Syftet med studien är att undersöka lärarstudenters matematiklärarutveckling under VFU. Studenternas egen uppfattning om vilka faktorer som är avgörande för deras utveckling står i fokus. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Sådana genomfördes med 4 lärarstudentgrupper. Den teoretiska delen av studien lyfter fram lärares socialisation in i yrket och lärares kunskap.

De senaste årens forskning har tydligt visat på elevers svårigheter att utveckla begreppsförståelse inom ämnesområdet genetik. I denna studie har jag valt att intervjua lärare i några svenska gymnasieskolor för att undersöka om de identifierar samma problem med genetikundervisningen som finns dokumenterade i forskningslitteraturen samt hur de arbetar för att eleverna skall nå uppsatta kunskapsmål. De intervjuade lärarna bekräftar samtliga av de huvudproblem som forskningslitteraturen utpekar. Eleverna har svårt att utveckla begreppsförståelse inom den grundläggande genetiken. Detta leder bland annat till en mycket begränsad förmåga att, på basis av genetisk kunskap, ta ställning i frågor som rör gentekniska metoders tillämpningar.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ett antal religionspedagoger har anpassat sin didaktik i samband med religionsämnets utveckling. Vi ville även reflektera över hur ämnet skulle kunna se ut i framtiden. Vår undersökning visar att lärarnas didaktiska arbetssätt i allra högsta grad har påverkats av de förändringar som skett inom ämnet. Den främsta förändringen är enligt våra respondenter, och även bekräftat av vår läromedelsanalys, kristendomens allt minskande dominans. Detta har i sin tur lämnat utrymme till de andra religionerna samt etik och livskunskap.

I min uppsats undersöker jag hur svensklärare på gymnasiet menar att de arbetar med jämställdhet och förebyggande arbete mot mäns våld mot kvinnor i praktiken. Jag har utfört kvalitativa intervjuer. Med hjälp av begrepp gällande skolans dubbla uppdrag, flerstämmighet och ämneskonceptioner har jag analyserat mitt material. Min undersökning visar att elever främst möterfrågor som rör normer kring kön och mäns våld mot kvinnor via olika texttyper, så som skönlitteratur och film i svenskämnet. Jag undersöker hur lärarnas undervisningspraktik står i relation till vilken ämnessyn de har på svenskämnet och vilka kunskaper de anser sig ha om jämställdhet och mäns våld mot kvinnor.

Syftet med min uppsats var att undersöka hur asatro framställs i läroböcker skrivna för gymnasieskolan i ämnet Religionskunskap. De fyra syftesfrågorna som jag har besvarat är; hur mycket utrymme får asatro eller andra föreställningar som kan kopplas till asatro i läroböckerna? Berörs asatro som en fördjupning av grundskolans kunskaper och/eller i form av nya religiösa rörelser i någon/några av läroböckerna? Hur väl stämmer läroböckernas innehåll med ämnesplanernas syfte? Hur kan undervisning i asatro relateras till aktuella samhällsproblem? Den metod som jag har använt mig av är ett litteraturstudium. Resultatet i uppsatsen visar att de läroböcker som jag analyserat inte stämmer särskilt bra med gymnasieskolans Ämnesplan för Religionskunskap, dess syfte och centrala innehåll. Men oavsett att läromedlen inte inspirerar till undervisning i asatro, kan jag dra slutsatsen att asatrons återkomst i dagens samhälle ger möjlighet för religionskunskapen som ämne att vara en del i ett ämnesövergripande samarbete, med både historia och samhällskunskap..

Syftet med detta arbete är att studera ett undervisningssätt för att individualisera matematikundervisningen. Tanken är att använda sig av matematiska uppgifter som utmanar varje elev i en grupp. Undervisningssättet som ska studeras ska genomsyras av en strävan efter att eleverna ska nå nästa utvecklingszon med hjälp av en matematisk uppgift som kan upplevas som ett matematiskt problem. Utgångspunkten i detta examensarbete är ett socialkonstuktivistiskt perspektiv där det kulturella och det sociala samspelet spelar en avgörande roll för att erövra kunskap. Ett ramverk är framskrivet och ger kriterier för vad lärarens roll, gruppens roll samt uppgifternas karaktär har för betydelse i strävan att nå en individualiserad matematikundervisning med hjälp av matematiska uppgifter. Dessa kriterier ligger till grund för det studerade undervisningssättet. En grupp bestående av 12 stycken elever på det naturvetenskapliga programmet har arbetat med fem matematiska uppgifter vid fem lektionstillfällen.

