Den hÀr uppsatsen undersöker vilka modellÀsare (tÀnkta lÀsare) som skapas genom verbprocesserna knutna till pronomenen du och dig i Pensionsmyndighetens broschyr Du bestÀmmer sjÀlv ? NÀr du vill ta ut pension. Svaren pÄ forskningsfrÄgorna ?Vad gör du??, ?Vem Àr du?? och ?Hur blandas de olika du:na om de Àr flera?? har besvarats med hjÀlp av en analys utifrÄn den funktionella grammatikens verbprocesser samt modellÀsarbegreppet. Resultatet visar att broschyrens du inte syftar pÄ samma person hela vÀgen, utan skapar 60 olika modellÀsare som blandas och vÀxlar texten igenom.

I dagens samhÀlle blir det allt vanligare att mÀnniskor utför bistÄndsarbete, det kan innebÀra till exempel internationella utvecklingsprojekt eller katastrofinsatser. Det Àr Àven vanligt att företag engagerar sig i globala bistÄndsprojekt genom att samarbeta med en hjÀlporganisation, till exempel med LÀkare Utan GrÀnser. Sweco Àr ett företag som har ett uttalat samarbete med just LÀkare Utan GrÀnser och de ser positivt pÄ att deras medarbetare tar tjÀnstledigt för att Äka ut i fÀlt och arbeta för organisationen. LÀkare Utan GrÀnser Àr en akut organisation, det vill sÀga en organisation som ingriper nÀr det intrÀffar akuta katastrofer runt om i vÀrlden. Det var dÀrför naturligt att frÄgestÀllningen valdes att fokuseras pÄ just katastrofinsatser som Àr en av delarna inom bistÄndsarbete.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver ocksĂ„ hur och pĂ„ vilket sĂ€tt utevistelsen Ă€r viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien Ă€r att fĂ„ fram nĂ„gra förskollĂ€rares uppfattningar om barns utelek pĂ„ förskolor med och utan förskolegĂ„rd.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju anvĂ€nts för att fĂ„ fram förskollĂ€rarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollĂ€rare frĂ„n fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskollĂ€raren arbetar pĂ„ en för-skola med egen gĂ„rd eller utan gĂ„rd uppfattar de barns utelek pĂ„ liknande sĂ€tt. Exempelvis sĂ„ förekommer samma slags lekar pĂ„ alla förskolor.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Syftet med detta arbete Àr att göra en kritisk undersökning av regeringens beslut att slopa kursen Estetisk verksamhet som kÀrnÀmne i gymnasieskolan samt att beröra vikten av estetiska Àmnen i skolan. Vidare syftar denna studie pÄ att inte bara kritisera regeringens beslut, utan snarare försöka förstÄ hur man kommit fram till detta beslut. Inledningsvis ges en litteraturöversikt av tidigare forskning kring estetik och kunskap. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts, tvÄ med gymnasielÀrare och fyra med gymnasieelever om deras syn pÄ dessa frÄgor. Uppsatsen avslutas med ett analyskapitel dÀr litteraturen vÀvs samman med resultaten frÄn intervjuerna.

Uppsatsens syfte har varit att försöka fÄ en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frÄgestÀllningar arbetet inriktas pÄ Àr vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn pÄ matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika lÀroböcker som anvÀnts under de senaste decennierna studerats, och dÄ genom att se hur hÀrledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, lÀroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter pÄ matematiska bevis granskats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna ovan sÄ har dels en enkÀtundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever pÄ en gymnasieskola i Sydsverige.

Det jag ville uppnÄ med denna uppsats var att fÄ insyn i förÀldrars uppfattning om deras barns matematiklÀxa och om hur matematiklÀxlÀsningen ser ut pÄ hemmaplan samt hur de stÀller sig till frÄgan om en lÀxfri skola. I en kvantitativ undersökning, genomförd i en mindre sydskÄnsk by, fÄr jag i stora drag reda pÄ att cirka en tredjedel av förÀldrarna gÀrna ser en skola utan lÀxor medan en annan tredjedel verkligen inte vill ha en skola utan lÀxor. En tredje lite mindre grupp har mÄnga Äsikter som jag kategoriserat i sex grupper och dessa uttrycker varken ja eller nej till lÀxfritt. Jag fÄr ocksÄ reda pÄ enligt min tolkning av materialet att tvÄ tredjedelar av förÀldrarna nÄgon gÄng upplevt en stökig lÀxsituation. Uppsatsen tar ocksÄ upp internationell samt svensk forskning kring lÀxor, rÄdande för- och nackdelar med fokus pÄ matematik. I övrigt behandlas Vygotskijs syn pÄ lÀrande, socioekonomiska skillnader och matematiksvÄrigheter kopplat till matematiklÀxor..

