Sökresultat:
4436 Uppsatser om Massturism och ekonomiska tillgćngar - Sida 52 av 296
Entreprenörskapets Betydelse för Forskning och TillvÀxt
I ett bredare perspektiv Àr uppsatsen ett försök att uppmÀrksamma den i nationalekonomiska sammanhang negligerade entreprenören. Uppsatsen vidareutvecklar Claudio Michelaccis matchningsfunktion dÀr teknologisk tillvÀxt fÄr konstant avkastning om allokeringen till forskning och entreprenörskap Àr genomtÀnkt, nÄgot han finner stöd för i USA. Uppsatsen testar samma funktion pÄ 23 industrilÀnder och finner ett tÀmligen gott stöd för hans antagande..
Hur vÀljs nyheten? : En kvalitativ studie om urvalsprocessen pÄ TV4 Halland.
Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter gÄr till pÄ den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas.Metod: Studien Àr baserad pÄ semistrukturerade intervjuer och observationer.Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen gÄr till och vilka element som pÄverkar. Vidare stÀmmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping dÀr dels den kollektiva karaktÀren betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram..
Ekonomisk brottslighet och obestÄnd - hur ser utvecklingen ut?
Ekonomisk brottslighet Àr ett samhÀllsproblem som pÄverkar alla. Det Àr ett stort problem för företag vÀrlden över oberoende av vilken industri eller vilket land företaget befinner sig i. Ekonomisk brottslighet har ingen klar definition, men sÀgs vara brott som sker inom ramen för en lagligt bedriven nÀringsverksamhet och för vinnings skull. Ekobrott pÄverkar inte bara företag utan Àven stat och den enskilda mÀnniskan.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva den ekonomiska brottslighetens utveckling. Vi vill redogöra för orsakerna till varför ekobrott sker och genom detta undersöka om ekobrotten verkligen ökar eller om de endast uppmÀrksammas mer.
Prognostisering av smÄbolagsindex
Analysarbetet av finansiella data i samband med prognostisering blir snabbt omfattande, bĂ„de ur ett teoretiskt och ur ett empiriskt perspektiv. Prognosteorierna stĂ„r mot varandra. Ăr marknaden starkt effektiv eller finns det prognosmöjligheter? Att genomföra en empirisk prognosstudie resulterar snabbt i krĂ€vande berĂ€kningsintensiva prognosmodeller. DĂ„ prognoser för flera tidpunkter behövs sĂ„ mĂ„ste berĂ€kningarna upprepas och anvĂ€nda olika delmĂ€ngder av tidsserierna som berĂ€kningsunderlag.
Produktivitet, tillvÀxt och rÀttvisa - En studie om landreformen i VÀstbengalen, Indien
Landreformen i VÀstbengalen, Indien, pÄverkade inte bara produktiviteten utan Àven de sociala relationerna inom staten. Decentraliseringen av den politiska makten Àr Àven den starkt kopplat till denna diskussion. Denna uppsats diskuterar detta och försöker analysera vad som var sÄ unikt med just VÀstbengalens reformförsök. Blev resultatet det vÀntade och i sÄ fall varför?.
Redovisningsval : en studie om faktorer som pÄverkar bostadsrÀttsföreningars val av regelverk
I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.
Vad anser HSB:s ledning om sin tjÀnstekvalitet? : En undersökning av HSB Centrala VÀrmland i Karlstad
SAMMANFATTNINGUnder de senaste Ären har tjÀnstekvalitet blivit allt viktigare för kunder. Positivt bekrÀftad kvalitet dÀr förvÀntningarna i viss mÄn övertrÀffas, kan göra att kunderna Àr mer intresserade av att bevara relationen med tjÀnsteföretag. Detta resulterar till att kunder talar vÀl om företaget. En framgÄngsrik organisation försÀkrar att varje medarbetare Àr delaktig i arbetet med att förbÀttra kvalitet. Denna uppsats Àr en undersökning pÄ hur ledningen pÄ HSB Centrala VÀrmland i Karlstad ser pÄ tjÀnstekvalitet.
Projektering av vindkraftsparken HÀstkullen i HÀrnösand och TimrÄ kommun
Syftet med detta examensarbete Àr att optimera produktionen för högst lönsamhet för den planerade vindkraftsparken HÀstkullen i HÀrnösand och TimrÄ kommuner. Arbetet har utförts för SCA Energy i Sundsvall. SCA projekterar vindkraftsparken HÀstkullen i samarbete med EON.Vid en satsning för etablering av en vindkraftspark krÀvs investering pÄ miljardbelopp. Det Àr dÀrför viktigt att sÀkerstÀlla att investeringen pÄ sikt blir lönsam. För att kunna göra denna uppskattning krÀvs det noggranna produktionsberÀkningar med tillgÄng till ett Ärs komplett vinddata.Det program som anvÀnts för att simulera produktionsberÀkningarna Àr WindPRO.
En diabetikers val- En ekonomisk analys utifrÄn Grossmans teori om hÀlsoinvestering
Sammanfattning Syfte: Diabetes Àr en vÀxande folksjukdom och Är 2000 rapporterade VÀrldshÀlsoorganisationen (WHO) att 171 miljoner har diagnosen diabetes mellitus. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka en diabetikers val av utbildning, yrke, pension, fritid och investering av hÀlsa. För att fÄ en förklaring till om valen Àr olika för diabetiker och ickediabetiker undersöks möjliga bakomliggande faktorer, framförallt effekten av den individuella hÀlsoinvesteringen. Metod: För att utreda diabetikerns val analyseras besluten utifrÄn Michael Grossmans teori om efterfrÄga pÄ hÀlsa och effekten av individens egna hÀlsoinvesteringen. För att ta fram eventuella bakomliggande faktorer anvÀnds Gary Beckers ekonomiska teorier om humankapital och Follands (et al, 2004) framstÀllning av försÀkringsteorin.
