I denna uppsats presenteras utfallet av en undersökning av elevers genomförande, tolkning, kunskaper och förmåga till helhetsperspektiv i samband med och efter en undervisningsperiod som genomförts på ett sätt som inspirerats av PBL (problembaserat lärande). De 110 eleverna gick på samma skola, i årskurserna 6, 7 och 9. De hade delats in i grupper om 6-8 elever för att genomföra en lärarhandledd gruppbaserad uppgift vars mål var att besvara en övergripande fråga om hur människan medverkar i det globala kretsloppet och hur vår miljöpåverkan ser ut.Elever i årskurs 6 uppvisade en lika stor förmåga som de övriga i att hitta många begrepp att redovisa i grupparbetet; däremot uppvisades inte lika långa orsaks-verkan-resonemang i flera led eller kopplingar mellan olika begrepp. Dessa elever hade också en tendens att ta med mer vardagsnära/personliga begrepp än de övriga. Elever i årskurserna 7 och 9 uppvisade längre orsaks-verkan-resonemang och fler kopplingar mellan begrepp.

Denna studie berör begreppet hållbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlägga hur tolv elever i årskurs fyra resonerar kring hållbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang på. Undersökningen utgår från ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssätt och då främst John Deweys transaktionella perspektiv på meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av två olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. Utifrån denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebär sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfällen då meningsskapande sker i möten.

Problemet som den här uppsatsen belyser är att olika grupper, till exempel lärare, politiker och fackförbund för en diskussion om läraryrkets status, utan att beskriva vad de menar med begreppet status. Syftet med den aktuella studien är att belysa vad en grupp gymnasielärare respektive representanter från Lärarnas Riksförbund lägger i begreppet yrkesstatus och ta reda på vilka faktorer de anser påverka yrkesstatusen. Vidare är syftet att ställa resultaten mot relevant forskning på området och ge förslag på hur diskussionen om lärares yrkesstatus kan sättas in i ett större perspektiv kopplat till skolutveckling. Undersökningen bygger på en textanalys av debattartiklar från Lärarnas Riksförbunds hemsida och en enkät som gymnasielärare svarat på. Både textanalysen och enkäten har en kvantitativ och en kvalitativ del.

Avsikten med denna studie var att utreda frågan: Vilka är de immateriella förutsättningarna i kreativa processer när de omvandlar något från konformt till originellt? Det primära syftet med att göra en undersökning på just det området var att kunna öka möjligheterna till att upprätthålla önskärd kreativitet, vilket enligt studiens resonemang kan understödja problemlösning samt i bästa fall leda från konformitet till originalitet. Undersökningen hade en så kallat abduktiv prägel vilken byggt på att olika teorier och empiriska exempel tillåtits växelverka isträvan att nå målet som beskrevs i föregående stycke. Jag ansåg att genom att välja ut ett antal exempel där originalitet hade uppnåtts skulle det gå att återblicka på de processer om skapat det originella, nämligen de kreativa. Även vissa andra typer av empiriskt material har använts för att skapa bärighet till resonemang och argumentation.

Det här är en kvalitativ studie som undersöker och belyser unga kvinnors resonemang kring sexuellt våld. Utifrån detta har vi studerat hur unga kvinnor uppfattar begreppet sexuellt våld, vilka attityder och värderingar det framkallar, hur de upplever att mäns våld mot kvinnor påverkar deras vardagliga beteenden och känslor. Samt hur de resonerar kring upplevelser av sexuellt våld. För att göra detta möjligt har vi genomfört två stycken fokusgruppsintervjuer där grupperna utgjort en grupp med fyra stycken artonåringar och en grupp med tre stycken tjugosexåringar. Resultaten visar att uppfattningen hos respondenterna är att sexuellt våld handlar om ett gränsöverskridande och en historisk syn på mäns makt i samhället.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka elevernas förståelse för några utvalda matematiska begrepp och kartlägga vilka begrepp somvållar störst svårigheter i lösandet av matematikuppgifter. Rapportens syfte var även att ta reda på hur lärarna arbetar för att utveckla elevernas begreppsbildning.Studien var av jämförande art och utgick från ett elevtest som genomfördes i årskurs 3 och 5 där vissa utvalda matematiska begrepp testades. Testresultaten följdes upp av intervjuer med elever och klasslärare. Resultatet visar att det för eleverna sker en utveckling, gällande begreppsbildningen, från skolår 3 till skolår 5. Det begrepp som vållar störst svårigheter för eleverna är är lika med, vilket testresultat och intervjuer bekräftar..

I denna uppsats behandlas elevers syn på ämnet religionskunskap samt hur väl förankrade begreppen demokrati, jämställdhet, miljö, fred och tolerans är hos dessa elever. Metoden för undersökningen var kvalitativ. Intervjuer med tio elever genomfördes. Utifrån denna empiri samt litteraturstudier förs sedan en diskussion om religionskunskapsämnets roll i ett framgångsrikt värdegrundsarbete. Undersökningen visar att elevernas attityd till ämnet var kluven.

Denna uppsats undersöker hur lärare som undervisar i grundskolans tidigare år resonerarkring verbal kommunikation i sin undervisning i ämnet engelska. Intervjuade lärare är allasituerade på olika skolor i en mellanstor stad i sydvästra Sverige. Studien ämnar synliggöralärares resonemang kring huruvida deras tidigare erfarenheter påverkar den verbalakommunikationen i deras engelskundervisning. Undersökningen har utförts utifrån kvalitativmetod med hermeneutisk fenomenologisk ansats. Utifrån kvalitativa intervjuer har kunnattolkas hur lärarnas tidigare erfarenheter, förväntningar på eleverna och uppfattning om sinundervisning med fokus på den verbala kommunikationen ser ut och hur detta har påverkathur lärarna resonerar.

