Studiens syfte var att beskriva och analysera pedagogers samtal med barn vid måltidssituationer i förskolan. För att besvara studiens syfte gjordes videoobservationer av pedagoger och barn vid tre luncher och tre mellanmål. Materialet transkriberades i sin helhet och analyserades kvalitativt och kvantitativt. I uppsatsen behandlades det sociokulturella synsättet på lärande och behaviorismen samt internationell och nationell forskning som beskrev måltidssamtal utifrån olika synvinklar. Tillsammans användes detta som verktyg i analysen av de resultat som framkommit ur observationerna.

Syftet med denna studie är att uppmärksamma och synliggöra fritidshemmets material för att öka barnens intresse för matematik. Studien tar även upp hur pedagogerna stimulerar barnen lärande och utveckling i det matematiska tänkandet. Pedagogerna intervjuades med öppna frågor för att ta tillvara deras individuella åsikter. Resultaten presenteras i olika delkapitel. Ur resultatet framkom att samtliga pedagoger använder sig av fritidshemmets material och aktiviteter för att hjälpa barnen att utveckla sitt matematiska tänkande.

Uppsatsens syfte har varit att försöka få en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frågeställningar arbetet inriktas på är vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn på matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika läroböcker som använts under de senaste decennierna studerats, och då genom att se hur härledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, läroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter på matematiska bevis granskats. För att få svar på frågeställningarna ovan så har dels en enkätundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever på en gymnasieskola i Sydsverige.

AbstraktExamensarbete i matematik för lärare,Titel: Gyllene snittet och geometriförståelse på gymnasiet.Författare: Simon LarssonTermin och år: VT 2015Kursansvarig institution: Matematiska VetenskaperHandledare: Jonny LindströmExaminator: Laura FainsilberRapportnummer:Nyckelord: Matematik, geometri, gyllene snittet, matematiska begrepp, Van Hiele-nivåer,förståelse, inlärning.Syftet med mitt arbete är att utreda vad det gyllene snittet innebär, samtidigt som dettaförhoppningsvis ger mig en grund för att senare i arbetslivet kunna använda mig av dennakunskap för att konstruera matematikuppgifter som dels innefattar den mystik som finns kringgyllene snittet, men även ta ut eleverna mer i verkligheten och genom gyllene snittet visa hurmatematik dyker upp på oväntade platser omkring oss där deras förmåga att analyserageometri blir bättre. Speciellt som både matematik- och naturkunskapslärare är det av intresseför mig, då naturen är en vanlig plats där detta snitt dyker upp.Den andra delen av uppgiften går dels ut på att undersöka hur elever i gymnasiet, årskurs tvåtolkar och utför geometri men även hur lärare utför och förhåller sig tillgeometriundervisningen. Uppgiften som eleverna löste var i grupper av tre, där jag spelade inelevernas samtal för att sedan kunna analysera dem. Jag kommer med hjälp av Van Hielenivåerförsöka kategorisera var deras förståelse ligger samtidigt som jag isolerar vilken nivåsom det möjligtvis finns kunskapsbrister på och föreslå vad som kan göras för att åtgärdadessa brister.Det framkom tydligt hur elevernas förmåga att ta fram tidigare inhämtad kunskap i ensituation utan instruktioner var svårt för dem, där brist i deras analytiska förmåga var mestframträdande..

Syftet med uppsatsen är ?Hur kan bygg och konstruktion skapa möjligheter för barns matematiska utveckling i förskolan?? För att ta reda på det observerade jag några barns, i en förskoleverksamhet, bygg- och konstruktionsaktiviteter. Jag intervjuade även barnen för att ta reda på vilka begrepp barnen kunde som kunde kopplas ihop med bygg och konstruktion samt vad de trodde att ordet bygga betydde. Jag utförde även några aktiviteter tillsammans med barnen. Resultatet av mina metoder var att de flesta barnen kunde de matematiska begreppen som jag frågade dem om samt att de använde sig av begreppen i deras aktiviteter och lekar.

Syfte: Syftet med studien är att påvisa avgörande förutsättningar i lärmiljön för att elever medautismspektrumtillstånd, AST, skall kunna utveckla sina matematiska förmågor. Den empiriska undersökningen avser att besvara syftet utifrån fem frågeställningar; vad en rik lärmiljö innebär; vilka förmågor anses svåra att utveckla; hur undervisningen organiseras så att förmågor kan utvecklas; hur miljö och undervisning anpassas och om personalens kompetens påverkar valet av arbetssätt. Teori: Studien tar sin utgångspunkt ur etnografisk inspirerad ansats där analysen och slutsatser dras utifrån insamlad data som anskaffat genom deltagande i verksamheterna. Materialet har kopplats till litteratur och teorier för att få svar på syftet och frågeställningar. Interaktionen och samspel mellan elever och mellan elever och lärare har tolkats ur ett sociokulturellt perspektiv.

Tidigare studier indikerar att elever uppvisar bristande kunskaper inom matematik och att många elever har problem med platsvärde. Forskning belyser vikten av att elever får kunskaper om att talsorterna har olika värde beroende på dess position. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad elever baserar sina resonemang på när de löser matematiska problem inom positionssystemet. Vilka resonemang för eleverna och vilka begreppsbilder uppvisar de? Genom en kvalitativ metod där sex elever enskilt har observerats med hjälp av videokamera har vi gjort två delstudier.

