Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna.

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare.

Syftet med denna studie är att redogöra för forskning kring muntlig kommunikation i matematik. Studien syftar till att se över vilka arbetssätt elever möter när muntlig kommunikation i matematik är i fokus, samt lärares val av matematiskt språk vid matematikundervisning. Syftet är dessutom att ta reda på vilken betydelse muntlig kommunikation i matematik har för kunskapsutvecklingen hos elever, bland annat för elever med dyslexi och elever med annat modersmål än svenska. I denna studie beskrivs muntlig kommunikation i matematik, arbetssätt, matematiskt språk samt kunskapsutvecklingen hos elever, utifrån existerande forskning, föregående läroplan samt nuvarande läroplan. Resultatet visar att utomhusmatematik är ett lämpligt arbetssätt för att elever ska kunna utveckla matematisk kommunikation. Även laborativ matematik har visat sig vara ett arbetssätt som bidrar till grupparbete och muntlig kommunikation. Elevers logiska tänkande utvecklas i samband med muntlig kommunikation i matematik och eleverna får möjlighet att utveckla förmågor som lyfts fram i Lgr11.

Vid TCF-blekning av pappersmassa är väteperoxid en av huvudkemikalierna. I dagsläget är det svårt att styra blekstegen. Operatörerna måste ta hänsyn till produktionstakt, blekbarheten på massan varierar och fördröjning i trender. PO-bleksteget på Södra Cell Värö har en ungefärlig uppehållstid på 4 timmar och det är först efter så lång tid som man kan se hur en förändring verkligen slår igenom. Överblekning kostar väldigt mycket i kemikalieåtgång och det är därför efterfrågat ett sätt att kunna styra och optimera peroxidblekningssteget.

I denna studie unders?ktes hur matematikundervisning med yngre barn utf?rs och vilka olikaartefakter som barnen v?ljer. Enligt l?roplan f?r f?rskolan, Lpf? 18, ska f?rskolan skapam?jligheter f?r barnen att m?ta s?v?l planerad som spontan matematikundervisning. Det tarsin utg?ngspunkt i barnens tidigare erfarenheter och intressen (Skolverket, 2018).

Bakgrund: Allt fler eleverna har tillgång till egna bärbara dator i gymnasieskolan. I skolan där undersökningen genomfördes fick eleverna inte ta med sig sin dator på matematiklektionerna. Här använde eleverna endast boken och miniräknare. Eleverna som deltar går andra året på gymnasiets Teknikprogram och läser MaD. Eleverna är uppväxta med datorspel och internet.Syfte: Undersökningen handlar om möjligheter och svårigheter med att införa ett chattprogram på matematiklektionerna.

I Sverige genomförs varje år offentliga upphandlingar till ett värde av ca 500 miljarder kronor. Alla offentligt finansierade verksamheter måste följa lagen om offentlig upphandling och den formella upphandlingsprocess som lagen specificerar. Lagen är allmänt formulerad och anvisar en process där fokus ligger på förarbete och matematisk utvärdering.Cognitive Systems Engineering har vuxit fram utifrån insikten att effektiva processer kontinuerligt behöver använda såväl feedback och feedforward för att uppnå sina mål. Typiska tillämpningar är dynamiska, tätt kopplade processer där dessa behov är tydliga, men CSE som ramverk är generellt definierat och bör gälla även för en beslutsprocess på organisationsnivå. En CSE-analys har potential att förtydliga funktionella faktorer som tillåter upphandlare att genomföra effektiva och ändamålsenliga upphandlingar.I syftet att testa ovanstående hypotes genomfördes en fallstudie av Linköpings Universitets upphandling av företagshälsovård 2008.

Internationella mätningar utförda av Programme for International Student Assessment (PISA) 2012, visar att svenska elevers matematikresultat, är betydligt lägre än genomsnittet. I skolan finns därför ett stort intresse att lyfta de sjunkande matematik-resultaten genom att exempelvis utveckla matematikundervisningen. Matematik-satsningen i skolorna har delvis handlat om att utveckla undervisningen genom att använda sig av utomhusmatematik (Orre 2009). Men vad innebär utomhusmatematik? Det övergripande syftet med denna uppsats är att synliggöra matematikdidaktiska antaganden i utomhusmatematik.

Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att studera hur elevers förståelse för ämnet matematik påverkas av att skriva en reflektionsdagbok där de även får återkoppling inför nästa lektion. De frågeställningar som har fokus i undersökningen är:1) Hur påverkas elevernas förståelse av att få reflektera och tänka över vad de lärt sig eller inte lärt sig, och att formulera detta med egna ord i en dagbok?2) Hur påverkas elevernas förståelse av att få återkoppling på det de skrev inför nästa lektion?3) Hur påverkas elevernas förståelse av att bli mer medvetna om sitt eget lärande?Teori: Den huvudsakliga inriktningen av vald litteratur i arbetet handlar om hur elever kan göras delaktiga i sitt lärande på bästa sätt. Den teoretiska inriktningen som författaren Lisa Björklund Boistrup representerar är socialsemiotik och fokuserar på tre metafunktioner med beteckningarna interpersonell, ideationell samt textuell. Den teoretiska inriktning som författaren John Hattie utgår från är Jean Piagets utvecklingspsykologi när han diskuterar vikten av att lärare förstår hur elever tänker och lär.Metod: Den valda metoden har en kvalitativ ansats och är inspirerad av aktionsforskning.