Uppsatsen ger en beskrivning av olika lärares resonemang kring hur man organiserar matematik- undervisningen under skolår 7-9. Ingår gör också lärares resonemang om vilka moment/förmågor i matematik som olika elever bör ha med sig efter avslutad grundskola. Den tredje frågan som behandlas i uppsatsen är vilka moment/förmågor inom matematiken som undervisningens organisation ger eleverna möjlighet att lära sig. Dessa frågor besvaras med hjälp av observationer på tre olika skolor och intervjuer med sex lärare på dessa tre skolor. I uppsatsen ingår en analys av de läromedel som skolorna använder sig av inom matematikundervisningen.

Denna uppsats syftar till att undersöka och försöka förstå inverkansfaktorer och maktrelationer bakom planeringen av ett större infrastrukturprojekt. Studiens fokus ligger på det stora vägprojektet Förbifart Stockholm, som bland annat syftar till att avlasta befintligt vägnät och bidra till att bättre knyta samman Stockholms norra och södra kärnor. Den reella politiken och planeringen behöver inte alltid vara densamma som den formella, vilket i uppsatsen klargörs genom bland annat uttalanden i media, remissvar och intervjuer med involverade aktörer och politiker. Maktbegreppet kan förstås och synliggöras på flera olika sätt och därför studeras och används flera olika resonemang och teorier kring maktbegreppet. I fallet med Förbifart Stockholm kan till exempel det diskursiva maktbegreppet synliggöras, vilket Foucault har utvecklat och skrivit om, men även Bachrach & Baratzs teori om icke-beslut, Flyvbjergs resonemang om Realpolitik och Realrationalitet samt den konventionella planeringsmodellen kan synliggöras i samband med studien av Förbifart Stockholm..

Detta arbete undersöker hur undervisningsform och hur elevers föreställningar om sambandet mellan skolmatematik och vardagsmatematik påverkar elevers motivation att lära matematik. Som teoretisk grund används självbestämmandeteorin och begreppet motivation analyseras med hjälp av fyra motivationsvariabler som belyser olika aspekter av människors motivation. 198 Matematik A-studerande på två gymnasieskolor i södra Sverige har deltagit i en enkätundersökning. Arbetets huvudsakliga slutsats är att elever som arbetat med en progressiv undervisningsform ? och elever som ser ett starkare samband mellan skolmatematik och vardagsmatematik ? i större utsträckning är inre motiverade och har lärandemål.

Denna uppsats handlar om bedömningar i Matematik A på gymnasiet. En empirisk undersökning i form av enkät och intervjuer har gjorts för att få inblick i hur gymnasielärare i matematik tänker kring och använder för typer av bedömningar. Uppsatsen behandlar vilka faktorer som kan påverka lärares val av bedömningsform samt vad lärare värderar vid betygsättning. Utifrån styrdokumenten framgår tydligt att lärare ska göra en allsidig bedömning av elevens kunskap, där eleven får visa på både muntliga och skriftliga matematiska resonemang. Skolan ska även sträva mot att eleven ska få visa dessa resonemang både enskilt och i grupp.

Den här studien undersöker skillnaderna i de sätt på vilka Junilistan respektive Socialdemokraterna officiellt talar om demokrati, samt tillskriver begreppet värde. Med en kombination av diskurs- och ideologianalys, med tyngdpunkten på diskursanalys, granskas det sätt på vilket de båda organisationerna, i idéprogram samt debattartiklar, använder demokratibegreppet vid diskussioner om EU som institution, samt vid resonemang om hur det svenska partiväsendet representerar de svenska väljarnas åsikter i unionen. Tanken bakom studiens fokus är att demokratibegreppet, med sin legitimitet och positiva värdeladdning, blir oerhört viktigt att knyta till sin verksamhet för att kunna visa på grundläggande demokratisk förankring i sina resonemang och därigenom vinna väljarnas bifall. En av studiens centralaste slutsatser är att de båda organisationerna i stor utsträckning talar om varandra. Det vill säga att när Junilistan talar i negativa formuleringar så talar Socialdemokraterna i positiva, utan att argumentationen på allvar möts i detaljfrågor..

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lärare. Vi är också intresserade av att få veta i hur stor utsträckning de individualiserar sin undervisning, om de är nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig åt mellan de olika årskurserna.För att få svar på våra frågor har vi gjort en enkätundersökning med lärare från olika årskurser där vi ställt frågor som är relaterade till vårt syfte.Resultatet visar att de flesta lärare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig också att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, såsom tidsbrist och kunskap..

Med utgångspunkt i begreppet relationskompetens har vi genomfört en kvalitativ studie som försöker belysa lärares resonemang kring det relationella arbete som sker då de möter utsatta barn. Vår empiri bestod av fem kvalitativa intervjuer med lärare som resonerade kring sin relationskompetens och hur den används, i synnerhet i mötet med barn, men även i samverkan med arbetslag, kollegor och föräldrar. Vi valde att använda ett relationellt perspektiv i vår analys, och det hjälpte oss att tolka lärarnas resonemang, samt få en bild av den relationella pedagogikens betydelse i möten med barn som far illa. Max van Manens begrepp mensenkennis (människokännedom) gav oss vidare perspektiv på en lärares relationella arbete och professionalitet. Relationskompetens är fortfarande en underskattad kompetens, trots att diskussionen kring begreppet blivit allt större.