Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

The purpose of this study is to give a description of how six pedagogues in the third and fourth grade teaches mathematics and which working methods they use. When using the term working methods it is implied that it can for example be outdoors pedagogic, laboratory material, problem solutions et cetera. This material can both be an everyday material or a pedagogical material. The research was carried through by interviews and observations. Six pedagogues were interviewed in two different districts.

Undersokningens syfte har varit att studera hur pedagoger tanker och arbetar kring amnet matematik idag. Internationella undersokningar fran TIMSS Advancerad 2008 (Trends in International Mathematics and Science Study) och fran PISA 2006 (Program for International Student Assesment) visar att elever inte har de kunskaper i matematik som kravs for att soka till de hogre tekniska utbildningarna. For att Sverige ska kunna folja med i den tekniska utvecklingen internationellt behovs en satsning pa matematik. Redan i forskolan behover barn fa de grundlaggande kunskaper i matematik som ar nodvandiga for fortsatt skolgang. I forslaget till den nya laroplanen (Skolverket, 2009), forstarks forskolans pedagogiska uppdrag vilket ska leda till att ambitionsnivan hojs i forskolan.

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Det finns flera olika metoder och tekniker för tredimensionell rendering, alla med olika för- och nackdelar som lämpar sig för olika applikationer. Voxelbaserad rendering har använts flitigt inom vetenskapliga områden, främst inom det medicinska för visualisering av volymetrisk data. Tekniken används nu inom flera olika områden för tredimensionell rendering, t.ex. i datorspel, i matematiska applikationer och vid geologisk rekonstruktion. I den här rapporten kommer voxelbaserad rendering med Marching Cubes-algoritmen undersökas för att se hur den lämpar sig för realtidsapplikationer.

Vi har valt att, i vår kvalitativt inriktade studie, studera hur förskollärare upplever att de bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien omfattar 30 förskollärare i södra Sverige. Vetenskapsteoretiska ansatser i studien är fenomenologi samt hermeneutik, vilket innebär att studien baseras på förskollärares egna uppfattningar gällande deras bemötande av barn i socioemotionella svårigheter.Vi har använt oss av enkäter med öppna frågor, eftersom förskolläraren själv skulle ha möjlighet att, med egna ord, berätta om sina uppfattningar samt erfarenheter kring barn i socioemotionella svårigheter.Att barn i förskolan har olika behov och förutsättningar, samt ibland även olika sociala och emotionella svårigheter, kan av pedagoger upplevas som ett svårhanterligt men väldigt viktigt samt grundläggande område, att föra diskussioner kring. Flertalet yrkesverksamma pedagoger som vi har fört diskussioner med, menar att det är en annan stress i dagens verksamheter inom förskolan i jämförelse med för ett par år sedan, gällande de uppgifter som ska hinnas med. De här uppgifterna innefattar bland annat det uppdrag som handlar om en förskola för alla barn, oavsett förutsättningar och behov.Resultatet i studien visar att förskollärares uppfattning kring barn i socioemotionella svårigheter skulle kunna definieras som att barnet har brister i kommunikation och samspel.

Syftet med denna undersökning är att studera det laborativa materialet vid namn Cuisenairestavar. Hur ska Cuisenairestavar användas enligt beskrivning i litteraturen? Hur används Cuisenairestavar i undervisningen? Hur förhåller sig det tänkta bruket från det faktiska bruket av dem i skolan? Jag har genomfört en fallstudie med litteraturstudier samt kvalitativa intervjuer. Data från referenskällorna har tematiserats, tolkats och jämförts. Resultatet av fallstudien har synliggjort att Cuisenairestavarna bör användas som ett relationsmaterial för att skapa förståelse för matematiska relationer och samband.

Muntlig bedömning är, från och med höstterminen 2011, något som alla matematiklärare inom gymnasieskolan kommer att få genomföra då en muntlig del läggs som obligatorisk för alla elever inom årskurs 1. Syftet med den här studien är därför att konstruera kriterier som lärare kan använda som hjälp vid muntlig bedömning. Fokus kommer att ligga på elevers representationsformer och transformationer däremellan utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Elevgrupper filmades då de löste en problemlösningsuppgift och analyserades utifrån ett begreppsligt ramverk. Resultatet visar att elevers transformationer mellan representationer visar både missuppfattningar och förståelse beroende på hur dessa transformationer ter sig.