Syftet med detta arbete är att studera styrkor och brister i matematik hos elever med utländsk bakgrund utifrån matematiska kompetenser. Det finns flera rapporter som visar på att denna elevgrupp får sämre resultat på de nationella ämnesproven i matematik årskurs 9 jämfört med genomsnittsresultat i Sverige.För att få en djupare förståelse för elevernas kunskaper har studien en kvalitativ ansats. Nio elever har fått ett antal uppgifter att lösa, följt av en intervju där de har fått tillfälle att förklara och motivera sina lösningar. Uppgifterna var hämtade från det nationella ämnesprov i matematik årskurs 9 och valda utifrån att kunna se på olika matematiska kompetenser som speglas i svenska styrdokument. I intervjuerna fick eleverna också berätta om sin tidigare erfarenhet och kort om sin bakgrund.

Sammanfattning:Vi har undersökt hur pedagoger arbetar med de elever som har matematiksvårigheter samt de matematiskt begåvade eleverna. Vi presenterar olika metoder för hur man kan hjälpa dessa elever och diskuterar kring begreppet "elever med särskilda behov". Vår enkätundersökning är riktad till pedagoger som undervisar matematik i skolans tidiga år. Redovisningen av resultatet sker genom stapeldiagram och sammanfattningar. Bakgrund: Vårt intresse för matematik väcktes när vi deltog i kursen didaktisk matematik.

Genom att svara på frågeställningarna om faktorer som påverkar förståelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andraspråkselever söker studien svar på omproblemlösning kan bidra till att inkludera andraspråkselever i matematikundervisningen. Föratt nå syftet och besvara frågeställningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestående av fokusgruppsintervjuer med lärare.Den svenskspråkliga kompetensens betydelse för matematisk förståelse framhålls i de bådadelstudierna. Textförståelsen är primär för problemlösning och det är vanligt att elever harsvårigheter med detta, därmed behöver textinnehållet tydliggöras. Textuella svårigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svårigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagsspråket och matematikspråketinnehar skillnader, enligt de båda studierna. Kontextuell förståelse i uppgifterframhålls även viktigt.

Syftet med följande arbete är att ta reda på hur det särskilda stödet i matematik ser ut i två olika kommuner. Vi vill även ta reda på hur matematikundervisningen ser ut i förhållande till de förmågor som undervisningen i matematik ska fokuseras på att utveckla, enligt kursplanen i matematik. Studien baseras på totalt sex fallbeskrivningar där observation och intervju är metoderna vi använder för att få fram ett resultat. Arbetet ger en översikt över vad tidigare forskning kommit fram till när det gäller matematikundervisning. De teorier vi lyfter fram i arbetet är Griffins (2007) teorier om de tre världarna ? världen av verkliga kvantiteter, världen att räkna och världen av formella symboler, samt Vygotskys (1986) teorier om den proximala zonen, språket som ett meriderande verktyg och att intellektuell utveckling sker i social samvaro med andra.

Då större skogsföretag lägger ut många arbeten på entreprenad så blir den ekonomiska hälsan hos entreprenadföretagen en viktig fråga för att kunna bibehålla ett långvarigt samarbete. Detta arbete är en fortsättning på Bergs (2009) där syftet var att hitta en modell som förklarar skogsentreprenörernas ekonomiska situation, korrelera resultatet med resultaten i en enkätundersökning bland de aktuella företagen och jämföra skogsentreprenörernas ekonomiska situation med den för liknande branscher. Syftet med denna studie är att undersöka olika multivariata modeller för att bedöma ett entreprenadsföretags ekonomiska situation utifrån de ekonomiska nyckeltal som företagen lämnar i sin årsredovisning. En annan del av arbetet är att undersöka om en modell med variabler beroende på förändringar över tiden kan tillämpas. Metoder som används är faktoranalys, principalkomponentanalys, bekräftande faktoranalys, klusteranalys samt en ad hoc metod här kallad medelskillnad.

Persson, K., Rooth, P., Sundblad, S. och Uthas, K. (20008). Laborera mera ? Kan ett laborativt arbetssätt i de tidiga skolåren förebygga matematiksvårigheter? (Explore more ? Can difficulties in mathematics be prevented with laboratory work in the early school years?) Högskolan, Kristianstad.