Sök:

Sökresultat:

72 Uppsatser om Masskommunikation - Sida 2 av 5

SMS i TV : ett sätt att skapa interaktion i TV?

The purpose with this essay is to examine the phenomenon SMS in TV. Partly by identify the communication process behind the phenomenon and partly by describing it in a editorial and technical point of view. We have analysed the communication process regarding scientific theories in communication, interaction and convergence. With a qualitive approach we have fulfilled four interviews and two small ethnographical field observations. Objects for the interviews and observations have been two Swedish produced debate-programs, broadcasted in TV; Diskus in TV4 and Debatt in SVT2.

Sjuning, åttning, nining, Tidning. Förskolebarns föreställning om dagstidningar

Titel: Sjuning, åttning, nining, Tidning! ? Barns föreställningar om dagstidningenFörfattare: Therese Blomqvist och Maja NorinHandledare: Jenny WiikKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, examensarbeteInstitutionen för journalistik och Masskommunikation (JMG)Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2008Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka vad barn i förskoleåldern har för uppfattningar om dagstidningen.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie vars material utgörs av personintervjuer.Material: Analysen genomfördes på 40 barn på tre olika förskolor med olika demografiska egenskaper. Analysen syftar till att undersöka om den sociala kontexten spelar in i barnens uppfattningar om och omkring dagstidningar.Huvudresultat: Vårt resultat pekar på att förskolebarn har en god kunskap omdagstidningen, trots att de själva inte kan läsa tidningen. Förskolebarn kan förstå begreppet nyheter, trots att detta kräver enrelativt hög abstraktionsnivå. Vi upplever oss finna en skillnad i antalet prenumeranter beroende på vilken skola barnen tillhör, vihittar dock ingen nämnbar skillnad inom barnens definition av dagstidningen.

Är du omsprungen av Jan-Direkt?. En studie av chefernas inställning till frågefunktionen Jan-Direkt på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Titel Är du omsprungen av Jan-Direkt? en studie av chefernas inställning tillfrågefunktionen Jan-Direkt på Sahlgrenska UniversitetssjukhusetFörfattare Malin Håkansson och Anna JohanssonUppdragsgivare Sahlgrenska Universitetssjukhusets informationsavdelningKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen förjournalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Josefine SternvikSidantal 54 inklusive bilagorSyfte att klargöra hur funktionen Jan-Direkt fungerar ur ettchefsperspektivMetod Kvantitativ webbenkätstudieMaterial Resultat från webbenkät med 627 deltagare vilka är anställda som cheferpå olika nivåer i organisationen (Sahlgrenska Universitetssjukhuset)Huvudresultat Vårt huvudresultat visar på det stora hela att cheferna är nöjda medfrågefunktionen Jan-Direkt och användningen av intranätet är myckethög hos denna grupp. Cheferna känner sig inte förbigångna av funktionenutan tror att medarbetarna väljer dem som främsta informationskanal.Vidare är cheferna till största del nöjda med gränssnittet och tycker attfunktionen finns lättillgänglig. Det ska tilläggas att den passivaanvändningen, det vill säga att läsa frågor och svar i Jan-Direkt, äravsevärt mycket högre än den aktiva, där chefer ställer respektivebesvarar frågor..

Rosengård i masskommunikationen : En analys av tidskriften Vårt Malmö

Från det att Rosengård byggdes och fram tills idag har reportagen i massmedia främst haft en negativ prägel. Antingen har de behandlat problematiken i området eller de förebyggande insatserna mot problemen. Eftersom massmedias bild av området främst varit och ännu är negativ blev jag intresserad av att undersöka om även Malmö stad främst sänder ut en negativ bild av området. Uppsatsen fokuserar därför på att undersöka vilka åsikter Malmö stad sänder ut om Rosengård i tidskriften Vårt Malmö. Analysen har jag delat upp i sex olika avsnitt; Ekonomi, Brottslighet, Området Rosengård, Förskola och hemtjänst, Unga och skolomsorg samt Förebyggande verksamhet.