Jag valde att skriva denna uppsats om negativa tal för att jag har kommit på en metod och förklaringsmodell som kan åtgärda vissa brister inom det matematiska området. Syftet med arbetet var att undersöka om elever i skolans tidigare år kan lära sig räkna med negativa tal med hjälp av visualisering som min metod ?att räkna med gropar? bygger på. Jag har använt mig av ett undervisningsförsök med fördiagnos och efterdiagnos, med en lektionsserie på 4 lektioner mellan diagnoserna. Undervisningsförsöket gjordes i en klass 5 med 28 elever som aldrig tidigare varit i kontakt med det matematiska området negativa tal.

Vid införandet av säten är det viktigt att ta hänsyn till passagerarintensiteten, det vill säga hur tätt sätena ligger. Den kritiska mätvariabeln står för avståndet mellan en punkt på ett säte och samma punkt på nästa säte. Mätvariabler som har små värden, det vill säga korta avstånd betyder fler rader och därmed högre vinst. Överblivet utrymme är ett dyrt slöseri då skillnad mellan vinst och förlust för en viss flygning kan vara så liten som mindre än en kostnad för ett säte.Syftet med detta arbete är att ta fram en matematisk modell som hittar den optimala sätesfördelningen mellan klasserna i ett flygplan. Den modell som skall ställas upp ska maximera intäkterna och ytanvändningen för ett flygbolag samt möta efterfrågan.

Under senare tid har förändringar mot ökat elevinflytande genomförts i skolan. Undersökningen syftar till att se hur eget ansvar och inflytande över lärandet fungerar utifrån en pedagogisk modell, TEA. Modellen är införd på en grundskola och studien avser elever i år 9.I teoriavsnittet beskrivs olika sätt att se på lärande och olika möjligheter att utforma lärandesituationer. Undersökningen, som genomförs med hjälp av triangulering (observationer, dagböcker och intervjuer), belyser hur eleverna anser att TEA fungerar.I undersökningen framkommer att det finns stora kontraster mellan teori, skolans mål för TEA och den verklighet som eleverna representerar.Avslutningsvis diskuteras tänkbara anledningar till skillnaderna som framkommer och hur man utifrån resultatet kan utveckla elevernas inflytande och ansvar över lärandesituationen..

Uppsatsen behandlar hur några elever i skolår 2 uppfattar innebörden i likhetstecknet samt hur ett par lärare undervisar för att öka sina elevers förståelse för likhetstecknets betydelse. Litteraturen anger två olika sätt att uppfatta likhetstecknet. Det ena betecknas som statiskt(”är lika med”) och det andra som dynamiskt (”blir”). Jag har använt mig av de två olika sätten att uppfatta likhetstecknet som mall för att sortera elevernas förståelse. De allra flesta av eleverna i undersökningen i skolår 2 uppfattar inte likhetstecknets båda betydelser.

Vid införandet av säten är det viktigt att ta hänsyn till passagerarintensiteten, det vill säga hur tätt sätena ligger. Den kritiska mätvariabeln står för avståndet mellan en punkt på ett säte och samma punkt på nästa säte. Mätvariabler som har små värden, det vill säga korta avstånd betyder fler rader och därmed högre vinst. Överblivet utrymme är ett dyrt slöseri då skillnad mellan vinst och förlust för en viss flygning kan vara så liten som mindre än en kostnad för ett säte.Syftet med detta arbete är att ta fram en matematisk modell som hittar den optimala sätesfördelningen mellan klasserna i ett flygplan. Den modell som skall ställas upp ska maximera intäkterna och ytanvändningen för ett flygbolag samt möta efterfrågan.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna.

Abstract The use of electronic media plays an important part in the life of youth and especially Internet and mobile phones are important in the social and cultural networks of youth. The first step of this thesis is to examine the ICT-based activities of upper secondary school students through an online survey. The second step is to examine what didactic implications can be derived from the ICT-based activities in the subject of Swedish. Results from this survey and national and international research show that young people spend the majority of their leisure time on the Internet. The result also shows that media activities displace other school related activities such as traditional reading and writing.

To render outdoor scenes with lots of vegetation in real time is a big challenge. This problem has important applications in the areas of visualization and simulation. Some progress has been made the last years, but a previously unsolved difficulty has been to combine high rendering quality with abundant variation in scenes. I present a method to mathematically generate and render vegetation in real time, with implementation in the scene graph Gizmo3D. The most important quality of the method is its ability to render scenes with many unique specimens with very low aliasing.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlärning kan leda till brist på förståelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas på och därigenom få reda på om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten även betonas i proven. Innehållet i rapporten behandlar därför hur författare till läromedel i matematik för år 9 i jämförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella ämnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades på att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrån dessa kompetenser upptäcktes kunskapsprioriteringen i proven.