematikundervisningen ska utformas för att de ska ha möjlighet att utvecklas efter sin fulla förmåga. Med stöd i teori och tidigare forskning valdes sex matematiskt begåvade elever från år 4 ut för att medverka i denna undersökning.

Undersökningen syftar till att söka svar på hur elevers interaktion kan se ut när de spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel och vilken roll datorn spelar i denna interaktion. Interaktionen har studerats ur ett sociokulturellt perspektiv. Metoderna som använts är intervjuer av pedagoger, videofilmning av elever som spelar ett pedagogiskt matematiskt dataspel samt Stimulated Recall där eleverna fått videoinspelningen av sig själva och reflekterat över denna. Fyra pedagoger deltog i intervjuerna och fyra elevpar deltog vid videoinspelningarna. Undersökningen visar att elevinteraktionen tar sig uttryck i kroppsspråk, turtagning och muntlig kommunikation.

Detta examensarbete handlar om förskollärares erfarenheter av att kombinera bilderboksläsning och matematik i förskolan. Förskolans läroplan Lpfö98/10 (Skolverket, 2010) belyser att förskollärare ska se till att barnen i förskolan får stimulans och utmaning i sin språk och kommunikationsutveckling samt i sin matematiska utveckling. Läroplanen belyser dock inte hur detta arbete ska gå till.Den teoretiska utgångspunkten i detta examensarbete är Vygotskijs sociokulturella teori, vilket innebär att barn lär sig i sociala sammanhang. Utifrån våra erfarenheter sker bilderboksläsning dagligen i förskolan och detta sker oftast i ett socialt sammanhang. Studiens teoretiska perspektiv visar att språk och matematik är två ämnen som hör ihop och stödjer varandra.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att många elever har problem med platsvärde. Forskning belyser vikten av att elever får kunskaper om att talsorterna har olika värde beroende på dess position. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever baserar sina resonemang på när de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod där sex elever enskilt har observerats med hjälp av videokamera har vi gjort två delstudier.

Mitt syfte med arbetet var att ta reda på hur elever tänker och lär när de löser olika matematikuppgifter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att använda mig av litteraturstudier och empiriska studier. Jag har valt att utgå från elevernas resonemang i mina tolkningar av hur elever tänker och lär. Ett resultat av min undersökning är att elevens sociala samspel med andra elever och lärare har stor betydelse för elevens lärande. Mitt resultat har stöd i Vygotskys begrepp ´den närmaste utvecklingszonen´..

Detta arbete syftar till att undersöka hur lärarens fråga påverkar elevernasmöjligheter att föra en gruppdiskussion inom matematikämnet. Som enavgränsning fokuseras två frågeställningar: dels vad som händer med elevdiskussionendå eleverna ombeds relatera ett matematiskt fenomen till sinvardag, och dels vad som händer med elevdiskussionen då eleverna ombedssöka olika förklaringar till ett matematiskt fenomen. Undersökningen genomförssom ett fältexperiment där två grupper gymnasieelever ställs inför de bäggesätten att fråga. Gruppernas diskussioner dokumenteras och analyseras medavseende på hur eleverna formulerar och löser problem, vilka zoner av klassrumsinteraktionde rör sig inom, och i vilken grad de lyssnar på sina kamrater. Iresultatet visar det sig att bägge elevgrupperna utvecklar exempel, eller om manså vill, enkla problem, i större grad då de ombeds söka olika förklaringar tillmatematiska fenomen än då de diskuterar vardagserfarenheter.

Bakgrund: Sett till internationella undersökningar under de senaste 40 åren har de svenskaelevernas resultat legat under genomsnittet förutom vid undersökningen 1995. Utifrån dettafaktum kan det sägas vara relevant att titta på hur kursplanerna har utformats gällande ettspecifikt matematiskt område, nämligen aritmetik.Syfte: Undersökningen avser att granska hur innehåll och metoder gällandedivisionsalgoritmen, multiplikations- subtraktions och additionstabeller har beskrivits ikursplaner i matematik. I syftet ingår också att ta reda på en verksam lärares minnen avinnehållet och metoderna under tiden då de olika läroplanerna varit rådande.Metod: Textanalys som redskap och då genom en komparativ undersökning är detarbetssätt som används i denna undersökning. Kursplanerna som analyseras är: Lgr 62, Lgr69, Lgr 80 och Lpo 94. I undersökningen ingår även en intervju med en lärare.Resultat: Denna undersökning av kursplanerna presenteras i kategorier såsom innehåll,metod, språk, likheter och skillnader.

Syftet med denna studie är att undersöka och problematisera diskurser som kommer till uttryck i pedagogers resonemang kring genusfrågor. Studiens ansats är feministisk poststrukturalism. Vi vill kunna identifiera och fördjupa förståelsen för språkligt burna värden i pedagogernas resonemang, eftersom dessa inverkar på hur elever förstår sig själva, andra och förhåller sig till varandra. Vi har för syfte att nå och synliggöra strukturer. För att uppnå syftet formulerades följande frågeställningar: Vilka diskurser rörande genusfrågor kan utläsas i pedagogers resonemang? Och hur kan de utlästa diskurserna förstås i förhållande till nationella krav i Lgr11? För att besvara frågeställningarna har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie med fem pedagoger.

Lärare planerar undervisning och väljer vad eleverna ska arbeta med. Denna studie syftar till att undersöka lärares tankar om vilket matematiskt innehåll elever möter samt vilka förmågor elever tränar i arbetet med en uppgift i matematik. Studien genomfördes genom intervjuer med fem lärare som fick svara på frågor kring en uppgift i matematik. De övergripande frågorna handlade om matematiskt innehåll och förmågor, men även uppgiftens koppling till Lgr11 efterfrågades. Lärarnas svar kopplades till de specifika kunskaper som behövs för att undervisa i matematik.Studien visade att lärarna i hög utsträckning sorterade in uppgiften inom området kombinatorik och att de framförallt såg uppgiften som en problemlösningsuppgift.