Medlarna öga mot öga med SVT? En kvalitativ studie av Medlarna och SVT-teamets attityder och uppfattningar om tv-serien Öga mot öga

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Halal-tv, haram enligt mediedebatten? En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspress.

Titel: Halal-tv, haram enligt mediedebatten? - En studie av debatten om Halal-tv i svensk dagspressFörfattare: Anton Schindelar och Daniel WahlströmUppdragsgivare: SVTKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och Masskommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2009Handledare: Britt BörjessonSidantal: 47 +bilagorSyfte: Att undersöka debatten om Halal-tv.Metod: Kvantitativ innehållsanalys och kvalitativinnehållsanalys.Material: Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs Posten, Helsingborgs Dagblad, Metro Göteborg, Nerikes Allehanda, Svenska Dagbladet, Västerbottens- Kuriren under oktober, november och december 2008.Huvudresultat: Vi har funnit att debatten om Halal-tv var som störst efter det att första programmet sänts och sedanavtar redan efter en vecka. De som var aktiva i debatten var företrädesvis personer engagerade i frågor med anknytning till religion och minoritetsgrupper. En annan stor grupp var tv-krönikörer i de tidningar vi studerat. De flesta artiklarna var negativt inställda tillprogrammet och handlade främst omprogramledarna, religion och SVT.

Andra Avenyn - och den andra generationens TV-tittare

Titel: Andra Avenyn - och den andra genrationens TV- tittare.Författare: Nadja Andersson, Jiwar Roshan.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och Masskommunikation vid Göteborg universitet.Termin: Vårterminen 2008.Handledare: Marie Grusell.Sidantal: 43 exklusive bilaga.Syfte: Att undersöka uppfattningarna kring streamandet av Andra Avenyn hos de som följer serien genom SVT Play.Metod: Kvalitativa fokusgruppsintervjuer, samt en kvalitativ personlig intervju.Material: Tre fokusgruppsintervjuer med tre personer i varje fokusgrupp. Dessutom en personligintervju. Samtliga genomförda i Göteborg.Huvudresultat: Vårt resultat visar att Andra Avenyn- streamarna är positivt inställda till såväl seriens innehåll som till verktyget SVT Play. Man uppskattar möjligheten att själv kunna bestämma när, var och hur man ser på serien. Samtidigt ser man vissa brister med tekniken.

9 A - Klassen som ingen såg

Titel 9A ? Klassen som ingen sågFörfattare Anna Nygren & Johanna RosénKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, MK1500, Institutionen för journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet.Termin Vårterminen 2008Handledare Ingela WadbringSidantal 48 inklusive bilagor & 42 exklusive bilagorSyfte Syftet med undersökningen är att se vilken betydelse SVT:s dokumentärserie Klass 9A har för yrkesverksamma pedagogers dagliga arbete.Metod Kvalitativa metod i form av fokusgruppesintervjuerMaterial Fyra fokusgruppsintervjuer med yrkesverksamma ämnespedagoger i Göteborgsområdet.Huvudresultat Det vi har kunnat se som genomgående i alla våra intervjuer är att alla respondenterna, på ett eller annat sätt, har tänkt igenom sin egen arbetssituation på den skola de arbetar på efter att de sett Klass 9A. Pedagogerna har reflekterat över sina egna pedagogiska färdigheter. Detta oavsett om de har varit positivt eller negativt inställda till serien eller de nytillsatta pedagogernas arbetsmetoder i klassrummet. Klass 9A har väckt många frågor och tankar kring pedagogik, etik, moral och elevkontakt samt inspirerat till en viktig samhällsdebatt om dagens skolsituation.