Syftet med vår studie är att genomföra observationer för att kvalitativt undersöka vilka strategier, både tillvägagångsmässiga strategier samt matematiska strategier, elever använder sig av vid matematiska problemlösningsuppgifter med olika kontexter. I vårt fall ligger kontextens skillnad i om uppgiften är verklighetsnära eller inte. Tidigare forskning visar bland annat att elever lättare använder sig av sina erfarenheter om uppgiften är verklighetsnära. När det gäller matematiska strategier visar forskare på vikten av att elever kan se likheter och skillnader till uppgifter som eleven stött på tidigare. Även det positiva med interaktion belyses av forskare.

Syftet med vårt arbete har varit att inventera det matematiska innehållet i en barnbok och att undersöka hur några pedagoger ser på detta innehåll och hur de skulle kunna använda det i arbetet med att utveckla den matematiska medvetenheten i barngruppen. Den valda barnboken har ingen direkt koppling till ämnet matematik, men för den matematiskt medvetna pedagogen blir matematiken synlig framförallt i illustrationerna men även i texten. Studien har genomförts som observationer och öppna intervjuer med fem pedagoger vilka är verksamma inom förskola och förskoleklass.Resultatet visar på att det är stor skillnad mellan pedagogernas sätt att se på matematiken i en barnbok. Den matematiskt medvetna pedagogen använde sig framförallt av illustrationerna genom att lyfta, förklara och använda olika matematiska begrepp, till exempel lägesbegrepp, i diskussioner med barnen. Detta till skillnad från den matematiskt omedvetna pedagogen som endast läste boken rakt upp och ner.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lärare planerar för, iscensätter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte är att studera hur lärare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. Utifrån studiens ansats väljs två kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lärsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. Lärarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte på vilken roll de språkliga uttrycken har.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever med dyslexi ser på sitt lärande i matematik. Vi har undersökt hur dessa elever tar sig an matematiska texter, vilket stöd och hjälp de har fått under sin skolgång, samt vad de skulle ha önskat att de fått hjälp med. För att få svar på våra frågeställningar har vi utfört åtta stycken kvalitativa intervjuer med elever i grundskolans senare år och i gymnasiet samt med några i vuxen ålder. Samtliga intervjuade har en diagnostiserad dyslexi. Samtliga intervjuade svarade nej på frågan om deras dyslexi påverkat matematikinlärningen.

I uppsatsen analyseras och jämförs skrivna och talade samtal.Mellan dessa två typer av samtal finns en rad skillnader såsom turtagning, uppbackningar och samtalsöppningar. Dessa regler är något som man inte tänker på i de talade samtalen, de sker som en reflex. I de skrivna samtalen är det mer fritt vad det gäller regler och på MSN är man inte lika bunden till samtalet som i det talade. Uppsatsen visar att de talade samtalen är en bättre form av samtal då de är mer personliga och man kan läsa av varandra på ett enkelt sätt medan: MSN är opersonligt och man kan inte veta riktigt säkert på vilket humör samtalspartnern är utan att fråga..

Språket är en viktig del i matematikundervisningen. Forskning visar att språket är betydelsefullt för utvecklingen av ny kunskap och man har också kunnat se ett samband mellan språklig och matematisk förmåga. Undersökningar har dock visat att det ökade fokus på kommunikation och samspel inom matematikundervisningen som aktuell läroplan och kursplan förordar inte helt har slagit igenom inom skolan. För att ta reda på lärares syn på språkets betydelse i matematikundervisningen och även få en aktuell bild av undervisningssituationen ur ett språkligt perspektiv har en kvalitativ intervjuundersökning genomförts bland sex mellanstadielärare i en svensk kommun.Undersökningen visar att samtliga intervjuade lärare anser att språket är viktigt i matematikundervisningen. Däremot skiljer det sig åt när det gäller vilken betydelse de anser att det har.

Syftet med denna studie är att synliggöra pedagogernas arbete med matematik i förskolans inomhusmiljö med barn i åldern 4 - 5 år. Utgångspunkt för synliggörande är Lpfö 98/10 mål och uttrycksformer i matematik. Förhoppningen är att resultatet från undersökningen kan ligga till grund för att utveckla verksamheten. För att nå syftet har följande frågeställningar använts:1. Hur arbetar pedagogerna med barns matematiklärande? Vilket matematikinnehåll? Vilka uttrycksformer?2.

Syftet med undersökningen är att ta reda på vilka matematiska förmågor enligt Krutetskiis teori som synliggörs hos elever i skolår 5 som arbetar gruppvis med problemlösning. Dessutom undersöktes vad läraren uppmärksammar som matematisk förmåga och hur läraren organiserar sin undervisning för att utveckla matematisk förmåga. Krutetskii (1976) har definierat de matematiska förmågorna genom en studie som gjordes 1955-1966. Dessa tolkades och analyserades från en översatt version av hans verk. Med inspelat material från två observationer synliggjordes flera matematiska förmågor hos eleverna.