The aim in this project was to spread play in the city and acrossgenerations. My way of approaching this challenge was to explore theborderland between playground equipment and street furniture. Thisopened up many possibilities to afford play in places where playgroundequipment often is excluded.The goal was to create one, or more, furniture with play value. The targetgroup was all vivasious people spending time in the public outdoorspace. Through user studies, a lot of serious playing and a lot of testing,the project resulted in a bench called Rollin´.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka olika typer av samtal som förekommer i klassrummet i de estetiska ämnena. Hur är karaktären på samtalen, innehåller de respons, reflektion och vilken syn har pedagogerna på samtalet och lärandet? Finns det några specifika svårigheter inbyggda i samtalen? I den teoretiska bakgrunden tar jag upp tre olika teoretiker som verkat inom den sociokulturella teorin, Lev Vygotskij, Michail Bakhtin och John Dewey samt Olga Dysthes teorier om det flerstämmiga klassrummet. Jag har gjort en kvalitativ undersökning i form av observationer och intervjuer med ämneslärare. Undersökningen är gjord på två olika gymnasieskolor. Resultatet visar på att det förekommer informativa samtal, enskilda samtal och gruppsamtal. Lärarna tycker att samtalet är viktigt och är medvetna om samtalets betydelse.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår ifrån en aktionsforskningsinsats som är gjord under en femveckorsperiod vårterminen 2015 tillsammans med fyra elever i årskurs nio med erfarenheter av undervisning i särskild undervisningsgrupp och en lärare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förändrat arbetssätt i praktiken? handlade om att genom ett förändrat arbetssätt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som används i studien är kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lärarens upplevelser och erfarenheter skall kunna återges med en god detaljrikedom.

BAKGRUND:Tidigare forskning i ämnet fokuserar kring lärarens roll i elevernas utveckling och att eleverna ska utsättas för målspråket så mycket som möjligt. Tidigare undersökningar behandlar relationen mellan lärare och elever samt hur läraren bör vara och inte vara i klassrummet.SYFTE:Mitt syfte med undersökningen är att ta reda på hur lärare arbetar för att få eleverna att våga prata engelska och utveckla sin muntliga förmåga.METOD:Jag har genomfört en kvalitativ studie inriktad på hur några lärare resonerar kring elevernas muntliga aktivitet på engelskan, och har därför använt den semistrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Jag har funnit att lärarna framhåller entusiasm och uppmuntran för att skapa god atmosfär i klassrummet och för att inbjuda eleverna till att tala engelska. De tycker det är viktigt att tala mycket engelska på lektionerna och samtala med eleverna om att vägen till ett nytt språk går genom misstag och felsägningar. Lärarna säger enigt att eleverna också måste få en väl motiverad mening med varför de ska lära sig engelska och varför det är så viktigt att kunna..

BakgrundArtros, som är en degenerativ ledsjukdom, är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Sjukdomen är vanligare hos äldre än hos yngre och det är fler kvinnor än män som utvecklar artros. Normalt sker en nybildning av brosk kontinuerligt i alla kroppens leder, men vid artros bryts brosket ner utan att någon nybildning sker. Artros kan förekomma i alla kroppens leder, men det är framför allt knä, höft och fingerleder som drabbas.Smärta är oftast det första symtomet på sjukdomen. Smärtan behandlas i första hand med paracetamol eller non steroid inflammatory drugs (NSAID).

Forskningen om internationellt adopterade barn har visat att dessa barn löper en större risk att få språkliga problem, jämfört med sina jämnåriga kamrater. Framförallt har problemen förknippats med svårigheter med abstrakt tänkande, även svårigheter med matematik har uppmärksammats. Forskning visar att de språkliga svårigheterna finns hos närmare hälften av alla internationellt adopterade och det som framkommit är att svårigheterna kan uppstå av två orsaker. De orsakerna som nämnts är i första hand den så kallade språkbrytningen medan den andra orsaken beror på brist på bra mat och uppmärksamhet som ofta uppstår på institutioner såsom exempelvis barnhem. Språksvårigheterna som kan uppstå är dock i de flesta fall möjliga att överbrygga.I detta arbete har intervjuer gjorts med tolv föräldrapar som sammanlagt har 22 internationellt adopterade barn som adopterats mellan tidigt 70-tal och 90-tal.

Denna studie har undersökt hur en grupp elever använder ett virtuellt rum som klassrum. Effekten blev att de lärde sig fakta med hela kroppen. Det virtuella klassrummet kan bli ett nytt pedagogiskt redskap för skolungdomar där de kan vara med och bygga upp eller påverka innehållet. Studien är en etnografisk undersökning där jag har studerat multimodalitetsteorier av bl.a. Gunther Kress i vilken man tar hänsyn till alla teckenvärldar som ljud, bild, gester och kroppens rörelse i rummet.

I mitten av 1990-talet formulerade Utbildningsdepartementet en värdegrund som skulle gälla för skolans verksamhet. Värdegrunden placerades i styrdokument som fastslog hur centralt arbetet med elevers rättigheter och studiemiljö är. Utifrån denna bakgrund är det intressant att se hur skolans praktik ser ut idag och ifall värdegrunden får det genomslag i verkligheten som den enligt styrdokumenten ska ha.Genom att undersöka hur pedagoger i skolan kommunicerar med eleverna går det att se i vilken grad de lever upp till den värdegrund de är satta att förmedla. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen har baserats på hur värderingarna kommuniceras till eleverna och ifall det skiljer mellan formella och informella sammanhang. Lever vi som vi lär?Resultatet visar en i många delar god överensstämmelse mellan pedagogernas ansats och det faktiska utfallet.

