Syftet med denna undersökning har varit att ta reda på pedagogers erfarenheter om  samband  mellan läs- och skrivsvårigheter och bildandet av begrepp inom matematiken. De frågeställningar jag har arbetat utifrån är: Hur beskriver pedagoger sambanden mellan läs- och skrivsvårigheter och svårigheter med matematisk begreppsbildning? Hur beskriver pedagoger sitt arbete med matematisk begreppsbildning inom matematiken med elever som har läs- och skrivsvårigheter?Jag har använt kvalitativa intervjuer och har intervjuat pedagoger verksamma inom årskurs 1-6 inom grundskolan. Det jag har kommit fram till är att läs- och skrivsvårigheter påverkar begreppsbildning. Studien pekar på att flera elever med läs- och skrivsvårigheter har problem med att använda språket på ett adekvat vis och detta kan visa sig genom att eleverna har svårt att beskriva saker med ord, har svårt att ta emot muntliga instruktioner och att de har svårt att minnas namn på saker.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur man skulle kunna öka effektiviteten i svenskpilotutbildning genom att effektivisera planeringen och schemaläggningen.Utbildningsplanering tillhör en typ av verksamhet som kan hänföras till kategorinschemaläggningsproblem. Det vill säga någon form av verksamhet där aktiviteter ska tilldelasresurser och planeras över tiden. Ett sätt att lösa denna typ av problem är att använda sig avoptimeringsmetoder. Det vill säga matematiska modeller och metoder som syftar till att hitta detbästa (optimala) alternativet i en beslutssituation.I uppsatsen jämförs planeringen av svensk pilotutbildning med en liknande turkisk verksamhet.Detta görs i syfte att undersöka om de optimeringsmetoder som används i Turkiet kan användasför att öka effektiviteten i den svenska utbildningsplaneringen.Uppsatsen visar att det är möjligt att erhålla stora effektivitetsökningar vid en lyckadimplementering av optimeringsmetoder men att det är svårt att direkt överföra erfarenheter frånett problem till ett annat. En viktig slutsats är att effektiviteten i planeringen i första hand ärberoende av organisation, arbetssätt och principer för resursutnyttjande snarare än användande avoptimeringsmetoder..

Syftet med undersökningen var att beskriva fyra högstadielärares syn på anmälningsplikten, som de omfattas av enligt SoL 14:1 andra stycket. Lärarna i undersökningen arbetar vid två olika skolor inom en och samma kommun. Studiens frågeställningar var: Vilka erfarenheter av och uppfattningar om anmälningsplikten beskriver några lärare vid två högstadieskolor att de har? Finns det faktorer som kan skapa osäkerhet i en anmälningssituation? Vilka är dessa i så fall? Vilket stöd beskriver lärarna att det finns inom skolan för den enskilde läraren, om denne överväger att göra en anmälan? Vilket stöd skulle de behöva? Som datainsamlingsmetod användes den kvalitativa forskningsintervjun. Lärarna intervjuades var för sig.

I denna studie har vi intervjuat och observerat sex förskollärare om och i den egna verksamheten. Tre av förskollärarna arbetar på en stationär förskola och tre arbetar på en mobil förskola med utomhuspedagogik som inriktning. Deras tankar och uppfattningar kommer att jämföras och belysas i diskussionen. Eftersom studien har en fenomenografisk ansats har avsikten varit att belysa förskollärares uppfattning om fenomenet matematiklärande i utemiljön.Studien visar på att samtliga förskollärare utnyttjar utemiljön för matematiklärande med barnen, men hur ofta det sker varierar stort mellan de olika förskoleformerna. Förskollärarna i studien upplever det positivt att den nyreviderade läroplanen, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010) har förtydligats i sina matematikmål, detta visar på förskolans viktiga roll för att utveckla barns matematiska förmåga.

Recipientkontrollen har som ett viktigt mål att följa förändringar i vattenkvalitet,d.v.s. att belägga trender. Det är därför viktigt att utformade recipientkontrollprogram är tillräckligt kraftfulla för att kunna påvisa dessa miljöförändringar. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att med hjälp av icke-parametriska statistiska metoder undersöka om Motala Ströms Vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram kan detektera en miljöförändring. Mer specifikt undersöks om det finns några statistiska bevis på en uppåtgående eller nedåtgående trend i det datamaterial som insamlats från recipientkontrollprogrammet och en skattning av styrkan genomförs för att få en uppskattning av hur stora trender som datamaterialet från Motala Ströms vattenvårdsförbunds recipientkontrollprogram faktiskt kan detektera.

