Det finns en problematik i övergången för svenska studenter mellan gymnasiet och högskolan. En faktor i den problematiken är att bevis och bevisföring hanteras på olika sätt på de olika utbildningsnivåerna. Dessutom är forskning kring hur läroböcker hanterar bevis och bevisföring begränsad. I denna studie undersöks två vanliga läroböcker på gymnasiet med avseende på bevis och bevisföring. Utifrån de i ämnesplanen befintliga ämnesområdena granskas teoriavsnitten i läroböckerna med fokus på bevis och bevisföring.

Detta arbete innefattar en kartering av natrium- och COD-flöden i ett pappersmassabruk, samt en jämförelse med tidigare utförda karteringar. Med hjälp av analysdata från massaprover och filtrat kan tvätteffektivitet i massabruk beskrivas i olika matematiska modeller. I denna rapport har tvätteffektiviteten valts att presenteras med hjälp av en massbalans, tvättutbyte. Analyserna på massaproverna har gjorts på urkramat prov. Resultatet visar att jämfört med tidigare karteringar har tvättförlusterna ut ur sista tvättapparat på björkmassalinjen minskat med avseende på COD men inte med avseende på natrium.

BakgrundEstetiska aktiviteter hör till verksamheten i förskolan. Det handlar om att barnen ska få rikligt med möjligheter att uttrycka sig på, där många sinnen involveras. Enligt forskarna bör musikaktiviteterna genomsyras av musikens grundelement som bildar en helhetsupplevelse. Barns musikaliska och språkliga utveckling går hand i hand och berikar varandra under gynnsamma förhållanden. Pedagogens förhållningssätt är viktigt, det handlar om att skapa förutsättningar för lärandesituationer i stimulerande lärandemiljöer.SyfteSyftet med vår undersökning är att studera hur pedagoger arbetar med planerade musikaktiviteter i en musikförskola.MetodI vår undersökning har vi använt oss av metoderna observation och fältintervju.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrån det matematiska lärandet. Vi vill även ta reda på om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av säkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer på fyra förskoleavdelningar, fördelat på två småbarnsavdelningar, ett till tre år och två äldrebarnsavdelningar, tre till sex år. Vi använde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrån ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det från pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. Däremot tar pedagogerna tillvara på de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att träna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vår studie kan vi känna att det behövs mycket mer kunskaper, både teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute på förskolorna, då vi hade svårt att hitta något om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.

Mäns och kvinnors kognition skiljer sig i flera avseenden, bland annat vad gäller interaktion med omvärlden, uppfattning och tolkning av information, problemlösning och så vidare. Dessa skillnader kan även observeras vid människa-datorinteraktion. Tidigare studier har bland annat visat att skärmen läses av olika beroende på kön.Denna undersökning genomfördes med hjälp av deltagande observation, intervju och enkätundersökning. Den syftade till att utreda hur barn i årskurs fyra interagerar med lärande dataspel och om det finns någon skillnad mellan flickor och pojkar i det avseendet. Resultatet pekar på att könsrelaterade skillnader finns.

AbstraktSyftet med detta arbete har varit att undersöka om det finns någon skillnad i kunskap och intresse för matematik mellan elever som undervisas med eller utan lärobok. Information har inhämtats genom kvalitativa intervjuer med elever i år 1 och 3 med utförda matematikuppgifter av eleverna och från de nationella proven i matematik för år 5.Teorin bygger på lusten att lära genom motivation och betydelsen av att eleverna får en bra förståelse av varför de ska lära sig matematik genom att koppla undervisningen till deras vardag och att göra den lustfylld.I denna begränsade studie är alla eleverna nöjda med sin matematikundervisning oberoende av lärobok eller inte, men det är noterbart att intresset för matematik sjunker mer i år 3 för de med lärobok än de utan. Kunskaperna i matematik är ganska lika, men en viss fördel till eleverna i skolan utan lärobok i år 5. Svårighetsgraden av de matematiska uppgifterna tycks också styra elevernas intresse för matematik..

