Problem: Organisationer är socialt konstruerade, de formas och omformas kontinuerligt genom interaktionen individer emellan. Detta gör möten mellan människor i den organisatoriska vardagen till intressanta studieobjekt. Alla möten påverkas av känslor och individers sätt att hantera dessa. Denna uppsats undersöker hur känslohantering, genom t.ex. sociala försvar, tar sig uttryck i möten samt vilka konsekvenser dessa uttryck kan tänkas få för mötens genomförande Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka tolka, och därmed bidra till förståelse för hur en av dessa känslor hanteras i mötessituationer, samt att belysa den eventuella betydelsen av åtföljande sociala försvar för genomförandet av ett möte.

Syftet med studien var att undersöka elevers uppfattning kring subtraktion och varför de uppfattar subtraktion som svårt. Detta utifrån vår egen erfarenhet att elever uppfattar subtraktion svårt vilket vi också fann stöd för i litteraturen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med elever i årskurs två och fyra där samma matematiska uppgifter gavs, både muntligt i en kontext och skriftligt med symboler.Resultatet bekräftade vår uppfattning att elever tycker att subtraktion är svårt. Det visade också tydligt att de muntliga uppgifterna var betydligt enklare för eleverna att lösa än de skriftliga. Baserat på resultatet i denna studie och med stöd i litteraturen påstår vi att för en framgångsrik subtraktionsinlärning bör undervisningen utgå från elevers verklighet och tidigare erfarenhet och gå hand i hand med additionsinlärning.

I den här rapporten redogörs för processen vid framtagandet av det första objektet i möbelserien Vesper. Författarens tillika formgivarens tankar kring olika materials narrativa förmåga i relation till en betraktares förförståelse, föranleder en formgivningsprocess som resulterar i ett arbetsbord där material och symbolspråk tänks förmedla sköna värden. Uttryck av varaktighet och omsorg i en kontext med tillfällighetssyndrom..

The Swedish curriculum points out mathematical communication as one of the importantabilities that students need to develop. Previous studies show that students have not been given the right conditions to develop this ability sufficiently. The purpose of this study is to investigate how some Swedish teachers interpret mathematical communication and how the work with this takes place in their classrooms.The investigation consists of qualitative interviews with six teachers in the grades of Fk-3. The interviews have been focused around the teacher's interpretation regarding mathematical communication, how this is reflected in their work in the classroom and also if they see any advantages or difficulties in working with mathematical communication with their pupils.The result of the study shows that the teachers are well aware of the importance of communication and they have a will and an intention to let the pupils communicate mathematically. Mathematical communication is emphasized mainly as important for the pupil's learning and understanding.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur förändringsvilliga pedagogerna är till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tänker och handlar vid frukost och mellanmål. Metoden är en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning där bearbetningen till viss del är kvantitativ. Enkäter har lämnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna på de respektive ställena har fått en särskild enkät.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i hur elever med kombinerade läs- och skriv och matematiksvårigheter tänker och resonerar vid problemlösning.Tre elever i år 8, som alla ingår i samma specialundervisningsgrupp i matematik, har arbetat med olika typer av matematisk problemlösning, såväl individuellt som i grupp. Med utgångspunkt i deras arbete skapas början till en grundad teori.I forskningssammanhang behandlas ofta denna kategori elever (med kombinerade problem) som en enhetlig kategori som jämförs med t ex elever med enbart matematiksvårigheter, normalpresterande elever osv. Denna undersökning visar dock att de svårigheter eleverna uppvisar är av mycket olika karaktär.Studien omfattar tre delar: en presentation av fältstudien och resultaten från denna, en metoddel innefattande en pilotstudie som koncentreras på datainsamlingsmetoden samt en omfattande litteraturstudie som behandlar problemlösning och inlärningssvårigheter..

Dagens industrirobotar är mycket mer komplexa än vad de var för några år sedan. Regleringen baseras på matematiska modeller och för att prestandan ska var lika bra eller bättre än förr krävs det att modellerna är anpassade till individen. Det krävs därför att modellparametrarna justeras för att stämma överens med den aktuella roboten.Rapporten handlar om hur de flexibla modellparametrarna ska trimmas för robotens leder så att verktygets svängningar minskar. På grund av att en rörelse på en axel påverkar de övriga axlarna, blir detta ett sexdimensionellt minimeringsproblem. Detta kan dock lösas genom att låsa vissa leder i olika positioner och på så sätt delas minimeringen upp i flera steg med som mest tre variabler att minimera över.

I denna uppsats undersöks fyra olika bostadsannonser samt de modelläsare som konstrueras i dessa. Modelläsaren kan beskrivas som den presupponerade eller förmodade läsare som sändaren av texten riktar sig mot och kan vidare förstås som en abstrakt instans som skapas i texten. Syftet med undersökningen är att studera vilka modelläsare som skapas i annonserna och vad dessa modelläsare kännetecknas av, men också att undersöka vilka betydelser och funktioner som hemmet i annonserna kan tillskrivas. Metoden för analysen bygger på den systemisk-funktionella grammatiken och analysen av modelläsaren är uppdelad i flera steg. I ett första steg görs en analys av annonsernas ideationella betydelser där skriftens olika processer och förstadeltagare studeras, men också de attribut och aktiviteter som kan utläsas i annonsernas bilder. I det andra steget undersöks annonsernas interpersonella betydelser genom en analys av skriftens tilltal och lexikon, samt dess uttryck för attityd.