Titel: Kundanpassningar på den svenska marknaden ? En koppling mellan kundanpassningar och lojalitet.Slutseminarium:  2011-05-31Ämne:  Företagsekonomi (61-90 hp), marknadsföring, kandidatuppsats 15 hp.Författare: Johanna Borg och Nina RappHandledare:  Urban LjungquistNyckelord:  Relationer, relationsmarknadsföring, 1-till-1 marknadsföring, masskundanpassning,kundlojalitet, mikromarknadsföringProblemformulering:  Hur påverkar kundanpassningar svenska konsumenters lojalitet gentemot företag?Syfte:  Syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen om sambandet mellan kundanpassning och lojalitet.Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen baseras på tidigare forskning inom ämnet kundanpassning, så som relationer, lojalitet, interaktioner med kunden och teknikens påverkan.Metod:  En kvalitativ ansats har anammats, där en extensiv enkät skickats ut till svenska konsumenter i olika åldrar, kön och inkomststatus.Empiri: I det empiriska underlaget presenters de svar respondenterna angivit.Analys:  Utifrån det empiriska underlaget har en djupare analys genomförts för att belysa skillnaderna i respondenternas svar jämfört med vad teorin presenterar.Slutsats och diskussion: Studien har påvisat att det inte finns konkreta några bevis för att kundanpassningar leder till lojalitet, istället har det gått att framläsa att kundanpassningar hjälper till att bygga relationer, vilket i sig är grunden till lojalitet..

Att lära sig lösa matematiska problem kan ta lång tid för en del elever, men det är en förmåga som eleverna ska utveckla enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan därför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lärare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning är för dem och vad de ser för möjligheter respektive svårigheter i arbetet med problemlösning. De tre lärarna i min studie undervisar för tillfället i årskurs 1 men alla har tidigare arbetat i årskurs 5. Därför valde jag att fokusera på skillnaden från att arbeta med problemlösning i årskurs 1 mot årskurs 5.

The aim of this study is to investigate how mathematics teachers use formative assessment to make the course objectives clear to the student. This is part of a wider aim in Sweden to find ways for improving mathematics teaching. Qualitative semi-structrured interviews and observations were used for collecting data. Different approaches to integrate formative assessment in their classrooms is discussed: questioning, discussions in whole-class, group work and assessment and feedback. The analysis of the results indicated that the teachers thought differently about how to integrate the course objectives in their planning.

I vår vardag möter vi ständigt problem med anknytning till matematik, som vi behöver lösa. Problemlösning har en betydande roll i matematikämnet och därför är det viktigt ur undervisningssynpunkt att försöka förstå hur elever tänker och resonerar när de löser problem.Syftet med detta arbete var att undersöka hur elever i skolår 3 går tillväga när de möter skriftliga matematiska problemuppgifter. Studien fokuserar på elevers val av lösningsstrategier, i vilken utsträckning laborativt material används, samtidigt som en jämförelse mellan pojkars och flickors val av strategier görs. Metoden för att ta reda på detta var att genomföra ett undervisningsförsök, tillsammans med deltagande observation och intervju.Resultatet visar att elever använder flera olika lösningsstrategier och även kombinationer av olika för att lösa problemen. De vanligaste strategierna var huvudräkning och laborativt material.

Med grund i retorikens återkomst i ämnesplanen för svenskämnet på gymnasiet är uppsatsens syfte att genomlysa retorikens plats i undervisningen, att undersöka lärares förhållningssätt till och genomförande av undervisning i muntliga framställningar. Syftet har konkretiseras genom de två frågeställningarna: Vilket förhållningssätt uppvisar svensklärare på gymnasiet till muntliga framställningar, med avseende på betydelse för elevers betyg och kompetens samt dess relevans i förhållande till andra moment i kursen? Hur ser svensklärare på organisationen av muntliga framställningar i svenskämnet? För att leva upp till syftet och besvara frågeställningarna har tre halvstrukturerade djupintervjuer genomförts, och dessutom har två informanter lämnat in listor på de begrepp som används i undervisningen kring muntliga framställningar. Både tidigare forskning och uppsatsens undersökning visar på skilda förhållningssätt gällande muntliga framställningar i svenskämnet och dessutom framkommer varierande organisation av undervisningen. Inget enhetligt resultat uppnås, istället påvisar uppsatsen en bristande konsensus i frågan..