Syftet med arbetet är att få en ökad kunskap om hur lärare arbetar för att elever i skolår 2 ska befästa begreppen dubbelt, hälften och del av helhet dvs. bråk. Vi vill även ta reda på hur eleverna uppfattar dessa begrepp i fem matematikuppgifter. Vi har använt oss av kvalitativa undersökningsmetoder, intervjuer med lärare och fallstudie i elevgrupp. Målet är att hitta lämpliga undervisningsmetoder för att kunna stödja elevers lärande och förståelse för matematiska begrepp.Resultatet av undersökningen visar att det jobbas mycket med begreppen dubbelt och hälften i de första skolåren.

Syftet med vår undersökning var att utforska, beskriva och jämföra hur förskollärare och barnskötare i förskolan upplever att de i aktiviteter möjliggör för barnen att utveckla social kompetens. Vi har använt oss av en kvalitativ metod som grundat sig i enkäter och intervjuer. Undersökningsresultatet visade att båda grupperna ser social kompetens likvärdigt men när det gäller att utveckla social kompetens och hur miljön påverkar så skiljer det sig mellan svaren. Miljön för förskollärare betyder att rumsligheten är påverkande och barnskötarna ser sin egen roll i miljön som starkast. När vi talar om barns dispositioner så anger förskollärare det som att barnen kan samspela med andra, både med barn i olika åldrar men också med vuxna, barn kan agera på olika vis beroende på var de befinner sig.

Examensarbetet har till stora delar genomförts av två studenter men avslutats av en. Examensarbetet är en studie av kommunikationen under matematiklektioner med fokus på lärarens yttranden. För att undersöka detta använder vi oss av ett sociokulturellt per-spektiv på inlärning. Vi har observerat tre lärare under deras matematiklektioner. Ob-servationerna har varit inriktade på att kartlägga lärarnas yttranden.

Matematikkunskaperna sjunker i Sverige och en ny reviderad läroplan för förskolan (Lpfö 98) träder i kraft nästa år. Syftet med denna studie är att undersöka hur man kan bidra med att öka barns matematikkunskaper i framtiden. Undersökningen är gjord på en förskola med fyra 5-åringar. Barnen spelades in på band under en utforskande estetisk verksamhet då de klippte och ritade olika former. Därtill gjordes bandinspelade kvalitativa intervjuer som visar vad förskolebarn tänker runt matematik.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt.

En systemvetare anses inneha en bred kompetens och kan verka inom vitt skilda IS/IT-relaterade områden, inom såväl den privata som den offentliga sektorn. Vad önskar företag och organisationer att en systemvetare ska ha för kompetens idag och inom den närmsta framtiden? Undersökningen är genomförd med hjälp av tidigare gjorda utredningar tillsammans med två typer av enkätstudier. Syftet med undersökningen är dels att ge en inblick i dagens systemvetarkompetens och dels att utforska hur företag och organisationer ser på det framtida kompetensbehovet för en person med systemvetenskaplig utbildning. Uppsatsen syftar även till att ta reda på om företag och organisationer, det vill säga det vi ibland benämner som arbetsmarknaden i denna studie, strategiskt planerar för den framtida kompetensen.

Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektionstillfällen var, med ljudinspelning och anteckningar.

SammanfattningMusikindustrin i Sverige blommar och en tilltagande mängd svenska låtskrivare och producenter bidrar till att musikexporten är hög. Det är nästan lika många kvinnor som män som skapar musiken, men andelen sysselsatta kvinnor inom musikbranschen är en tredjedel. Ser man till vart i organisationerna kvinnor respektive män befinner sig blir skillnaderna ännu tydligare. I ledningsgrupper är den kvinnliga representationen endast 20 procent och samma fördelning återfinns även i antalet A&R:s (den yrkesroll på musikbolag och förlag som upptäcker och binder nya artister till organisationen).    Den här studien ser närmare på hur rekryteringsprocesser i musikbranschen går till, då den generella utbildningsnivån är låg men yrkena eftertraktade. Vilka kompetenser eftersöks och vilka personliga egenskaper efterfrågas? Hur ser de i rekryteringsroller på sina uppdrag och hur tänker de kring rekryteringar som verktyg för att styra sitt företags utveckling över tid.Studiens resultat visar en skepsis inför att förändra nuvarande metoder för rekrytering eftersom branschen är relationsstyrd och bygger på osynliga nätverk.