MÀnniskan och skogen : En artikelserie om mÀnniskans relation till skogen ur ekologiska, ekonomiska, juridiska och sjÀlsliga perspektiv
För Yvonne Smedberg och Owe Lindgren som lever fÀbodliv Àr skogen en stor rikedom. Kanske verkar deras livsstil gammalmodig, men vi har alla har en relation till skogen dÄ den finns i allt frÄn luften vi andas till arbetstillfÀllen. I "SkogsbrÀnsle skapar arbete pÄ hemmaplan" möter du nÄgra av personerna som skogsindustrin sysselsÀtter.Hur ska vi förvalta den stora tillgÄng som skogen Àr? I "NytÀnk i skogsfabriken" kan du lÀsa om hyggesfritt skogsbruk och i "Tillsynslucka i SkogsvÄrdslagen" fÄr du veta varför den som inte tar miljöhÀnsyn vid en avverkning slipper straff..
PÄverkan pÄ TED- spread under den nuvarande finansiella krisen
The purpose of this essay is to test for significance between TED- spread and four different macrovariables, housing prices, Federal funds rate, Asset Backes Securities and mortgage volume. Multiple regression has been used to search for significance between the dependent and the four independent variables. Our data consist of quarterly reports from January 1998 to June 2008. Our conclusion is that all of the four variables show a significant relation with TED- spread. The model explains 76 percent of the variation in TED- spread..
Den ekonomiska tillvÀxten : en redogörelse för pessimistiska och optimistiska synsÀtt
The economic growth we have experienced the last century is based on limited natural resources. Whether these resources will last for a further economic growth is widely debated. Pessimism and optimism have each been influential philosophies in debate whose opinions can be conceded as two opposing opinions. In this paper we have analyze these opinions from an economics perspective. To study this further, the construction and meaning of the pessimistic and optimistic arguments have been applied implicitly on the Leontief production function and the Solow growth model.
Belastningsergonomiska förbÀttringar hos Saab Automobile AB : och dess effekter pÄ produktivitet och kvalitet
I Saab Automobile AB:s monteringsfabrik produceras cirka 130 000 bilar per Är. Arbetet pÄ monteringslinan blir dÀrför monotont, och operatörerna har ett belastningsergonomiskt anstrÀngande arbete. Av denna anledning utvecklade Saab sin egen belastningsergonomiska utvÀrderingsmall BUMS, som ligger som grund för hur företaget hanterar belastningsergonomiska frÄgor. Under 2006 har Saab arbetat med ett projekt, LYFTET, för att förbÀttra den belastningsergonomiska situationen pÄ Saabs arbetsplatser.Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om arbetsstationer som, utifrÄn BUMS-bedömningar, klassats belastningsergonomiskt dÄliga arbetsstationer Àr relaterade till sÀmre kvalitet, lÀgre produktivitet och dÀrmed högre kostnader jÀmfört med övriga arbetsstationer. Examensarbetet ska Àven undersöka om förbÀttringar inom LYFTET ger bÀttre kvalitet, högre produktivitet, fysiskt lÀttare arbete och belastningsergonomiskt bÀttre arbetsstationer.Kvalitetsdata, produktivitetsdata och BUMS-data frÄn Saabs monteringsfabrik har samlats in, analyserats och bearbetas, samt litteratur och forskningsartiklar har byggt upp en bas i form av en referensram.
Kalkylens Roll i Lean Production : en studie inom svensk fordonsindustri
Bakgrund: Lean Production uppkom som ett verktyg för att sÀnka kostnader och dÀrmed öka konkurrenskraften pÄ en allt mer hÄrdnad marknad. Synen pÄ processtÀnkande och dess möjligheter har under senare Ärtionden ökat markant i intresse, dÀremot har ekonomisystemen inte förÀndrats i samma takt. Granlund (2001) menar att trots det starka trycket att förÀndra kalkyleringen anvÀnder mÄnga företag sig fortfarande av traditionella pÄlÀggskalkyler med direkt lön som fördelningsbas. Kaplan & Johnsson belyste redan 1987 problemet och argumenterade för hur traditionella kalkylsystem ger en allt för aggregerad och snedvrÀngd bild av verkligheten. Den debatt som uppstod Àr kÀnd under namnet Relevance Lost.
Redovisningsval : en studie om faktorer som pÄverkar valet och dess konsekvenser
I början av 2014 infördes ett nytt regelverk för hur företag och ekonomiska föreningar ska avsluta sina rÀkenskapsÄr. Inte förrÀn media började rapportera om problemet tidigare i Är har diskussionen satts igÄng och flera organisationer har gjort uttalande och förenklingar. De har visat sig vara svÄra att tolka och implementera och för en del bostadsrÀttsföreningar kan tillÀmpningen vara ödesdiger. Valet stÄr mellan tvÄ regelverk i det sÄ kallade K-projektet.Syftet med studien Àr att utifrÄn bostadsrÀttsföreningarnas perspektiv utforska vilka faktorer som pÄverkar och hur de pÄverkas beroende av redovisningsvalet styrelsen gör. Detta kommer utföras genom att studera ekonomiska förvaltare som förser föreningarna med rekommendationer och information.