Denna studie avser att undersöka hur man kna anvÀnda bilder i undervisningen och hur detta kan fungera. Studien Àr utförd pÄ tre olika skolor med Ätta informatanter, bÄde lÀrare och elever. Studien rör Àmnena engelska och biologi. Undersökningen har en kvalitativ inriktning vilket innebÀr att den bygger pÄ vetenskapliga granskningar av verkligheten utifrÄn olika individers erfarenheter. Intervjumeyoden som anvÀnts Àr av semistrukturerad karaktÀr, d.v.s.

Denna uppsats analyserar matchningseffektiviteten mellan lediga jobb (vakanser) och arbetslösa. Det faktum att den svenska Beveridgekurvan skiftat utÄt under 1990-talet Àr en indikation pÄ att de arbetslösa inte lika effektivt ?matchas? ihop med de lediga jobb som skapas. I uppsatsen identifieras tvÄ faktorer som pÄverkar matchningseffektiviteten; sökbeteendet hos arbetsgivarna och de arbetslösa, samt regionala obalanser mellan utbud och efterfrÄgan pÄ arbetskraft. Sammanfattningsvis kan sÀgas att bÄda faktorerna tycks bidragit till sÀmre matchningseffektivitet under 1990-talet..

Denna C-uppsats syftar till att nÄ en större förstÄelse för vilka krafter det Àr som pÄverkar individers engagemang i ett livslÄngt lÀrande. BÄde lÀrandets livsvida och dess livslÄnga dimension behandlas. Dessa dimensioner Àr ett försök att inom ramen för ett livslÄngt lÀrande beskriva hela det universum inom vilket lÀrande kan ske. Studien har genomförts med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och sex informanter, som alla har anknytning till ÀmnesomrÄdet pedagogik. Resultatet visar att den starkaste drivkraften utgörs av individernas egen inneboende lÀngtan och vilja till lÀrande och utveckling.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida BNP-gap kan förutspÄinflationen bÀttre jÀmfört med arbetslöshetsgap. Svensk kvartalsdata frÄn1993 till och med 2005 har anvÀnts. GapmÄtten skapas med tvÄ olika metoder,en linjÀrregression och ett HP-filter. En direkt prognosmodell anvÀnds föralla prognoser med out of sample metodik. Prognoshorisonterna somanvÀnds Àr ett kvartal, fyra kvartal samt Ätta kvartal.

I övergÄngen frÄn industrialism till post-industrialism förÀndras stÀdernas ekonomiska förutsÀttningar och ökar konkurrensen. StÀder som tidigare haft en god tillvÀxt med bas i tillverkningsindustri drabbas av konkurrens frÄn lÀnder som tillhandahÄller billigare arbetskraft. I den hÀr situationen vÀljer mÄnga stÀder att satsa pÄ att stÀrka sin attraktivitet samt marknadsföra sig för att locka till sig nya invÄnare, nya företag, turister, externt kapital. En strategi Àr att satsa pÄ kultur och evenemang. VÀrdskapet för evenemang kan vid första anblick framstÄ som en odelat positiv och oproblematisk företeelse, nÄgot som gagnar staden med alla dess invÄnare samt Àven regionen och landet som helhet.

PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

PÄ senaste tiden har flera mjölkproducenter valt att lÀgga ner sin verksamhet, till följd av dÄlig lönsamhet (www, Svensk Mjölk, 2009a). Minskad efterfrÄgan och en stark Euro har lett till sÀnkta avrÀkningspriser, samtidigt som kostnaderna i mjölkproduktionen Àr trögrörliga (www,Svensk Mjölk, 2009b).En ökad avkastning per ko har lett till en minskad mÀngd mjölkkor (www, LRF, 2009b). Denna utveckling i kombination med ökad efterfrÄgan pÄ kött har lett till ett större behov av dikor. Den ökade efterfrÄgan tÀcks idag av importerat kött (Kumm, 2005). För att Äterta marknadsandelar frÄn utlÀndskt köttet krÀvs bÀttre lönsamhet i produktionen.

Syftet med examensarbetet Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om hur samhÀllsplanering kan pÄverka ungdomars intresse och fritid. Studien har utförts i stadsdelen VÀstra Hamnen i Malmö.Malmö Àr en stad som har haft mÄnga sociala och ekonomiska svÄrigheter med hög arbetslöshet och utbredd ungdomskriminalitet.I detta arbete har studier gjorts kring hur sociala, ekonomiska och ekologiska satsningar, i omrÄdet VÀstra hamnen, har pÄverkat ungdomar i Malmö. Bo01 Àr ett omrÄde som ligger i VÀstra Hamnen. OmrÄdet försörjs endast med lokalt producerad förnyelsebar energi. Bo01 uppmÀrksammades och blev ett internationellt exempel pÄ hÄllbar stadsutveckling i samband med invigningen av bostadsomrÄdet i stadsdelen VÀstra Hamnen.

