Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns någon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgår från två högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sägs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering är en god hjälp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie är intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det används visualisering, i ämnet svenska.Det kom fram att visualisering är en metod som används frekvent i undervisningen på de olika skolorna som undersöks.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Uppsatsens syfte är att synliggöra ett klassrums lärandemiljö och den roll läraren har i denna utifrån ett interaktionistiskt perspektiv. För att nå upp till syftet gjordes därför en observation av en klasslärare i sin klassrumsundervisning. Begreppet lärandemiljö reds ut utifrån en analysmodell där individen, aktiviteten och rummet tillsammans är komponenter som visar på mångsidigheten i begreppet. Skolans förutsättningar presenteras vad det gäller både fysisk och social miljö med fokus på lärarens roll.Resultatet visade på en social lärandemiljö präglad av en betoning på omsorg, kommunikation och delaktighet och hur dessa tre delar återspeglade sig på mötet mellan individerna i klassrummet, hur undervisningen bedrevs och den fysiska miljön. Resultatet kom också att visa på lärarens interaktion med andra pedagoger och hur denna präglades av ett hänsynstagande och olika form av samarbete.  Utifrån resultatet diskuteras hur stor roll läraren har i skapandet av lärandemiljön och till vilken grad den sociala miljön är beroende av den fysiska kontexten..

The aim of this paper is to examine why Swedish teachers and multilingual secondary   school pupils think it is important to read fiction, how Swedish teachers work with fiction in the multicultural classroom and how they motivate their multilingual pupils to read more by adapting fiction to their capabilities and experiences. We have done interviews with four Swedish teachers and 12 multilingual pupils. The following questions are the starting point of this essay:Why do Swedish teachers and multilingual pupils think that it is important to read fiction?  ?How can the Swedish teachers in the multicultural classroom motivate their multilingual pupils to read more fiction?The result of this paper showed that both the Swedish teachers and the multilingual pupils thought it was important to read fiction because it partly gives themselves the opportunity to acquaint with other cultures and it helps them to improve their language. The teachers motivate their multilingual pupils by reading out loud, reading in groups and by minimizing language difficulties that may occur in the fiction.

Syftet med denna konsumtionsuppsats är att studera vad som händer med lärarrollen i klassrummet när IKTanvänds i matematikundervisningen. Det görs genom att undersöka vilka argument som finns för att använda IKT,samt vilka möjligheter och utmaningar som finns för lärarrollen när IKT används i matematikundervisningen. Dettahar undersökts genom en kvalitativ litteraturstudie där analysprocessen har bestått av att tolka forskares uttalanden ilitteraturen om IKT i skolan generellt och mer specifikt i matematikundervisningen.De slutsatser, som kan dras av studien, är att IKT ska ses som ett verktyg för läraren att skapa variation iundervisningen, motivera samt skapa verklighetsanknytning för eleverna. Dock är det av vikt att läraren förstår hurIKT ska användas för att skapa goda lärförhållanden. För att åstadkomma detta måste läraren ha goda kunskaper iämnet som ska läras ut, men även veta på vilket sätt det bör läras ut.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där.

Den här studien är en kunskapsöversikt där vi undersöker vadforskningen säger om vilka problem som kan uppstå kring införandetoch användandet av ?Att skriva sig till läsning? (ASL) med datornsom hjälpmedel. Vi ser det som ett problem att det finns många skoloroch pedagoger som tar sig an ASL utan att känna till vad forskningensäger om för- och nackdelar med metoden. Vårt syfte med dennastudie är därför att undersöka vilka återkommande brister somforskningen beskriver för att pedagoger ska kunna jobba förebyggandeoch undvika dem. Vi har systematiskt samlat in forskning med hjälpav sökord kring datorer, digital literacy och ASL och dokumenteratsökningarna i en tabell (bilaga 1).

Syftet med detta examensarbeteär att undersöka några grundskolelärares inställning till muntliga uppgifter i skolan. Med hjälp av intervjuer med fyra idag yrkesverksamma lärare i grundskolans årskurser 6?9 har jag undersökt i vilken utsträckning de införlivar muntlighet i sin undervisning samt hur de muntliga delarna bedöms. Studien tar även upp problemet talängslan, skillnader mellan lärares och elevers tal i klassrummet vad gäller exempelvis taltid och talets innehåll samt synen på muntligt kontra skriftligt i skolsammanhang. Det har visat sig skilja i resultaten av de fyra intervjuerna bland annat beroende på hur länge de fyra lärarna varit verksamma inom yrket och vilken årskurs de undervisar i.

Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur några matematiklärare uppfattar elevers prestationer och motivation i ämnet matematik. Syftet ämnar också belysa om lärarna ser några könsskillnader, samt om lärarna behandlar elever annorlunda utifrån dess kön. Urvalet bestod av fyra matematiklärare, tre kvinnor och en man som hade varit verksamma lärare i minst sju år. En semistrukturerad intervjuform användes med en förbestämd intervjuguide som hade två kategorier: könsskillnader i klassrummet och motivation. Resultatet analyserades med inspiration från fenomenologin.

Syfte och frågeställningarSyftet med vår studie var att undersöka hur yrkesrollen kan se ut för hälsopedagoger inom den offentliga sektorn och näringslivssektorn i dagsläget. Vi ville ta reda på vilka arbetsområden och företag som är aktuella för hälsopedagoger att söka anställning inom. Våra frågeställningar är:1.     Hur ser arbetsuppgifterna ut för de respondenter vi valt att undersöka?2.     Hur såg vägen till anställning ut? MetodFör att själva få en känsla och upplevelse av hur det är att arbeta på de arbetsplatser våra sju respondenter arbetade på genomförde vi en intervjustudie på plats. Vi bygger vår studie på fakta, personliga uppfattningar och beskrivningar från respondenterna.

Konflikter är ständiga inslag i skolans miljö. Bearbetningen av konflikter och det förebyggande arbetet är av stor vikt därför är det viktigt att välja en metod som inspirerar och motiverar eleverna till delaktighet. Syftet med studien är att undersöka hur lärare ställer sig till drama som verktyg i det förebyggande arbetet mot konflikter samt om detta tillämpas i praktiken. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där datainsamlingen är gjord med semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visade att samtliga var positivt inställda till att använda drama som verktyg i det förebyggande arbetet.

Syftet med detta arbete är att undersöka vilka metoder som våra observerade lärare använder för att stimulera till kommunikation i matematikklassrummet. Utöver detta har vi övergripande undersökt hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever. Vi har valt att observera, samt att göra ljudupptagningar av våra lärare för insamling av data till den här undersökningen. Genom detta har vi kommit fram till fem övergripande resultat som har inverkan och kan påverka kommunikationen i en positiv riktning. Resultaten är, språkval, bemötande, konkret tydlighet, öppna frågor samt tidsaspekten, det vill säga hur talutrymmet är fördelat mellan lärare och elever.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studenter vid Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem tolkar sitt framtida uppdrag på fritidshemmet och ifall det även förändrar yrkesrollen. En förändring som kan utveckla yrkesrollen från att fokusera på omsorg till att även se en stor potential i att undervisa. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med studenter som går sjätte och sista terminen på sin utbildning. Studenternas tankar har analyserats och tolkats i jämförelse med gällande styrdokument och tidigare forskning kring samverkan och yrkesidentiteter. Det är intressant att notera hur studenternas syn på uppdraget fokuserar mer på att skapa en trygg och rolig fritid snarare än att se fritidshemmet som en arena där eleverna erbjuds en fritid som är utvecklande och kan stödja dem i det lärande som förväntas ha skett i klassrummet.

This study is qualitative and will show what?s causing anxiety in a class. Further it will describe how teacher?s act and how they handle when anxiety becomes a problem in the education. How can one as a teacher handle and act in to these disturbing situations? The children, who are anxious, take important time from those students who really need help in their learning.

Denna litteraturstudie avser att behandla IKT inom den pedagogiska verksamheten. Utgångspunkten är att konkretisera IKTs artefakter, så som datorer och interaktiva skrivtavlor av både lärare och elever. Genom en systematisk litteraturstudie har vi hittat aktuell forskning som problematiserar vårt syfte. Den aktuella forskningen pekar mot att elever övervägande använder datorn till att skriva med i skolan, men även att söka information för att få mer kunskap. Det framkommer även att det är förnuftigt att låta elever använda datorer i tidig ålder för att bli förtrogen med den, då datorn används genom hela skolgången.