För att möjliggöra anvÀndbara fuktmÀtningar hos byggnadsmaterial i produktion har treviktiga egenskaper hos mÀtmetoder identifierats: ? Enkla att handha ? Enkla att momentant lÀsa av resultat utan behov av analys ? Enkla att montera (om sÄ krÀvs)Fuktstickan BTG uppvisar god uppfyllnad av dessa tre krav pÄ egenskaper men gav docksÀmre resultat vid laborationstester och fÀltmÀtningar. PÄ grund av detta sÄ Àr den ej en avmetoderna som rekommenderas till produktion, utan föreslÄs istÀllet för vidare studier.Betong har bedömts vara det, av de undersökta materialen, som stÄr för den störstafuktbelastningen för de övriga byggnadsmaterial som den byggs ihop med. DÀrför har en,för fÀltmÀtningar i produktion, förenklad manual för fuktmÀtningar medelst testosystemetskapats och föreslÄs ligga till grund för kompletteringar till NCC:s kunskapsdokument.För isolering sÄ görs bedömningen att fukttillstÄndet hos den kan uppmÀtas medelst enluftfuktmÀtare och för uppmÀtande av fukttillstÄnd hos trÀ, rekommenderas traditionella,elektroniska mÀtinstrument med tillhörande hammarstift pÄ en förlÀngningskabel.För övriga byggnadsmaterial har inga metoder funnits tillfredsstÀllande, utifrÄn de tregrundlÀggande egenskaperna som identifierats för fuktmÀtning i produktion..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka i vilken utstrÀckning högstadielÀrare i Uppsala ochStockholm anvÀnder sig av ett praktiskt arbetssÀtt i sin undervisning. Studien har Àven syftat till attundersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar lÀrarna ser med detta arbetssÀtt med avseende pÄ tidoch skolans resurser. FrÄgestÀllningarna har handlat om i hur stor utstrÀckning lÀrarna anvÀnder sigav matematikspel/lekar, utomhusmatematik och hur ofta de lÄter eleverna arbeta utanför lÀroboken.Jag har Àven undersökt om lÀrarnas Älder pÄverkar i hur stor utstrÀckning de arbetar med praktiskmatematik. Respondenterna har haft möjlighet att ge exempel pÄ hur de arbetar praktiskt i sinundervisning. Undersökningen utfördes med hjÀlp av enkÀter som skickades ut via mejl.

Syftet med vÄr aktionsforskning Àr att frÀmja elevernas lÀsförstÄelse och deltagande i lÀsundervisningen genom boksamtal. AlltsÄ hur deltar elever i boksamtal utifrÄn bÄde ett passivt och aktivt perspektiv. Tidigare forskning pÄpekar hur viktigt det Àr att inte bara ?mÀngd lÀsa? utan att ocksÄ diskutera böcker och texter. Forskning pekar ocksÄ pÄ vikten av att boksamtal Àr en möjlig och bra vÀg att nÄ bÀttre lÀsförstÄelse.

MĂ„nga mĂ€nniskor har husdjur som sĂ€llskap och fritidsintresse och allt fler forskare har pĂ„ senare tid börjat intressera sig för husdjurets betydelse för mĂ€nniskans livskvalitet. Antrozoologin Ă€r en relativt ny vetenskap dĂ€r man Ă€gnar sig Ă„t att studera relationen mellan djur och mĂ€nniska. Man har i olika undersökningar kunnat visa att husdjur har en positiv effekt pĂ„ mĂ€nniskans fysiska och psykiska vĂ€lbefinnande och att djuret höjer livskvaliteten för mĂ„nga (Enders-Slegers, Paul, Podberseck, Serpell, 2000). I denna uppsats undersöks sociala relationer och livstillfredsstĂ€llelse hos Ă€ldre personer med och utan husdjur. Finns det nĂ„got samband mellan Ă€gande av husdjur, livstillfredsstĂ€llelse och sociala relationer? Är Ă€ldre personer med husdjur mer nöjda med sina sociala relationer samt mer tillfreds med livet Ă€n Ă€ldre personer utan husdjur? KĂ€nner sig Ă€ldre mĂ€nniskor med husdjur mindre ensamma Ă€n de som inte har husdjur? Kan man se nĂ„gon skillnad mellan mĂ€n och kvinnor?.

I uppsatsen utreds om det utlÀndska institutet trust kan vara ett skattesubjekt inom den svenska skatterÀtten. I sitt eget hemland Àr truster ofta inte att betrakta som ett eget skattesubjekt utan dÀr behandlas trusters förvaltare som dess Àgare och dÀrmed Àven som skattesubjekt vid beskattning av trustinkomst, förmögenhet m.m.NÀr truster figurerat i svenska rÀttsfall har ofta trusten, utan nÀrmare motivering, liknats vid en stiftelse. RegeringsrÀtten har ansett en utlÀndsk stiftelse vara en utlÀndsk juridisk person och en i Sverige begrÀnsat skattskyldig person. Kan Àven trusten vara ett skattesubjekt? Genom att undersöka det civilrÀttsliga stiftelsebegreppet har upptÀckts att stiftelsebegreppet Àr lÄngt ifrÄn enhetligt.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andrasprÄk, fördjupningskurs SSA133Vt 2012Handledare: Lilian Nygren-­Junkin.

Abstra Abstra ct Inom gymnasieskolans yrkesprogram undervisar mÄnga yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Inom dessa program finns elever i behov av sÀrskilt stöd som ska erbjudas det stöd de behöver inkluderat i sin undervisning. Specialpedagogens roll Àr i detta sammanhang att hjÀlpa eleverna via lÀrarna för att eleverna ska kunna nÄ mÄlen i utbildningen. Syftet i detta arbete Àr sÄledes hur specialpedagogen kan utveckla ett samarbete med en grupp yrkeslÀrare utan pedagogisk behörighet. Genom kvalitativ metod har frÄgestÀllningar som rör yrkeslÀrarnas syn pÄ lÀrande, lÀrarroll och specialpedagogiskt stöd undersökts i intervjuform.