Denna uppsats analyserar utvecklingen av principen Special and Differential Treatment (SDT) i den internationella handelsregimen. Fokus Àr pÄ förÀndringen i tillÀmpningen av denna princip. Uppsatsen identifierar hur principen har tillÀmpats sen dess uppkomst samt hur ett skifte i det ekonomiska utvecklingstÀnkandet kom att utgöra en avgörande faktor för den nedgÄng i tillÀmpning som observerats. Vidare identifierar uppsatsen ocksÄ hur nya dimensioner av vÀrldshandeln har skapat nya problem för utvecklingslÀnderna, vilket i sin tur har skapat ett behov av en fortsatt, men i mÄnga avseenden annorlunda, tillÀmpning av SDT-principen.Uppsatsen kommer till slutsatsen att det nya ekonomiska utvecklingstÀnkandet har suddat ut rationaliteten bakom det forna tillÀmpandet av SDT-principen. Samma utvecklingstÀnkande har dock lagt grunden för en ny tillÀmning.

Rapporten syftar till att belysa och analysera den svenska lagstiftningen som har kommit kallas lÀrarundantaget ur ett mikroekonomiskt perspektiv. Lagtexten reglerar patentrÀttigheter frÀmst mellan enskilda forskare och högskolor. Syftet med analysen Àr att kommentera eventuella ekonomiska effekter pÄ utformningen av system för ersÀttning och dess effekter pÄ incitament att bedriva forskning. Ett resonemang om effektiv riskdelning vid kontraktsformulering förs Àven. Rapporten bygger frÀmst pÄ ekonomisk litteratur och artiklar publicerade i tidningar med ekonomisk anknytning.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer utg?r ett allvarligt och omfattande samh?llsproblem som kan drabba kvinnor oavsett etnicitet, bakgrund eller samh?llsklass. V?ld i n?ra relationer kan leda till allvarliga psykiska och fysiska konsekvenser f?r den utsatta individen. Det utg?r dessutom en allvarlig kr?nkning av de m?nskliga r?ttigheterna och strider mot grundl?ggande principer om m?nniskors v?rdighet och integritet.

Sveriges hushÄll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet Àr ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin pÄverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar pÄ en av dessa faktorer, nÀmligen rÀntan. I denna uppsats undersöks om det finns nÄgot samband mellan förÀndringar i reporÀntan och hushÄllens sparande.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.

Sveriges hushÄll har en stor finansiell nettoförmögenhet som vida överstiger landets BNP. Det som ligger till grund för denna förmögenhet Àr ett kontinuerligt sparande. Det finns flera faktorer som enligt den ekonomiska teorin pÄverkar detta sparande. Denna uppsats fokuserar pÄ en av dessa faktorer, nÀmligen rÀntan. I denna uppsats undersöks om det finns nÄgot samband mellan förÀndringar i reporÀntan och hushÄllens sparande.

FrÄnvaron av priser och förvirring kring vem som konsumerar tjÀnsten gör att effektiviteten i sjukförsÀkringsadministrationen inte kan bedöms utifrÄn den gÀngse nationalekonomiska definitionen. I denna uppsats definierar jag kriterier för effektivitet i handlÀggning av sjukförsÀkringen. Vad och hur mycket som skall produceras bestÀms av politikers efterfrÄgan. Hur det skall produceras pÄ rÀtt sÀtt varierar mellan olika sjukfall. UtifrÄn dessa kriterier analyseras dÀrefter lösningar pÄ ett principal-agentproblem inom FörsÀkringskassan.

Syfte: Syftet med denna studie ?r att ?ka kunskapen kring corona-krisens och digitaliseringens p?verkan p? chefernas s?tt att leda och vara ledare p?. Det g?r vi genom att st?lla fr?gor till chefer i flera kommuner f?r att ?ka variationen i svaren. Fokuset i studien kommer att ligga p? chefers egna upplevelser och uppfattningar om deras ledarskap under pandemins kris och digitalisering. Teori: Det teoretiska ramverket utg?rs av definitioner av begreppen ledarskap och chefskap, f?r?ndring och f?r?ndringsarbete, kris och ledarskap i kris och digitalisering.

Jag har valt ut 12 st. av de bostadsprojekt som jag arbetat med under de senaste tjugo Ären. För dessa projekt gÀller att jag som arkitekt har haft ett huvudansvar för hela projektet eller delar av det. Jag inleder min text med reflektioner kring nÄgra aspekter som styrt mitt arbete och som gÀller för alla de 12 projekten. Jag avslutar med en kort beskrivning av de valda projekten, ett för ett.

