Syfte med detta arbete är att utifrån ett sociologiskt perspektiv belysa begreppet omsorg och den eventuella problematik som begreppet genom olika tolkningar av dess innebörd kan medföra för dem som arbetar inom vård och omsorgssektorn. Ansatsen i studien är kvalitativ och det empiriska materialet består av intervjuer med personal inom vård- och omsorgssektorn samt fältanteckningar. Vi har utgått från fenomenologin vilket innebär att empirin och analysen utgår från våra intervjupersoners beskrivningar och upplevelser av omsorgen. De teoretiska infallsvinklar som används i analysen utgår från bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och Johan Asplunds begrepp socialitet.Studien visar att begreppet omsorg är svårt att definiera och saknar klara gränser, då omsorg är kontextbundet och beroende av de många relationer som existerar i omsorgssituationen och påverkar den omsorgs som ges. Detta innebär att förväntningarna på omsorgens karaktär skiljer sig åt, då olika omsorgssituationer uppfattas, tolkas och genomförs olika beroende på individers olikhet och aktuell situation.

Syftet med föreliggande studie var att försöka reda i litteraturen kring två välkända begrepp inom Affective Forecasting nämligen Impact Bias, som innebär att människor har en tendens att överskatta i vilken utsträckning de kommer att uppleva en viss känsla i en framtida situation än vad som senare visar sig vara fallet, och Empathy Gaps, som innebär att människor har en tendens att underskatta i vilken grad känslotillstånd kommer att påverka deras preferenser i en framtida situation samt pröva dessa begrepp i en och samma enkätundersökning. Etthundra sextiotvå studenter, slumpvist uppdelade i två grupper, Känslogrupp och Preferensgrupp, deltog frivilligt i undersökningen. Enkätundersökningen var en mixad design med grupp (känsla kontra preferens) som mellangruppsfaktor och förtest kontra eftertest som inomgruppsfaktor. I studien visade samtliga gruppers resultat i linje med Impact Bias teorin, dvs. att deltagarna i både Känslogrupp och Preferensgrupp skattade lägre i eftertest (actual) än pretest (forecasting).

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur slöjdlärare arbetar med att få sina elever att reflektera i och kring det de gör i skolslöjden. Semistrukturerade kvalitativa intervjuer har genomförts med fem yrkesverksamma trä- och metallslöjdslärare, undervisande i år 2-9 i grundskolan. Intervjufrågorna utgick ifrån slöjdens kursplan i Lgr11 och ett av de fyra långsiktiga mål, formulerade som förmågor, som undervisningen i slöjd ska ge eleverna möjlighet att utveckla, närmare bestämt förmågan att: ?analysera och värdera arbetsprocesser och resultat med hjälp av slöjdspecifika begrepp?. Genom intervjuerna har svar sökts på vad slöjdlärarna försöker få eleverna att analysera, värdera och reflektera kring, hur detta arbete går till och vad de anser vara det primära syftet med att utveckla denna förmåga.

Då derivata är ett viktigt begrepp inom avancerad matematik är det viktigt att eleverna på gymnasiet ges goda möjligheter att lära sig detta. Detta faktum, liksom att olika läroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till ämnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika läroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebär att man betraktar de egenskaper som är viktiga för förståelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa så kallade kritiska aspekter. Ett mål med studien var även att försöka utröna om det finns en överensstämmelse mellan vad som anses kritiskt för lärande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i så fall är och om det är någon skillnad i hur tydligt de olika läroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar på i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Studiens syfte har varit att undersöka förskollärares erfarenheter av en förskola som är anpassad till alla barn. Det har även undersökts hur etablerade olika begrepp är i den dagliga verksamheten såsom normalitet, avvikande beteenden, barns olikheter samt inkludering. Studien har utförts genom sex kvalitativa intervjuer med förskollärare på två förskolor i Skåne. Resultatet och analysen av intervjuerna visade på att begreppen normalitet och olikheter är väl använda samt reflekterande i den dagliga verksamheten. Vid samtalet kring barns avvikande beteenden talade informanterna hellre kring barn i behov av särskilt stöd.