Vem är Jan-Direkt? En studie av en intranätbaserad funktion för kommunikation mellan medarbetare och ledning

TitelVem är JanDirekt? ? en studie av en intranätbaserad funktion för kommunikation mellanmedarbetare och ledningFörfattareKristina Berg och Åse BergdahlUppdragsgivareInformationsavdelningen på Sahlgrenska Universitetssjukhus (SU)KursExamensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen förjournalistik och Masskommunikation, Göteborgs Universitet.TerminVårterminen 2009HandledareJosefine SternvikSidantal44SyfteSyftet med studien är att analysera funktionen JanDirekts utformning och användbarhet,samt dess effekter ur ett organisationsperspektiv.MetodKvantitativ enkätstudie utförd digitalt genom mejlutskick.MaterialResultat av en enkätundersökning, riktad till ett utsnitt av alla SU:s medarbetare samt demedarbetare som ställt frågor i JanDirekt.HuvudresultatUtifrån enkätsvaren kan vi med en relativt stor säkerhet säga att JanDirekt har påverkat deninformella kommunikationen mellan medarbetarna, i form av att diskussioner uppkommitkring frågor och svar i funktionen.I undersökningen kan ingen skillnad på känslan för samhörigheten och identifieringen medSU som ett enda stort sjukhus urskiljas mellan de som använder JanDirekt och de som integör det.Det finns inget som tyder på att JanDirekt har synliggjort ledningen och minskat avståendetmellan ledningen och medarbetarna i organisationen. Men de flesta är positivt inställda tillfunktionen och tycker att den behövs, vilket kan tyda på att den har potential att förbättrakommunikationen mellan ledningen och medarbetarna..

Investor Relations framtid. Den digitala generationens krav på kommunikation

Titel Investor Relations framtid - Den digitala generationens krav på kommunikation.Författare Johan Sahlman Simon KarlssonKurs C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik och Masskommunikation vid Göteborg universitetTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 61 sidor exklusive bilagorSyfte Syftet med studien är att undersöka en yngre generation finansiella intressenters uppfattningar och önskemål av företags finansiella kommunikation.Metod Fokusgrupper, två grupper aktieägare en grupp finansanalytiker & investerare.Material Två grupper aktieägare från Högskolan i Borås, totalt 7 st. deltagare, en grupp finansanalytiker & investerare från Andra AP-fonden, totalt 4 st. deltagare.Huvudresultat Vårt resultat visar att aktieägare, finansanalytiker och investerare är positiva till vissa format beroende på deras förutsättningar. Trovärdigheten i formaten och av innehållet är av stor betydelse för deras användande. Tryckta finansiella rapporter är fortfarande positivt uppskattade och de digitala formaten ska istället ses som komplement.

Vad styr den journalistiska autonomin? : En studie av anställningsformens betydelse?

Denna uppsats behandlar effekterna av den ökande andelen visstidsanställda journalister på landets redaktioner. Fokus är journalisternas autonomi, det vill säga möjlighet att styra det egna arbetet och att agera självständigt. Mer specifikt behandlar uppsatsen vilken betydelse anställningsform har för hur journalister uppfattar sin autonomi.Studien är kvantitativ och består av enkätdata från Journalist 2005, vilken är den senaste av de journalistundersökningar i projektet Svenska Journalister som har genomförts vid Institutionen för Journalistik och Masskommunikation vid Göteborgs universitet, JMG.Teoretiskt utgår uppsatsen från forskning kring journalisters autonomi samt John Atkinsons teori om ?The Flexible Firm? där anställda förväntas vara uppdelade mellan en kärngrupp och en perifer grupp. Fyra hypoteser om vad som påverka autonomin har konstruerats och operationaliserats genom sex variabler; kön, ålder, kommersiell/icke-kommersiell, TV/radio, huvudsaklig arbetsuppgift och anställningsform.

Vad hände efter Viskastrandsgymnasiet?

Titel Vad hände efter Viskastrandsgymnasiet? Författare Louice Schoultz Eriksson Uppdragsgivare Viskastrandsgymnasiets medieprogram, Borås Kurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistik- och Masskommunikation vid Göteborgs Universitet Termin Vårterminen 2010 Handledare Jan Strid Sidantal 61, inklusive bilaga Syfte Syftet med denna studie är att kartlägga vad Viskastrandsgymnasiets medieprograms avgångselever från år 2003 arbetar med idag, för att se om deras arbetssituationer ser olika ut beroende på genus, etnicitet, klass och utbildningsgrad. Metod Kvantitativa telefonenkäter med Viskastrandsgymnasiets avgångselever från år 2003. Material 30 telefonenkäter Huvudresultat Studien visar att de skillnader som funnits, gällande vad eleverna arbetar med i dag, oftare har ett samband med elevernas klassbakgrund och utbildningsgrad snarare än med deras kön eller etniska bakgrund. Det visade sig att nästan hälften av eleverna arbetade inom annat område än sin utbildning, 30 procent studerade, 20 procent arbetade inom mediebranschen och endast 3 procent, viket motsvarar en person, var arbetslös..