SjukvÄrden har kritiserats för att inte kunna motivera sina anstÀllda, dÀrför har vi valt att undersöka de sjukvÄrdsanstÀlldas syn pÄ belöningssystem och belöningar samt om lönenivÄ, Älder och familjeförhÄllande har en pÄverkan pÄ denna syn. De teorier vi har utgÄtt frÄn Àr behovs- och kognitiva motivationsteorier, litteratur om belöningssystem frÀmst inom ekonomiska och sociala belöningar samt kollektiva och individuella belöningar. Litteratur har anvÀnts för att ÄskÄdliggöra kritik och motivation inom sjukvÄrden samt teorier om lönenivÄ, Älder och familjeförhÄllande som pÄverkansfaktorer pÄ de sjukvÄrdsanstÀlldas syn pÄ belöningssystem och belöningar. VÄr empiriska undersökning genomfördes med hjÀlp av en kvantitativ studie i form av en enkÀtundersökning riktad till anstÀllda pÄ tvÄ vÄrdcentraler i SkÄne. Undersökningen visade att lönenivÄ, Älder och familjeförhÄllande pÄverkar de sjukvÄrdsanstÀlldas syn pÄ belöningssystem och belöningar.

Föreliggande uppsats studerar sambandet mellan ekonomisk tillvÀxt och koldioxidutslÀpp med global uppvÀrmning som följd. Med hjÀlp av en utveckling av ?den gröna Solow-modellen? görs en simulering av Sveriges BNP-utveckling frÄn 2005 till 2050 dÀr en variabel för mÀngden koldioxid förs in. Syftet Àr att visa pÄ hur koldioxidutslÀpp pÄverkar tillvÀxten negativt genom att deprecieringen av realkapitalet ökar. Deprecieringen ökar pÄ grund av ökad förslitning som naturkatastrofer, översvÀmningar och jorderosion medför.

Mot bakgrund av Lipsets moderniseringsteori undersöker vi strukturella orsaker till varför Kuwait, Ryssland och Turkiet inte genomgÄtt en transition till demokrati, trots en relativt hög grad av modernisering och ekonomisk utveckling efter kalla krigets slut. Vi problematiserar begreppet ekonomisk utveckling och diskuterar olika demokratidefinitioner och demokratiklassificeringar. UtifrÄn tidigare forskning formulerar vi Ätta hypoteser som vi i vÄr analys prövar pÄ vÄra analysobjekt. VÄr analys resulterar i att Kuwait och Rysslands ekonomiska utveckling inte har bidragit med ökning av demokratisering men dÀremot har utvecklingen stabiliserat regimerna. Turkiets differentiella ekonomiska utveckling medförde att resultatetet för landet blev olika.

OmvÀrlden dÀr dagens företag och ideella föreningar existerar, Àr till skillnad frÄn tidigare, förÀnderlig. FrÄn att omvÀrlden varit stabil har den blivit alltmer instabil och dynamisk, vilket har medfört att föreningar och företag har blivit tvungna att anpassa sig till den nya omgivningen. Föreningarna har blivit mer inriktade mot ekonomi, vilket exempelvis kan Äterspegla sig i styrelsernas sammansÀttning. Denna trend Àr ocksÄ utmÀrkande i en tidsperiod dÀr föreningar alltmer liknar traditionella företag. Den hÀr uppsatsen ger ett försök att skildra hur ett företag och en idrottsförening skiljer sig Ät samt att se vilka likheter som finns.

Den övergripande frÄgestÀllningen för denna studie Àr hur arbetsmotivation pÄverkas av olika typer av belöningar. Gröjer & Gröjer (1988) s.13 definierar belöning pÄ följande vis ?Med belöning avses arbetsgivarens ekonomiska och sociala uppskattning till individer eller kollektiv utöver vad som antingen betraktas som en normal ersÀttning för en prestation eller som en allmÀn förmÄn som gÀller alla.? I denna studie undersöks hur chefer och medarbetare upplever belöningens pÄverkan pÄ arbetsmotivationen. Sju intervjuer genomfördes pÄ ett företag vars lönesystem bestod av en fast- och en rörlig del. Resultatet av undersökningen visade att det oftast inte Àr den ekonomiska belöningen som medarbetarna upplever som motiverande, snarare beröm, feedback, arbetstrivsel och utvecklingsmöjligheter.

Syftet: Syftet Àr att:? Identifiera olika innebörder av begreppet en rÀttvisande bild och av försiktighetsprincipen.? UtifrÄn de identifierade innebörderna faststÀlla relationen mellan en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen.? Med den faststÀllda relationen fastlÀgga om och hur en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen kommer till uttryck genom vÀrdering av tillgÄngar i IAS 40 och RR:s utkast Förvaltningsfastigheter. UtifrÄn detta avser vi att urskilja en trend rörande en rÀttvisande bild och försiktighetsprincipen. Metod: För att uppfylla vÄrt första delsyfte har vi genomfört en litteraturstudie, vilken har utmynnat i utarbetandet av en tolkningsmall. De tvÄ kvalitativa egenskaperna, reliabilitet och relevans, har utgjort ett redskap för att uppfylla vÄrt andra delsyfte.