Med utgångspunkt i diskrimineringslagen som trädde i kraft 2009 samt rapporter som visat på stor ohälsa hos homo- och bisexuella ungdomar och unga transpersoner, syftar denna studie till att undersöka hur yrkesverksamma lärare uppfattar den nyaste diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck samt hur de uppfattar och talar om kön och sexualitet utifrån sina skolkontexter. Åtta informanter arbetande i grundskolans senare år och i gymnasiet intervjuas utifrån en kvalitativ metod och deras berättelser och upplevelser analyseras utifrån ett queerteoretiskt perspektiv, där normer rörande kön och sexualitet sätts i fokus. Resultatet visar en mycket heteronormativ skolkontext, där normerna kring manligt och kvinnligt är starka och där andra sexuella läggningar än heterosexuell och andra könsidentiteter än man och kvinna osynliggörs. Diskrimineringsgrunden könsöverskridande identitet eller uttryck har diskuterats i liten utsträckning, och frågor rörande homo- och bisexualitet har överlag en mycket liten plats i skolvardagen, om inte enskilda lärare har ett personligt intresse i frågorna. I diskussionen belyses den nya lagens egentliga betydelse utifrån det faktum att transpersoner och till viss del homo- och bisexuella personer är osynliga i skolkontexterna.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka räknestrategier med komplement som kan förekomma bland elever i grundskolans årskurs 2. Jag vill förmedla en förståelse för den variation av tillvägagångssätt och tankesätt som används i matematik samt utveckla en större förståelse hos pedagoger och lärare för att lägga en grund till bättre undervisning när det gäller de olika räknestrategierna. Med utgångspunkt i dels kognitivismen och dels i tidigare forskning om barns taluppfattning och räknestrategier är denna studie baserad på en kombinerad intervju- och observationsmetod med sex försökspersoner. Den visar att barnen i årskurs 2 kan använda olika räknestrategier med kompletterande medel. Men den vanligaste strategin som förekom bland försökspersonerna var räkna på från störst i additionsuppgifterna och nedräkning till återstoden i subtraktionsuppgifterna.

Uppsatsen syftar till att ur ett medicinskt och sociokulturellt perspektiv belysa fem pedagogers strategier för att arbeta med barn med Aspergers syndrom i grundskolan. Studien baserar sig på kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Slutsatsen är att pedagogerna, trots att de ibland använder språkliga uttryck som leder tankarna till en mer traditionell syn på lärandet, beskriver ett arbetssätt med som också rymmer en sociokulturell inriktning. Lärarna och skolan visar ett stort engagemang för eleverna och deras framtid..

Syftet med denna uppsats är att genom en diskursiv textanalys undersöka hur utbildningen Svenska: språk, kultur och litteratur för lärare 120 hp, på Högskolan i Halmstad, korresponderar med den tilltänkta undervisningen i svenska A och B på gymnasiet utifrån de utbildningsreglerande texterna. För denna studie undersöks även vad det är för kunskap som lyfts fram som eftersträvansvärd i respektive nivås utbildningsreglerande texter. Teoretisk utgångspunkt är diskursteori och metoden som används är en diskursiv brukstextanalys med komparativt inslag. Inom diskursteorin finns olika riktningar, och för denna uppsats används den anglosaxiska grenen av diskursteori och -analys. Inom denna metod finns vissa centrala begrepp. I denna studie har ekvivalenskedja, nodalpunkt, tecken, tillslutning och diskurs varit särskilt viktiga.

I den här uppsatsen tänker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det är ett epistemologiskt begrepp innebär att det handlar om kunskap. Den här kunskapen kan uttryckas i satser. Sådana satser är satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel på vad man brukar kalla a prioriska satser är: ?inget kan vara helt täckt av rött samtidigt som det är helt täckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C så kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara på två ställen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter måste ha en orsak?, men som främsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur läroboksförfattare tänker om syftet till textuppgifternas varande i matematikboken, deras syn på matematisk kunskap och hur elever lär sig matematik. Metoden vi använder i vår studie är kvalitativa intervjuer där sju läromedelsförfattare deltar. Genom våra intervjuer fick vi fram en del syften med matematikbokens textuppgifter vilka vi ansåg relevanta för eleverna. I vårt resultat kan vi se att majoriteten av författarna anser att huvudsyftet med textuppgifterna är att knyta an till verkligheten. En annan del som vår studie visar är att författarna anser att eleven bör ha en djupare matematisk förståelse, eftersom detta medför att eleven vet vad den gör och varför den utför matematiska uträkningar.

Musikens tempo kan som en del av servicescape påverka individen i samband med styrketräning på gym. Den kan bidra till hur en konsument känner under sin vistelse hos ett tjänsteföretag, vilket tar sig i uttryck genom ett närmande- eller undvikande beteende hos konsumenten gentemot tjänsteföretaget. Syftet med detta arbete var att undersöka hur musikens tempo påverkar individens upplevelse i samband med styrketräning på gym, något som påverkar hur motiverad individen är att återvända till gymmet.  .