Syftet med studien har varit att undersöka om samtalet i klassrummet kan ha någon inverkan på barnets läsutveckling och i så fall vilka eventuella betydelser samtalet har för barnets läsutveckling. I studien av samtalets roll för elevens läsutveckling ingår en beskrivning av hur elever och lärare samtalar i klassrummet. Det är således de lärarledda samtalen, den verbala kommunikationen som ägt rum i klassrumsmiljön, som studien fokuserats på. I studien användes kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder; observationer, samtal med pedagogerna samt läsutvecklingsschema, då två kommunala skolor jämfördes. Skola A profilerar sig inte på något specifikt sätt, medan Skola B arbetar i ett så kallat språkspår där undervisningen genomsyras av samtal, bildstöd och teckenstöd.

This essay contains explanations of what dyslexia is. It has concreate suggestions of how to plan and how to work with students with dysfunction. The focus on previous studies in the field of dyslexia is narrowed down to generally Swedish studies..

Detta examensarbete studerar lyssnandet på högstadiet i en skola i en medelstor kommun i Sverige. Arbetets syfte har varit att undersöka hur lärare och elever når fram till varandra i klassrummet. Empirin samlades in på en multikulturell skola utifrån tre syftesfrågor som behandlade lärarens ledarskap, elevernas uppmärksamhet på läraren samt lärarens uppföljning av elevernas eget arbete, i klassrummet. Tillvägagångssättet för insamling av empirin utgjordes av en etnografisk ansats som inbegrep dels strukturerade observationer av elever och lärare i klassrummet, dels semistruktrurerade, kvalitativa intervjuer och samtal med berörd lärare. Informanterna bestod av sammanlagt fyra klasser i årskurs sju och åtta samt deras respektive lärare, två kvinnor och en man med vardera cirka tio års erfarenhet som lärare på högstadiet.

I den här rapporten beskrivs hur elever mellan åtta och tolv år upplever användningen av datorn och Internet i skolan. Genom att studera användningen av Internet med hjälp av intervjuer, deltagande observationer och informella samtal har författaren i den här rapporten valt att utifrån elevernas perspektiv beskriva deras situation. Utifrån den etnografiska studie och de konstruktionistiska teorier författaren gjort utnyttjas sedan erfarenheter från utbildningstiden för att försökta skapa ett koncept om hur ett framtida klassrum skulle kunna komma att se ut. Undersökningar har gjorts om hur information, kunskaper och erfarenheter utbyts i klassrummet och vilken betydelse det har för användningen av Internet. Men även hur elevernas själva utvecklas och skapar sig ett kritiskt tänkande och att lära sig sortera, för dem, relevant information.

Syftet med följande arbete är att få en bild av hur man genom lärarens kontroll kan bäst förebygga och uppnå ordning i en svensk klassrumsmiljö, undersöka vilka lärarstilar faktiskt tillämpas idag samt i vilken kontext lärarkontroll utövas i klassrummet. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ?classroom management? samt redogör två normativa program om ledarstil. Med hjälp av klassrumsobservationer och lärarintervjuer ville jag ta reda på vilka ledarstilar lärare tillämpar, hur och varför deras metoder är effektiva. Jag ville även se vilka eventuella skillnader det fanns mellan vad styrdokument och forskning föreskriver och den sorts kontroll de utövar i syfte att upprätthålla ordning i sina klassrum.

Detta arbete handlar om hur ordningen i klassrummet ser ut på några mångkulturella skolor. Syftet med studien är att undersöka hur undervisningssituationen påverkar elever med utländsk bakgrund och om den ger dem samma möjligheter att få en utbildning som är likvärdig den utbildning som andra elever får i den svenska skolan. Vi undersökte hur sex lärare som arbetar i mångkulturella skolor upplever ordningen eller den eventuella bristen på ordning i klassrummet, samt vad de anser behöver förändras för att nå önskad ordning. Undersökningen omfattar även elevers bemötande av kvinnliga lärare respektive manliga lärare i dessa mångkulturella skolor, då synen på jämlikhet mellan könen kan se olika ut i olika kulturer. Studien innehåller intervjuer med sex grundskolelärare med 5-34 års yrkeserfarenhet bakom sig.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare kan arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med 11 grundskollärare som undervisar elever i åldern 6-11. De centrala frågeställningarna har varit vad läs- och skrivsvårigheter är enligt de lärare vi intervjuat, vilka organisatoriska förutsättningar de intervjuade lärarna anser att de har när det gäller att arbeta inkluderande med elever som har läs- och skrivsvårigheter samt hur de intervjuade lärarna organiserar arbetet i klassrummet för att stödja elever med läs- och skrivsvårigheter. Resultatet visar på att respondenterna är väl medvetna om vad läs- och skrivsvårigheter är. De gav många exempel på hur svårigheterna kan visa sig och hur de kan påverka elevernas skolgång.