Syftet med denna studie var att utforska förskollärares perspektiv på arbetet med matematiken i förskolan. Studien har utforskat hur förskollärare arbetar med matematik för att tillvarata, synliggöra och främja barns lärande och utveckling i förskolans verksamhet. Detta är en kvalitativ studie där sex stycken förskollärare intervjuats för att ta reda på deras perspektiv kring arbetet med att synliggöra och tillvarata matematik för att främja barnens lärande och utveckling. Resultatet visade att matematiken har en naturlig del i förskollärares vardagsarbete och att matematiska begrepp var en central del i barns lärande och utveckling i matematik. Att skapa möjligheter att uppleva matematik på ett positivt sätt har förskollärarna uttryckt som betydelsefullt.

Detta arbete innefattar en kartering av natrium- och COD-flöden i ett pappersmassabruk, samt en jämförelse med tidigare utförda karteringar. Med hjälp av analysdata från massaprover och filtrat kan tvätteffektivitet i massabruk beskrivas i olika matematiska modeller. I denna rapport har tvätteffektiviteten valts att presenteras med hjälp av en massbalans, tvättutbyte. Analyserna på massaproverna har gjorts på urkramat prov. Resultatet visar att jämfört med tidigare karteringar har tvättförlusterna ut ur sista tvättapparat på björkmassalinjen minskat med avseende på COD men inte med avseende på natrium.

Syftet med vårt examensarbete är att ta reda på vilka möjligheter barn i förskolan har att utveckla sin rumsuppfattning i inomhusmiljön, utifrån det matematiska lärandet. Vi vill även ta reda på om det kan finnas hinder för barnens utveckling av rumsuppfattning i form av säkerhetsföreskrifter eller andra hinder.Som metod valde vi att göra observationer och intervjuer på fyra förskoleavdelningar, fördelat på två småbarnsavdelningar, ett till tre år och två äldrebarnsavdelningar, tre till sex år. Vi använde oss av öppna intervjuer med pedagogerna och utifrån ett speciellt observationsschema gjorde vi observationer av barn, pedagoger och inomhusmiljön.Resultatet visar att det från pedagogernas sida inte arbetas medvetet med barns rumsuppfattning ur en matematisk synvinkel. Däremot tar pedagogerna tillvara på de vardagliga situationerna som samling, dukning med mera för att träna taluppfattning och problemlösning. Som en del av resultatet av vår studie kan vi känna att det behövs mycket mer kunskaper, både teoretiskt och praktiskt, kring barns utveckling av rumsuppfattning ute på förskolorna, då vi hade svårt att hitta något om rumsuppfattning med koppling till matematiken..

Syftet med denna studie är att få ökad kunskap om vilka olika lösningstrategier elever i år 3 tillämpar när de löser ett matematiskt problem. Har eleverna utvecklingsbara strategier? Finns det elever som väljer strategier som ej är utvecklingsbara?Vi valde att använda oss av en kvalitativ undersökning där vi tolkade elevernas lösningar av två matematiska problem av varierande svårighetsgrad. Utifrån denna tolkning kunde vi dela upp lösningarna i olika lösningsstrategier som eleverna använde sig av. Undersökningen genomfördes på 89 elever på tre skolor i olika kommuner.

Cancer är ett stort samhällsproblem i Sverige och en viktig dödsorsak. På sistone har det inom cancerforskningsvärlden blivit allt mer intressant att studera hur kronisk inflammation påverkar uppkomsten av lungcancertumörer. I den här uppsatsen ämnar vi att studera sambandet mellan markörer för kronisk inflammation och lungcancer. Vi kommer även undersöka möjligheten för att lungcancer kan vara en markör för att man redan har lungcancer.Lungcancer är en av de vanligaste cancertyperna i Sverige och har en hög dödlighet jämfört med andra cancertyper. Orsakerna till detta är bland annat att den ofta upptäcks i ett sent stadie och att den är lokaliserad i ett känsligt organ som gör den svår att behandla.För att göra detta använder vi oss av sialinsyra som en markör för inflammation från en kohortstudie från 60-talet som korsas med det svenska cancerregistret från Socialstyrelsen.