Elevers vardag är fylld av många aktiviteter. För att få en struktur på sin dag är det viktigt att ha en förståelse av vad olika tidsbegrepp innebär. Med detta arbete vill vi få kunskap om hur några lärare i skolår 1 lägger grunden för en god förståelse för de olika tidsbegreppen. Vi vill även diskutera utifrån elevers uppfattning om tid. Studien grundar sig på intervjuer med lärare och elever.

Syftet med uppsatsen var att ta reda på mer om matematiksvårigheter och pedagogers syn och erfarenhet av detta. Syftet var även att finna ny kunskap om olika arbetssätt, vilket resulterade i insikten om olika laborativa material och dess betydelse för matematikundervisningen.Författarna valde att genomföra studien med hjälp av att låta pedagogerna skriva berättelser. För att vinna ny kunskap har författarna delvis använt sig av hermeneutisk metod för att se helheten genom de olika komplexa delarna.I studien har det visat sig att det är flera faktorer som påverkar elevers matematiska svårigheter. Det kan vara allt ifrån den kognitiva förmågan hos eleven till den omgivande miljön.Uppsatsen har givit författarna många tankar kring hur man kan arbeta med framförallt laborativt material. Några spännande förslag finns under sammanfattande avslutning där de presenterar vad man skulle kunna studera vidare..

Med utgångspunkt från kursplanen i matematik anser vi att storhetsuppfattning är ett betydelsefullt område. Det är vår uppfattning att bristande förståelse inom detta område hindrar eleverna att lösa problem och utvecklas vidare. Vår undersökning handlar om storheten längd och dess enheter. Vår målgrupp är elever i skolår 2 och 4. Vi har använt oss av enkätstudie med 8 frågor som behandlar förkunskaper, samt observation med längdrelaterade aktiviteter med 10 elever.

?Det var bättre förr? är ett uttryck man ofta får höra när diskussioner om produkters hållbarhet kommer på tal. Om produkter håller sämre idag än ?förr? och detta leder till att jordens ändliga resurser töms, är detta miljörättsligt korrekt? Vilka krav har egentligen producenter vad gäller hushållning med resurser?Det jag kommit fram till med denna uppsats är att även om dagens lagstiftning medför krav på producenter att hushålla med resurser och att detta krav medför att produkter bör ha en så bra hållbarhet som det är möjligt anser jag att miljöbalken saknar specifika regler som skulle kunna reglera denna hållbarhet bättre..

Sammanfattning:Syfte: Syftet var att studera hur lärare resonerar om och hur de i praktiken arbetar med eleversläsförståelse. Detta syfte delas upp i tre olika frågeställningar:-­? I vad mån tar lärarna hänsyn till elever i läs- och skrivsvårigheter?-­? Hur beskriver lärarna hur de arbetar med elevernas motivation vad gäller läsning?-­? Hur genomför lärarna arbetet med skrivna texter i klassen?Teori: I uppsatsen används tre olika teorier. Det är den sociokulturella lärandeteorin, fyraundervisningsmönster och RU-Modellen.Metod: Vinjettintervjuer (Jergeby, 1999) och deltagande observationer (Fangen (2005)används i uppsatsen. Denna undersökning är gjord på en grundskola i Västra Sverige.

Krav på kortare ledtid och lägre kostnader för att kunna öka produktionstakten gör att bottenramen till turbinerna behöver modifieras. Nuvarande beräkningar ska uppdateras med nya förutsättningar eftersom bottenramen har ändrats en del sedan man tog fram dagens konstruktionslösning på den. Genom att göra en beräkningsmodell av bottenramen till en SGT-600 som den ser ut idag och genomföra beräkningar med de lastfall som den kan tänkas utsättas för har optimeringsförslag och uppdaterade beräkningar tagits fram. Besök hos underleverantör och diskussioner med personal som arbetar med bottenramen har resulterat i statiska och dynamiska beräkningsresultat samt förslag på optimering av bottenramen. Slutsatser som drogs var att bottenramen uppfyller de krav som företaget har på den samt att det är möjligt att få fram en mindre kostsam och snabbare tillverkning genom att göra modifieringar. .

Studiehandledning är en viktig del av modersmålslärares arbete. Genom studiehandledning på modersmålet, kan andraspråkselever få hjälp i ett eller flera skolämnen för att tillgodogöra sig skolans ordinarie undervisning. Syftet med studien är dels att undersöka vad klasslärare/ämneslärare, modersmålslärare och elever har för uppfattning om studiehandledning i ämnet matematik för andraspråkselever. Dels är det att undersöka hur samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare ser ut. I undersökningen används kvalitativa intervjuer med sju lärare och fyra elever.