Möjligheternas marknad. En studie av gymnasieskolornas informationsmaterial

Titel: Möjligheternas marknad Författare: Josefin Höglund och Linda Rickardt Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalist och Masskommunikation, Göteborgs Universitet Termin: Vårterminen 2008 Handledare: Karin Fogelberg Sidantal: 53 sidor, inklusive bilagor Syfte: Syftet med vår undersökning är att granska hur gymnasieskolornas informationsblad kommunicerar med de blivande gymnasieeleverna. Metod: Kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag. Material: Insamlade informationsblad från 2007 års gymnasiemässa. I undersökning ingår totalt 13 stycken kommunala, och 25 stycken fristående gymnasieskolor. Huvudresultat: Vårt resultat visar att det inte är särskilt stor skillnad mellan hur de kommunala och de fristående gymnasieskolornas kommunicerar med eleven genom informationsbladen.

?För avsaknad av fara är ju inte nödvändigtvis tryggt.?

This thesis aim to shed a light on how to communicate the individual and subjective feeling of safety in the arena of public events such as music- and cultural festivals with the safety-project on Peace & Love festival in Borlänge, Sweden as a practical example. Earlier research has mainly been focusing on the objective side of safety on these kind of events. Peace & Love decided to put a larger focus on the safety for the festival in 2012, and Trygghetsprojektet was started. By looking at how the project is formed this study wants to show how organisations can communicate a feeling of being safe to the audience to enable them to fully enjoy an event.The main questions asked in this study is: How can a feeling of being safe be communicated to a large number of people by focused acts of communication at a festival? How does the head of safety and the safety coordinator work with communicating a feeling of being safe to the audience? How does these communication acts relate to earlier research on mass communication? The results shows that communication within the organisation and with its partners is of great importance for the outcomes of the project and that communication of the feeling of being safe is much greater then the hands-on communication of words.

Got Event VS. Stockholm Globe Arena En studie om Got Event AB i nationella mediesammanhang

Titel Got Event vs. Stockholm Globe Arena, en studie om Got Event i nationella mediesammanhang.Författare Markus Danielsson, Jakob PerssonKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, 15 hp. Institutionen för journalistik och Masskommunikation vid Göteborg universitet.Termin Höstterminen 2008Handledare Magnus FredrikssonExaminator Ingela WadbringSidantal 37 sidor exklusive bilagaSyfte Syftet med vår studie är att undersöka hur stor uppmärksamhet Got Event och Stockholm Globe Arena får i medier på det nationella planet, och i vilka sammanhang medierna väljer att fokusera på bolagen.Metod Kvantitativ innehållsanalys av nyhetsartiklar, samt en kvalitativ textanalys enligt Altheides etnografiska ECA- modell som använts för att ge en mer djupare beskrivning av en uppmärksammad händelse.Material 179 nyhetsartiklar om Got Event, samt 18 nyhetsartiklar om Stockholm Globe Arena ur tidningsdatabasen presstext.Huvudresultat Resultatet visar att Got Event har en hög publicitet i jämförelse med Stockholm Globe Arena både i nationell och regional press. Den publicitet som Got event får på ett nationellt plan kan dock ses som väldigt svagförhållandevis till den lokala pressen i Göteborg och samma gäller för Stockholm Globe Arena.Den händelse kring bolaget som har fått störst medial uppmärksamhet på det nationella planet är negativ för Got Event då publiciteten har behandlat läktarolyckan på deras fotbollsarena Valhalla IP..

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->