Vårt syfte med denna studie är att beskriva lärares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lärare och utifrån dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har använt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklärare på fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lärarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort värde. Lärarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lärandet och framhåller dess mervärde för elevernas lärande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lärares kompetens, det matematiska språket samt elevgruppen gör dock att lärarna inte alltid kan använda sig av kommunikation i undervisningen på önskvärt sätt.

Syftet med vår studie har varit att få klarhet i vilka tankar och åsikter en grupp unga vuxna mellan 18-25 år utan tidigare erfarenhet av arbetsförmedlingen har gentemot myndigheten, samt att undersöka i vilken utsträckning individernas familj, vänner samt massmedia ligger till grund för deras åsikter och vilka förväntningar de har på ett framtida besök hos Arbetsförmedlingen om så skulle bli aktuellt. De frågeställningar vi valt att undersöka i vår studie är vad unga vuxna har för tankar och åsikter om arbetsförmedlingen, vilka förväntningar de har på ett framtida besök samt vad som påverkat dem i sitt ställningstagande gentemot arbetsförmedlingen med fokus på familj, vänner och massmedia. De teoretiska begrepp vi använt oss av är socialisation, sociala roller, identitet, i vår teoridel kommer vi även att belysa massmedias påverkan på individen. Våra valda teoretiska begrepp ger oss förklaringar till hur människan påverkas av yttre faktorer som familj, vänner och massmedia. Den ger också förklaring på hur samhället tillskriver olika yrkesbenämningar egenskaper som många sedan tar till sig och låter sig påverkas av.

Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. När man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det också verka enkelt. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bäst i olika situationer. Röda Korset är en av många ideella verksamheter i Sverige och är en av det få ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, där ledarskapet utifrån deras vision sprids och lärs ut. Intresset fångade oss när vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

Att lära sig lösa matematiska problem kan ta lång tid för en del elever, men det är en förmåga som eleverna ska utveckla enligt läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11). Det kan därför vara en bra idé att börja arbeta med problemlösning redan i förstaklass. Syftet med detta examensarbete var att kvalitativt undersöka hur tre lärare arbetar med problemlösning i matematik, vad problemlösning är för dem och vad de ser för möjligheter respektive svårigheter i arbetet med problemlösning. De tre lärarna i min studie undervisar för tillfället i årskurs 1 men alla har tidigare arbetat i årskurs 5. Därför valde jag att fokusera på skillnaden från att arbeta med problemlösning i årskurs 1 mot årskurs 5.

Tidigare forskning visar att matematikundervisning i väldigt stor utsträckning domineras av tyst arbete i lärobok. Nu rådande läroplan betonar kommunikation. Denna studie syftar till att undersöka om läromedel i matematik kan bidra till att elever i årskurs 1-3 utvecklar sitt matematiska språk och sin kommunikativa förmåga. Studien baseras på tre läromedel i matematik för årskurs 1-3, ett läromedel per årskurs. Med hjälp av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys granskades materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna ramfaktorteori och läroplansteori samt med en socio-kulturell syn på lärande. Resultaten visar att läroboken som enda ramfaktor inte möjliggör en kommunikativ matematik enligt läroplanens mål.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.

Denna uppsats har som syfte att skapa förståelse för hur högpresterande och särskilt matematikbegåvade elever blir stimulerade i matematikundervisningen. Genomförandet av undersökningen startade med en kvantitativ enkätstudie med standardiserade påståenden för att finna ett lämpligt urval av elever. Därefter utfördes standardiserade kvalitativa intervjuer med utvalda elever, som ansågs uppfylla de kriterier som beskriver högpresterande och särskilt matematikbegåvade. Analysen av resultatet hade en fenomenologisk ansats och har tolkats utifrån hermeneutiken. Resultatet visar att eleverna stimuleras av en matematikundervisning som i hög grad innehåller experimenterande och undersökande moment, där de kan få utlopp för sina kreativa matematiska tankar.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Den här uppsatsen handlar om adoptioner och hur adoptionen upplevs av den som går igenom det. Uppsatsen är grundad på kvalitativa metoder och är skriven utifrån de svaren som våra respondenter gav oss. Syftet med denna uppsats är att få reda på hur internationellt adopterade vuxna har upplevt deras anknytningsprocess till sin familj och det svenska samhället. Vi har använt oss av två teorier och två begrepp. De teorier som vi har använt oss av är etablerade och outsiders samt den sociologiska visionen.