Syftet med denna studie Àr att, med hjÀlp av ett urval tillvÀxtvariabler, analysera hur det kommer sig att lÀnder rika pÄ naturresurser generellt uppvisar lÀgre tillvÀxt Àn lÀnder som saknar naturtillgÄngar. Fenomenet brukar benÀmnas ?the Resource Curse?, eller ?resursfÀllan? som det hÀr kommer kallas. UtmÀrkande för denna studie Àr att jag valt att analysera hur variablen statlig konsumtion interagerar med naturresurstillgÄngen i landet och hur denna interaktion kan leda till att lÀnderna i analysen fastnar i resursfÀllan..

Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för företag i uppstartsfasen nÀr de Àr i behov av kapital. Det teoretiska perspektivet vi utgÄtt ifrÄn Àr tvÄ teorier: det finansiella gapet och preferensordningen i pecking order teori. Detta för att se vilken ekonomisk betydelse crowdfunding har för att tÀcka det finansiella behovet och Àven se vart i preferens-ordningen denna finansieringsform hamnar. Det empiriska datainsamlingssÀtt denna studie anvÀnder sig av Àr tvÄ stycken intervjuer med öppna frÄgor. Empirin bestÄr av redovisning av intervjuer med tvÄ respondenter.

Syftet med studien Àr att fördjupa kunskaperna om parlamentariska och utomparlamentariska villkoren för de svenska partiernas rekryteringsarbete. Sex olika partier undersöks, tre av dem finns med i riksdagen och tre av dem sitter utanför riksdagen. Den ekonomiska styrkan och medlemsantalet Àr centrala bestÀmningsfaktorer i undersökningen. De demokratiska principerna hotar enligt uppsatsen att sÀttas ur spel dÄ partiernas möjligheter att rekrytera nya medlemmar beror pÄ om de redan Àr riksdagspartier. Undersökningen om partiernas möjligheter att rekrytera medlemmar visar att riksdagspartierna blivit mindre beroende av sina medlemmar och att professionaliseringen inom dessa Àr pÄ framfart.

För att skydda den europeiska produktionen av brÀnsleetanol har EU satt upp höga tullar pÄ importerad etanol. Vi har analyserat hur marknaderna för socker och etanol fungerar i Brasilien och EU, dÀrefter försökt förutse vilka samhÀllsekonomiska effekter ett borttagande av importtullen i EU kan ha. Vi finner att etanolpriset i EU sjunker, dÀrmed ökar efterfrÄgan. Bensinkonsumtionen ökar pÄ kort sikt i bÄde EU och Brasilien, dÄ ett lÀgre etanolpris medför ett lÀgre pris pÄ bensin via den inblandningskvot av etanol som finns i vanlig bensin. PÄ lÀngre sikt kan sÄ kallade ?flex fuel?-bilar bli allt vanligare och bensinkonsumtionen kan avta.

Uppsatsen Àr en kvantitativ studie som undersöker vilka faktorer som har kunnat förklara den svenska swapspreaden under tidsperioden 2001-12-31 till 2008-10-31. Resultatet Àr en linjÀr regressions modell som pÄvisar att swapspreaden Àr kointegrerad med svenska statens upplÄningsbehov samt rÀntespreaden för europeiska kommersiella obligationer. PÄ kort sikt förklaras swapspreaden av bland annat att den Àr mean reverting kring ett lÄngsiktigt samband med tidigare nÀmnda variablerna, basis risken, den historiska volatiliteten pÄ aktiemarknaden, bankaktiers utveckling i förhÄllande till övriga aktiemarknaden samt lutningen pÄ Money Market kurvan..

Den ökade globala konkurrensen tillsammans med den osÀkra ekonomiska situationen har lett till en mer osÀker arbetsmarknad. Det har i sin tur lett till en upplevelse av anstÀllningsotrygghet hos individen. Syftet med föreliggande studie var att bidra till en mer differentierad kunskap kring vad som predicerar anstÀllningsotrygghet. I denna studie har bÄde den kvantitativa och den kvalitativa anstÀllningsotryggheten undersökts. Data kommer frÄn en tidigare utförd datainsamling (N=399) och de uppstÀllda forskningsfrÄgorna berÀknades med hierarkiska regressionsanalyser.

Den negativa miljöpÄverkan frÄn förbrukning av fossila brÀnslen ökar kravet pÄ förnyelsebara energikÀllor. BiobrÀnsle Àr ett speciellt lovande alternativ. Detta projekt vill visa pÄ möjligheten att anvÀnda gas frÄn biobrÀnsleförgasning som förbrÀnns utan synliga flammor i glassmÀltugnar. Med bÀttre teknik Àr det möjligt bÄde att upprÀtthÄlla produktionen och reducera kvÀveoxidutslÀppen med ekonomiska fördelar. BiobrÀnslena bidrar inte till vÀxthuseffekten.