Denna studie har sökt svar på vad eleverna i årskurs fyra har för kunskap, förståelse och tankar kring vit käpp. Studien ville också söka svar på om eleverna fick någon information om detta ämne ute i skolorna. För att finna svar på dessa frågor gjordes strukturerade telefonintervjuer av 14 rektorer, enkätundersökning i fyra klasser i årskurs fyra och fyra fokusgruppsintervjuer. Studien har använt sig av både ett kvantitativt och kvalitativt angreppssätt. Teoretiska grunder såsom sociala representationer, hermeneutik och fenomenologi har funnits i bakgrunden under studiens gång. Resultaten av telefonintervjuerna visar på att det inte finns någon gemensam strategi i de utfrågade skolorna, ifall någon undervisning om olika synnedsättningar och den vita käppen förekommer.

Dokumentärfilmens villkor och form har förändrats under åren. I det ökande bildflödet från TV och andra media har publiken vant sig att se dokumentära uttryck med allt från övervakningskameror och amatörfilm till elaborerade rekonstruktioner med skådespelare. Möjligheten att datormanipulera bilder gör att relevant källkritik blir allt svårare och den centrala frågan om en viss dokumentär har något alls att berätta om verkligheten kan bli obesvarad. Gränsen mellan dokumentär och fiktion är oklar.Inför en dokumentär som använder material från många olika källor kan man fråga sig vilken av alla dess upphovsmän som svarar för den samlade, subjektiva sanning som filmen vill visa. Det är lätt att känna sig tveksam inför en dokumentärfilm, vilken per definition ju utger sig för att säga åtminstone något om verkligheten, när informationen som ges förefaller ofullständig eller fabricerad.

Storleken på VD-ersättningar i svenska bolag har de senaste åren debatterats livligt i Massmedia. Artiklar och olika undersökningar har påvisat en stark ökning av direktörslönerna både på lång och kort sikt. Ytterligare ved på elden har belackarna fått när det visat sig att direktörslönerna stigit i betydligt högre takt än för en vanlig industriarbetare. Flera börsbolag har tvingats till handling för att inte skada sitt rykte, och fryst sina direktörslöner. Även de statliga bolagen har fått ta del av kritiken mot direktörslönerna, där exempelvis Postens VD helt avstod från ersättning efter den massiva folkstormen mot dennes ersättning.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och påverkansarbete mot allmänheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, går tillväga för att påverka ett politiskt beslut eller skapa uppmärksamhet för sina frågor. Jag ville också se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har använt mig av är kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, Rädda Barnen, Läkare utan Gränser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna påpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville påverka politiska beslut.

Hösten 2004 diskuterades Vänsterpartiets förhållande till kommunismen flitigt i medierna. En utlösande händelse var två reportage om Vänsterpartiet som Sveriges Televisions samhällsprogram Uppdrag granskning gjorde. Reportagen och de följande händelserna väckte stor uppmärksamhet i medierna.Vår undersökning är en fallstudie om agenda-setting. Genom att belysa och förklara agenda-setting för politiska ämnen blir mediernas roll i den politiska processen tydligare. Ur en demokratisk synvinkel är det viktigt att det är tydligt för medborgarna vem som påverkar politiken och varför.Vi har undersökt bakgrunden och motiven till, genomförandet av och efterspelet till Uppdrag gransknings reportage.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, Massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen.

Sedan Sverige blev medlem i EU har det anordnats val till Europaparlamentet vid tre tillfällen. Valdeltagandet som redan 1995 var lågt har sedan minskat ännu mera. Ett lågt valdeltagande riskerar att undergräva Europaparlamentets legitimitet men också att underminera den representativa demokratin. Fyra orsaker till det låga valdeltagandet har lyfts fram som förklaringsvariabler i svensk forskning. Denna uppsats fokuserar på den fjärde, Massmedias roll.

Sportsidorna i en lokal dagstidning betyder mycket för läsaren och är en viktig informationskälla. Vid genomförande av läsarundersökningar brukar sporten hamna högt upp bland de mest lästa inom olika innehållskategorierna i en tidning. Enligt Thomas Östberg (1992) har sport och idrott blivit en ansenlig samhällsfaktor. Allt fler utövar flera idrotter och en stor del av den information som vi får om vad som händer inom sporten förmedlas genom media (Östberg 1992:2). Sport är en sysselsättning som påverkar människors tankevärld, både ur ett generellt och globalt perspektiv.

Det finns en hel del forskning om hedersrelaterad problematik. Det har också skrivits ett flertal skönlitterära böcker i ämnet samt skildrats i Massmedia. Oftast skildras flickorna/kvinnorna som offer och pojkarna/männen som förövare, vilket naturligtvis är fullständigt relevant utifrån de händelserna som har skildrats. Det är emellertid intressant att höra pojkarnas röster i den här frågan, dels då de själva kan råka ut för hedersrelaterat våld och dels då de är bärare av denna kultur då de själva en dag kanske ska bli fäder. Med anledning av detta har jag valt att skriva en uppsats med syftet: Att studera hur unga invandrarmän som berörs av s.k.

Sedan andra världskriget har en rad tekniker utvecklats som drastiskt förändrat såväl människors omvärld och livsvillkor som det offentliga samtalet. Gentekniken utgör ett belysande exempel, inte minst genom tillämpningen inom livsmedelsproduktionen. Utvecklingen av den genförändrade maten har dock inte gått obemärkt förbi utan har kommit att bli ett kontroversiellt ämne, kanske ett av de mest framskjutande i den offentliga diskussionen på senare tid. I mitten av det offentliga samtalet kring ett ämne som på samma gång som det är tekniskt komplicerat och forskningsberoende berör oss alla i vår vardag befinner sig medierna. Då deras roll är så central är det av intresse att analysera och kritiskt granska just medias framställning av frågan och se denna som ett utsnitt av en större diskurs på området.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.

Under 1960-talet rådde en stor bostadsbrist i Sverige. För att lösa problemet fattade riksdagen 1964 ett beslut om att en miljon nya bostäder skulle byggas under en tioårsperiod fram till 1975. Detta kallades för ?miljonprogrammet?. Redan innan miljonprogrammet var färdigutbyggt uppkom en stark kritik av de nya bostadsområdena.